Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett samhällsproblemen som skapar och upprätthåller ojämställdhet mellan kvinnor och män. Sexuellt våld är ett globalt problem och innebär ofta ett trauma för den drabbade. I Sverige var det år 2022 lika stor risk att utsättas för sexuellt våld som att drabbas av en hjärtinfarkt. Syftet: Att beskriva upplevelsen av mötet med vårdpersonal hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med induktiv ansats genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att på bästa sätt beskriva upplevelsen. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: ”Stöd i mötet stärker kvinnor som utsatts för sexuellt våld”, ”God kommunikation och delaktighet är av största betydelsen”, ”Att känna sig missförstådd och inte bli tagen på allvar” samt ”Bristande kunskap, fördomar och attityder förvärrade situationen” Slutsats: I mötet med vårdpersonalen fanns både positiva och negativa upplevelser. Brister i kommunikationen och vårdpersonalens okunskap resulterade i större trauma och mer lidande för dessa kvinnor. Det var tydligt att upplevelsen av mötet med vårdpersonal var av stor betydelse. Ökad kunskap om kvinnornas upplevelser av mötet kan ge ökad förståelse för denna typ av trauma och främja vårdpersonalens arbete för att kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska få en så god och adekvat vård som möjligt.

Any form of self harm can be triggering and hard for most people to be confronted with. Sexually risky behaviour and sex as self-injury among young people is no exception. This study aims to explore and analyse how social workers in the field of psychiatric care for young people in Sweden work with this group. For this study four interviews were conducted and analysed with systems theory.  To further deepen the studies result, a variation of literature has been included. The result of the study showed how dedicated social workers worked in interprofessional teams as well as with the youths families, in ordr to provide the youth with care suitable for their needs. The results from both the interviews as well as the literature reviewshow that although there is currently a need for more structured and evidence-based guidelines and work methods, it is a field where forward-looking research and great development are constantly present.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt samhällsproblem. Kvinnor som utsätts för sexuellt övergrepp påverkar deras hälsa och kan leda till sjukdomar senare i livet. Studier visar att kvinnors upplever en negativ attityd från samhället när det söker hjälp. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet av kvinnorna och ett ansvar att vägleda till god livskvalitet och ett välbefinnande i frånvaro av lidande. Genom ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser kan bidra till ett bättre stöd från sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. ​​ Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs analysmodell. Databaserna CINAHL Complete och PsycInfo användes. Nio artiklar var kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Fysiska och psykiska symtom, Kvinnors erfarenheter av att hantera trauma efter sexuellt övergrepp. Kvinnors erfarenheter av självbeskyllning och bemötande i samhället. Subtema: Identifiera, förstå, acceptera och att finna mening samt Att berätta och Skam och självbeskylling och Stigma leder till isolering. Sammanfattning: Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp har ett behov att våga berätta om sitt trauma. Att isolera sig från omvärlden påverkar kvinnorna så väl fysiskt som psykiskt. Kvinnor upplevde en negativ attityd från samhälle vilket påverkar kvinnorna till att inte våga berätta. Det framkom olika strategier för att kunna fungera i vardagen, strategier som däremot inte hjälper kvinnan att läka från trauma. / Background: Sexual violence is a global social problem. Women who are sexually assaulted affect their health and can lead to diseases later in life. Studies show that women experience a negative attitude from society when they seek help. The nurse has an important role in the treatment of the woman and a responsibility to guide them to good quality of life and a well-being in the absence of suffering. Through increased knowledge and understanding of women´s experiences can contribute to better support from the nurse. Aim Purpose of this literature overview is to describe women´s experiences after being exposed to sexual abuse. Method: Literature overview based on ten scientific articles which have been analyzed using Friberg’s analysis methodology. Databases CINAHL Complete and PsycInfo. Nine articles were qualitative and one was quantitative. Results: The result has been summarized in three parts: Physical and mental symptoms and Women’s experiences handling trauma after sexuala buse and Women’s experiences of self-blame and society’s role. Subcategories: Identification, understanding acceptance and purpose and To tell and Shame and self-blaming and Stigma leading to social isolation Summary: Woman who have been exposed to sexual abuse have a need to dare to talk about their trauma. Isolating oneself from the outside society affects woman both physically and mentally. Woman experienced a negative attitude from society, which affects them to not dare to tell. Different strategies emerged to be able to function in everyday life, strategies that do not help the woman to heal from trauma.

This essay examines how female sexual desire is expressed in Lisa Taddeo's novel Three Women (2021). The theoretical framework consists of work by Emily Nagoski, Eugenia Cherkasskaya, and Margaret Rosario along with John H. Gagnon and William Simon. By introducing behavioral science, sociological- and psychological theories such as Nagoskis's different messages, Gagnon and Simons's sexual script as well as Cherkasskaya and Rosario´s sexual subjectivity and self‐objectification, I seek to audit the connection between the concept of sexual desire concerning the three protagonists in Three Women. The purpose of the essay is to examine how Taddeos characters in Three Women relate to female sexual desire and consider how it works in relation to society, culture, and norms. The thesis was written using thematic research to examine female sexual desire as the beginning point. When reading, I followed a late-twentieth-century hermeneutic method with the selected work as the focal point. The results of these studies indicate that social and cultural norms have an impact on the character's sexual desire. Nagoski's messages have an autonomous and shifting effect on women's sexual desire. The sexual script of Gagnon and Simon demonstrates that the women in the book have an internalized idea of what sexual desire should be and that by failing to follow it, they are influenced by external and internal difficulties. Sexual subjectivity and self-objectification, as defined by Cherkasskaya and Rosario, are strongly linked to sexual desire and have an impact on the characters´ perceptions of their bodies and sexuality.

Denna uppsats undersöker hur sexuellt våld mot kvinnor i Sverige framställs på Avpixlat, en nyhetssida som ofta betecknas som rasistisk. Syftet har delvis varit att undersöka hur olika grupper i Sverige tillskrivs rollerna våldtäktsman, beskyddare och våldtäktsoffer i enlighet med Theresa Wobbes (1995) beskrivning. Det har även undersökts hur etnicitet, genus och sexuellt våld kopplas ihop. Media anses ha stor påverkan i hur sexuellt våld beskrivs och uppfattas och därför har studien gjorts genom kritisk diskursanalys av artiklar och kommentarer på Avpixlat. Studiens resultat visar att våldtäktsmannen nästan uteslutande beskrivs som en rasifierad muslimsk man, betingad av sin kultur och religion att begå sexuella övergrepp. Förekomsten av vita män som förövare förnekas dock inte men de ses som individuella avvikare vars handlingar inte är kulturellt betingade. Vita män tillskrivs beskyddarrollen och förväntas försvara vita kvinnor från överfall men många män anses inte ta sitt ansvar som beskyddare. Offerrollen tillskrivs uteslutande vita flickor och kvinnor och fastän det finns en generell avsky mot sexuella övergrepp verkar det finnas många anledningar att ifrågasätta huruvida offren verkligen är “oskyldiga”. Kvinnor som till exempel röstar “fel” eller umgås med “fel” människor fråntas rätten till offerstatus. Detta har lett till slutsatsen att frågan om sexuellt våld inte lyfts som ett avståndstagande från mäns våld mot kvinnor, utan för att sexuella övergrepp utförda av rasifierade män ses som en attack mot den vita nationen och därmed de vita männen.

Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små. / Abstract The purpose of this study is to investigate adolescents’ understandings of opportunities to enact their sexuality both when a mild intellectual disability is present, and is not. In addressing the aim, three background factors have been taken into consideration; gender, parents country of birth and parents religiosity. In determining adolescents understanding of opportunities to enact their sexuality, the study looked at four outcomes; restrictions on schooling and leisure time, the restriction of heterosexual relations before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restrictions in sexual relations before marriage. The study is based on quantitative data from two previous studies; Schlytter et.al. (2009) and Davidian et.al. (2012). The database contains 2576 respondents from the ninth grade in Stockholm and from the national programs in secondary special school in Stockholm, Gothenburg, Malmo and Uppsala. Variables that handles restrictions in school and on leisure time, restriction in heterosexual relation before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restriction in sexual relations before marriage has been processed. The results of the study is analysed based on the theory of social constructivism where respectability, sexual script and romantic love and love ideology has been prominent. The study has three major findings. Firstly, adolescents with a mild intellectual disability experience restrictions in sexual relations before marriage more frequently than adolescents without an intellectual disability. Secondly, adolescents without an intellectual disability experience more limitations concerning the ability too freely choose a future husband or wife by themselves in comparison to adolescents with an intellectual disability. Lastly, the results indicate that the difference between adolescents with or without an intellectual disability and ‘room to act’ in relation to sexuality are small when the adolescents’ parents are born outside of Sweden or are considered by the adolescent to be very religious.

The aim of this study was to examine sexual behavior, contraceptive use, self-rated health, lifestyle factors and the prevalence of HPV vaccination among last year high school students. The study was a quantitative cross-sectional study which was a substudy of the longitudinal study " Pornography, Youth and Health". Results showed that the majority of students had had sexual intercourse (75 %, n=524) and both performed (67 %, n=479) and received oralsex (70 %, n=498). Forty percent (n=282) of the students had had one night stand, a quarter (n=159) anal sex and 29 (n=202) percent sex with a friend. The contraceptive use increased from the first to the last intercourse while the use of condoms decreased. Five percent (n=38) of the students reported a sexually transmitted disease, more women than men. Significant difference in sexual experience was shown between students in vocational versus theoretical study programs, between students with low and high self-rated health as well as between students with low versus high risk behavior regarding lifestyle factors. Two thirds of the female students were vaccinated against HPV. No significant difference regarding condom use was shown between the female students who were vaccinated against HPV compared with non-vaccinated. The knowledge of existing differences between gender, between students at different high school programs and attention to risk factors can improve sex education and contraceptive counseling in which the midwife has an important role. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka sexualvanor, preventivmedelsanvändning, egen upplevd hälsa, livsstilsfaktorer och förekomsten av HPV-vaccination bland elever som gick sista året på gymnasiet. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som var en del av den longitudinella studien "Pornografi, ungdomar och hälsa". Resultat visade att majoriteten av eleverna hade haft samlag (75 %, n=524) samt både givit (67 %, n=479) och fått oralsex (70 %, n=498). Fyrtio procent (n=282) av eleverna hade haft one night stand, en fjärdedel (n=159) analsex och 29 procent (n=202) sex med en kompis. Preventivmedelsanvändningen ökade från första samlaget till det senaste medan kondomanvändningen minskade. Fem procent (n=38) av eleverna hade haft en könssjukdom, fler kvinnor än män. Signifikanta skillnader avseende sexuella erfarenheter fanns mellan elever på yrkesförberedande- respektive studieförberedande gymnasieprogram, mellan elever med låg- och hög självskattad hälsa samt mellan elever med lågt- och högt riskbeteende beträffande livsstilsfaktorer. Två tredjedelar av de kvinnliga eleverna var vaccinerade mot HPV. Ingen signifikant skillnad med avseende på kondomanvändning fanns mellan de kvinnliga eleverna som var vaccinerade respektive ej vaccinerade mot HPV. Kunskap om dessa skillnader mellan kön och mellan elever på olika studieprogram samt att riskfaktorer uppmärksammas kan förbättra sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning i vilka barnmorskan har en viktig roll.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt. Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet. Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla. De omvårdnadsåtgärder som främst användes vid kontakt med personer med ett självskadebeteende var rekommendationer om sömn, nutrition och fysisk aktivitet samt stödsamtal. Slutsats: Vetskapen om ämnet bland sjuksköterskorna finns men mer kunskap behövs inom området för att kunna förbättra omvårdnaden av patienter med ett sexuellt självskadebeteende. / Background: Sex as self-injury is a topic that has received increased media attention in recent years. Scientific research, however, is neglected. Objective: To investigate the perceived experience and the existing state of knowledge about sex as self-injury and what care is given to patients with self-injurious behaviour. This is to see how suffering is alleviated and health promoted in nurses daily care. Method: Cross-sectional study in which 70 registered nurses answered a questionnaire with a quantitative component which was reported with descriptive statistics and a qualitative part in which the accounts took the form of a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) . Results: Most of the nurses thought they knew what sex as self-injury involves. However, 77% (n = 54) experienced that their knowledge was not sufficient. Fully half of the nurses (60%) had experience of sex as self-harm and factors that could be linked to the sexual self-injury were other psychiatric diagnoses, and low self-esteem. The nursing interventions which were mainly used in contact with persons with a self- injurious behaviour were recommendations on sleep, nutrition and physical activity, and support-conversations. Conclusion: The knowledge of the subject among the nurses exists but more knowledge is needed in the field in order to improve the care of patients with sexual self-injurious behaviour.

No description available.