No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan hela världen. Kvinnor i världen känner en stor rädsla till att bli utsatta för sexuellt våld. Att bli utsatt för sexuellt våld är en väldig traumatisk upplevelse och kan ge både fysiska och psykiska skador, akut efter övergreppet med även på lång sikt. Därav har vårdpersonal en viktig roll i att ge stöd till kvinnorna och hjälpa dem att återhämta sig efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet användes en beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Tiovetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design som var publicerade från år 2000 och framåt användes. De databaser som användes för sökning av artiklar är CINAHL, Cochrane, PsycINFO och PubMed.Katie Erikssons teori om lidande används som teoretisk referensram. Resultat: Denna studie visade att kvinnorna upplevde att det fanns bristande information och ville havalmöjligheterunder mötet med vårdpersonal. De uppskattade när de fick stöd från vårdpersonal. Känsla av skuld och skam kände kvinnorna och vårdpersonal kunde medföra dessa känslor. Kunskap hos vårdpersonalen är bristfällig, mer utbildning och träning bör ges till vårdpersonal så de kan omhänderta sexuellt våldsutsatta kvinnor på bästa möjliga sätt.  Slutsats: Det finns en stor förbättringspotential i vården i hur sjukvårdspersonal ska bemöta och omhänderta en sexuellt våldsutsatt kvinna. De flesta kvinnorna beskrev hur bemötandet och vården varit otillräcklig, vårdpersonal behöver förbättra sina kunskaper om hur denna typ av patienter ska bli bemötta. Därför bör mer träning och utbildning ges till sjukvårdspersonal för att kunna ge det bästa möjliga stödet till de sexuell våldsutsatta kvinnorna. Det behövs mer forskning inom området.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.</p>

<p>Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. Där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet. Resultatet visade att kvinnorna upplevde sin livssituation under missbruket som högst problematisk och svår. där utsattheten genomsyrade fler delar av kvinnornas liv. Materialet som framkommit kopplades till olika teorier inom sociologi; genus, genusordningen, könsroller och avvikande beteende. Genus och avvikande beteende är huvudteorierna.

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI’s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden. Inga skillnader förelåg mellan grupperna som jämfördes avseende livskvalitet och upplevda konsekvenser, men gruppen som uppfyllde diagnoskriterierna (n=35) rapporterade ett större psykiskt lidande, mer oro för konsekvenser och en tendens till mer nedstämdhet än den subkliniska gruppen (n=24). Resultatet indikerade att högre symptomnivå enligt HDSI var förenat med sämre psykiskt mående. Formuläret visade tillfredställande samstämmig validitet. Båda grupperna rapporterade livskvalitet och psykiskt lidande på klinisk nivå samt förhöjd nedstämdhet, vilket stödjer diagnosens relevans, men fyndet ledde även till funderingar kring om formulärets bedömningsinstruktioner är för stränga.