Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället. Det finns ingen speciell typ av våldtäktsman utan det kan vara vem som helst. Grupperna är upprörda över samhällets hantering av det sexualiserade våldet och hur kvinnor ständigt känner en vardagsrädsla då deras rörelsefrihet i det offentliga rummet hämmas. Det sexualiserade våldet har också blivit normaliserat bland respondenterna och skuldbeläggande och skam står i fokus.

No description available.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI. De kvinnor som drabbats av UVI gick snarare ofta på toaletten. Tonårskvinnorna hade i högre grad drabbats av UVI senaste året. Detta kan förklaras med att i denna åldersgrupp är mer vanligt med ny sexualpartner och att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande.

Bakgrund: Många individer utsätts för sexuellt våld i barndomen. Sexuellt våld kan leda till stora konsekvenser i vuxenlivet. Dessa konsekvenser kan både vara fysiska, psykiska och sociala. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer som varit utsatta för sexuellt våld i barndomen upplevde att de påverkats i vuxenlivet. Metod: Studien hade en kvalitativ metod som baserades på sex självbiografier och två biografier. Dessa biografier valdes ut med hjälp av databasen Libris, internetbokhandels sidan Adlibris och sökmotorn Google. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två olika teman. Dessa var Kroppsliga konsekvenser – tankar, kropp och själ som hade fem subteman och Social påverkan som hade sex subteman. Konsekvenserna av det sexuella våldet i barndomen påverkade de vuxna individerna på olika sätt och många led av depressioner, dålig självkänsla och hade ett självskadebeteende. Slutsats: Sexuellt våld i barndomen gav fysiska, psykiska och sociala konsekvenser i vuxenlivet. Resultatet visade att det både fanns skillnader och likheter mellan individerna. Kunskap om de olika konsekvenserna behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge de utsatta individerna hjälp och stöd.

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Innehållsanalys har tillämpats för att analysera datainsamlingsmaterialet. Både vid insamlingen av datainsamlingsmaterialet samt vid analysen av det empiriska materialet har studiens radikalfeministiska teorianknytning aktualiserats.  Studiens resultat antydde att det finns ett flertal olika problemområden inom socialt arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Samhällsinstansers bristande hantering av sexuellt våld beror, enligt informanterna, på att det föreligger en kunskapsbrist om sexuellt våld hos samtliga samhällsinstanser. Samtliga informanter anförde att nuvarande sexualbrottslagstiftning har en negativ inverkan på deras arbete med målgruppen. Detta då rättstillämpningen saknar tillräcklig kunskap om sexuellt våld, vilket leder till att rättsliga bedömningar utgår från snedvridna föreställningar om sexuellt våld. Informanternas åsikter skiljde sig dock åt gällande ett eventuellt införande av en samtyckesreglering, somliga förespråkade införandet medan andra var kritiskt inställda gentemot en samtyckesreglering. Studien belyser bristen på kunskap kring problematiken inom socialt arbete med sexualbrottsoffer. Detta uppmärksammande är relevant för att påvisa behovet av att genomföra studier kring hur problematiken kan motverkas. Vidare belyser studien behovet att förbättra olika samhällsinstansers hantering av sexuellt våld.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet. Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet.  Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden.  Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet.  Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

No description available.

<p>Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.  </p><p>Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa.</p><p>Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.</p>