Den här artikeln undersöker det aktuella kunskapsläget gällande ungdomars sexuella riskbeteenden på internet. Det är en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker även vad forskning på området har kommit fram till avseende skydd och förebyggande åtgärder. Resultaten visar på att det är ett problem som ofta har överdrivits, gällande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig när de använder internet. Samtidigt tyder resultaten på att det, detta till trots, är ett problem att ta på allvar och att både forskning, professionella, föräldrar m fl. har ett viktigt uppdrag och ansvar i att följa utvecklingen på området och bidra med mer kunskap. Studien visar att det saknas en ansenlig del kvalitativ forskning och att svensk forskning i dagsläget har oerhört blygsamma bidrag att komma med på detta område.

No description available.

Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.   Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner. Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.

Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed. Materialet bearbetades och analyserades utifrån syftet och frågeställningar. Resultat: Det framkom fyra teman som bildade resultatet, flera tillfälliga sexuella partners, negativa attityder mot kondomanvändning, ignorans mot negativa effekter på den sexuella hälsan samt okunskaper om riskerna. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna hade fler tillfälliga sexuella partners nu än tidigare. En negativ syn på kondomanvändning fanns hos ungdomarna. Anledningar till att inte använda kondom vid sexuellt samlag var att kvinnan använde hormonella preventivmedel, pinsamhet i att köpa kondomer, priset och att det minskade nöjet i sexet. Ungdomar och unga vuxna har blivit mer nonchalanta mot riskerna i den reproduktiva hälsan. Under det senaste året hade 76 procent av unga män i Sverige haft sexuellt samlag med en ny partner utan att använda kondom. Det fanns okunskaper om riskerna kring sexuellt överförbara infektioner. Konklusion: Sammanfattningsvis har sexuella samlag utan att kondom används fördubblats de senaste 20 åren i Sverige och det med takt att individer också har fler tillfälliga sexuella partners. Implikationer: Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla skolans sexualundervisning kring riskbeteenden i den sexuella hälsan, eftersom att skolan anses vara den största arenan där ungdomar inhämtar information om den reproduktiva hälsan.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet. Huvudresultatet visade att de flesta i studien skattade att de hade en liten/ingen risk att smittas av klamydia eller Hiv. Flertalet av gymnasieungdomarna hade goda kunskaper om könssjukdomar och visste minst om hur Hiv smittar. Attityderna visade att de flesta tycker att deras partner är omtänksam och ansvarsfull om denne föreslår kondomanvändning. Två statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan könen som visade att fler män än kvinnor tycker att det inte är ok att två personer av samma kön har en relation med varandra och att fler kvinnor än män vill använda kondom och tyckte att det var bra om deras partner föreslog det. Den slutsats som går att dra är att det behövs mer forskning inom området dvs. om svenska ungdomars attityder, kunskaper och sexuella riskbeteenden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som påverkar kunskapsnivån. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt på Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000-2006, ha ett vetenskapligt värde, vara skrivna på det svenska eller engelska språket samt vara primärstudier. Vidare skulle deltagarna i artiklarna utgöras av ungdomar mellan 13-25 år. För att bedöma artiklarnas kvalitet användes två granskningsmallar en för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar. Studiens resultat visade att kunskapsnivån bland ungdomar såg olika ut beroende av kön, ålder, sexuell erfarenhet, antal partners, kultur, ekonomiska förutsättningar, föräldrarnas utbildningsnivå samt boende i tätort eller på landsbygd. Ungdomarna uttryckte en rädsla för att smittas av HIV men ansåg sig inte vara i riskzonen för att smittas. Informationskällor om HIV/AIDS utgjordes främst av media och undervisning i skolan. Åldern för ungdomarnas sexuella debut varierade. Resultatet visade även att ett flertal sexpartners var vanligt förekommande och att kondom sällan användes som skydd vid samlag.

Sexuellt våld har förekommit frekvent i krig genom historien. På senare år har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslår att sexuellt våld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta är intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke på att detta är något som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt våld kan ta sig form i väpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt våld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen är att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av ämnet som behöver mer forskning. Studien bygger på kvalitativ analys och utgår från ett källmaterial bestående av litteratur. Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt våld och visar att sexuellt våld har ett samband med både strategi och taktik på ett direkt och ett indirekt sätt. Sexuellt våld har förekommit som strategi i många konflikter men strategi har också ett mer indirekt förhållande till förekomsten av sexuellt våld. Sexuellt våld som strategi och taktik är, trots att det belysts mer på senare år, inte ett nytt fenomen och bör betraktas som en integrerad del av krigföringen.

Bakgrund: Var tredje kvinna utsätts någon gång i livet för sexuellt våld. Sjuksköterskans och akutmottagningens förmåga och kunskap att möta och ta hand om dessa patienter en viktig del i omhändertagandet. Som utsatt, att bli bemött och få den hjälp som behövs samt att som sjuksköterska känna sig trygg och säker i sin roll vid omhändertagandet är en nyckel för att kunna minska och lindra lidande.   Syfte: Att belysa utmaningar i mötet mellan sjuksköterskan och den sexuellt våldsutsatta patienten på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts.  Resultat: Studien visade att många sexuellt våldsutsatta patienter upplever känslor av skam och skuld efter övergreppet. Den vården de får efter övergreppet betyder mycket för deras fortsatta återhämtning. Patienterna beskriver både varma och empatiska möten med vårdpersonal, samt möten där de känt sig utelämnade och åsidosatta. Sjuksköterskorna beskriver en stor osäkerhet i omhändertagandet av de sexuellt våldsutsatta kvinnorna. Brist på tid, kunskap och resurser tas upp som utmaningar i vårdandet. De sjuksköterskor som kontinuerligt möter dessa patienter lider ofta av utbrändhet och sekundärt trauma.  Slutsats: Sjukvården brister gällande att ge rätt verktyg till sjuksköterskor för att kunna utföra ett adekvat omhändertagande till sexuellt våldsutsatta patienter. Patienternas rehabiliteringsprocess är mycket beroende av den vård som erhålls efter övergreppet. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att de inte ha rätt kunskap att vårda dessa patienter, medan de som är erfarna på området i stället upplever utbrändhet och sekundärt trauma pga. den emotionella påfrestningen som jobbet innebär.

Bakgrund Globalt smittas dagligen ungefär en miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom och i Sverige ses en ökande prevalens av gonorré och syfilis samtidigt som prevalensen av klamydia är oförändrad. Personers sexualitet påverkas av rådande normer i samhället och personens sexuella erfarenheter. Det mellanmänskliga mötet mellan vårdpersonal och person behöver genomsyras av tillit, respekt och partnerskap vilket är en förutsättning för att en person ska våga berätta hur hen mår. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar.  Metod Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod inkluderades. Tio artiklar inkluderades efter sökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och fem artiklar inkluderades utifrån manuell sökning. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Huvudfynden som framkom var att personer förknippade sexuellt överförbara sjukdomar med stigma och skam vilket påverkade personers benägenhet att söka vård och genomföra test för sexuellt överförbara sjukdomar. Personer visade på en bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar gällande symtom och testmetoder. I vårdmötet kunde personer uppleva vårdpersonal som dömande. Slutsats Vården behöver bemöta personer med kunskap om att det kan upplevas stigmatiserande att söka vård för sexuellt överförbar sjukdom och därmed arbeta med vetskap om de attityder som hindrar personer att söka vård. I och med en ökande antibiotikaresistens behöver sjuksköterskan ta sitt professionella ansvar och uppta personers sexualanamnes.

SEXUAL VIOLENCE AMONG ADOLESCENTSA literature study about adolescents who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violenceAbstractAdolescents can harm themselves through sex by taking sexual risks such as sexual exposure on the internet, having unprotected sex and put themselves in situations where the potential for sexual violence is great. This type of sexual risk-behavior can create negative consequences and result in physical and mental sexual abuse. The aim of this study is to raise knowledge about youth who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violence. To accomplice this we made a general literature study on national and international research.Our study shows that despite the negative consequences, adolescent’s sexual risk-taking continues. The behavior can be a way for the youth to get attention and approval. It can also be a way to reduce anxiety and deal with emotions; just as with other self-harm behavior. Ways of preventing sexual risk taking and self-harm should be of universal measures aimed at adolescents in general. The preventive measures should involve the youth in discussions about identity, sexuality, boundaries and self-esteem and result in strategies to handle emotions and increase help-seeking by making the help more available. The public and professionals knowledge about sexual violence, sexual behavior and self-harm should increase. Also by increasing youths knowledge future sexual risk-taking and sexual violence can be prevented.