Sammanfattning     Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                     Unis, Brian                                                                                                       2010              Arbetets titel   Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar Opublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)                 Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.            Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47                 Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället.   Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende.   Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.   Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). Enkäten innehöll även tilläggsfrågor om sexuellt beteende. Ett systematiskt slumpmässigt urval gjordes bland ungdomar mellan 16 och 18 år från två gymnasieskolor i en glesbygds kommun i mellersta Sverige och 139 ungdomar deltog i studien. Enkäterna förmedlades via mentorerna för respektive klass. Svarsfrekvens var 38%.   Resultat: Resultat visar att ungdomarna har en god självkänsla. Killarna har ett signifikant högre värde för bassjälvkänsla medan tjejerna redovisar ett högre signifikant värde för förvärvad självkänsla. Ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning men cirka hälften var dåliga i att använda kondom. Attityder till samlag visade på en liberal inställning. En tredjedel av ungdomarna hade inte erfarenhet av samlag. Drygt hälften av dem som hade erfarenhet angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag. Det framkom att self-efficacy var god när det gällde att avstå samlag, att kommunicera om kondomanvändning och att köpa och använda kondom. Tjejer hade en signifikant högre self-efficacy i att avstå från samlag än killar.     Nyckelord Självkänsla, sexuellt riskbeteende, adolescens / Abstract     Author (Last name, First name)                                                                                                                                                                                                                                                                                 Year Unis, Brian                                                                                                                                                                                                                                2010 Title Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar (Sexual risk behavior and Self-Esteem in late adolescence)   Unpublished thesis for the degree Master of Community Care and Public Health                                   Pages (tot) Karlstad: Karlstad University. Faculty of Social and Life Sciences                                                          47 Department of Social Studies                                                                                                                                                                                                                                                                                                      Background: Attitudes to sex and sexual behaviour especially among young people have gone through great changes in recent years with a rise in the number of sexually transmitted diseases (STD), especially Chlamydia, in the youth group and unwanted pregnancies. Many studies show a negative correlation, some show a weak correlation and some studies show a positive correlation between self-esteem and sexual risk behaviour.   Aim: The aim of the study was to describe self-esteem and sexual behaviour in high school students. Another aim was to investigate attitudes, norms, and self-efficacy in relation to young peoples’ sexual behaviour.   Method: The study’s design was a cross sectional study. Three instruments were used to study basic self-esteem (Basic Self-Esteem Scale, short form), earned self-esteem (Earning Self-Esteem Scale, short form) and factors which affect sexual risk behavior (Sexual Risk Behavior Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). The survey also contained supplementary questions on sexual behavior. A systematic random sample was made among students between 16 and 18 years old from two high schools in a small town in mid-Sweden and 139 students participated in the study. The survey was distributed to the students by their class mentors. The response rate was 38%.   Results: The results show that young people have good self-esteem. The boys have significantly higher scores for basic self-esteem while the girls’ results show significantly higher scores for earned self-esteem. The students had positive attitudes about condom use but around half of them were poor at using condoms. Attitudes about sexual intercourse showed a liberal view. A third of the students did not have any experience of sexual intercourse. A little more than half of those with experience answered that they had no partner or one partner in the last 12 months. It was uncommon that the students used alcohol in combination with sex. The results showed that self-efficacy was good when it came to refusing sex, in communication about condoms, and buying and using condoms. The girls had a significantly higher score for self-efficacy in refusing sex than the boys.     Key words:  Sexual risk behavior, Self-Esteem, Adolescence

Syftet med denna studie är att undersöka vilka insatser som kan erbjudas för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld inom en kommun i norra Sverige. Vidare undersöker studien hur olika verksamheter samverkar kring sexuellt våld samt eventuella utvecklingsmöjligheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamheter som arbetar med kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Intervjuerna har sedan analyserats med analysmetoden grounded theory. Slutsatserna som framkommer i denna studie är att det finns samstämmighet bland informanterna om att det råder en generellt god samverkan. Det framkommer även att det finns utvecklingsmöjligheter i kommunikationen mellan informanternas verksamheter men även utveckling för gemensamma riktlinjer och styrdokument i arbetet med sexuellt våld.

Sexuellt våld drabbar en stor del av den kvinnliga befolkningen i världen och ger allvarliga konsekvenser där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och känslor av skuld ofta ses. Livsvärld definieras som den subjektiva värld en människa erfar vid exempelvis förändringar som sker i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors livsvärld efter sexuellt våld. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar granskades, kodades och tematiserades. I Kvinnors förändrade livsvärld framkom att kvinnorna fortfarande var kvar i traumat, att kvinnorna förlorat sin samhörighet när de känt skam över händelsen, att kvinnorna hade känslor av kränkning och hade olika inställning till livet efter det sexuella våldet. I Kvinnors livsvärld vid avslöjande upplevde kvinnorna ett hot mot jaget genom att de inte blivit bekräftade eller förbisedda vid ett avslöjande men också att de kunde få en känsla av tillhörighet när de fick stöd från familjen eller samhället vid ett avslöjande. Sjuksköterskan kan med sin övergripande kunskap om kvinnors livsvärld lindra lidandet samt underlätta tillfrisknandet för de som utsatts för sexuellt våld. För att stötta sjuksköterskor rekommenderas vidareutbildning med mer förståelse för kvinnors livsvärld inom olika vårdinrättningar samt att riktlinjer tydliggörs och nyttjas. / Sexual violence affects a large proportion of the female population and causes serious consequences like post-traumatic stress disorder (PTSD) and depression. The lifeworld is defined as the subjective world the person experiences and can describe feelings after a certain event. The aim of this literature study was to describe the lifeworld of women after sexual violence. A general literature review was conducted where seven scientific articles were analyzed and thematized. In Women's changed lifeworld , women were still in trauma, women lost their affinity when they felt ashamed of the incident, the women had feelings of violation, and had different attitudes to the life after sexual violence. In Women's lifeworld upon disclosure, women experienced a threat to the self, because they were not confirmed or overlooked when disclosing, but also that they could have a sense of belonging when they received support from the family or society when disclosing. The nurse, with overall knowledge of the lifeworld can alleviate suffering and facilitate recovery for women who are victims of sexual violence. To support nurses, further training in understanding women’s lifeworld is recommended in various healthcare establishments and guidelines need clarification and utilization.

No description available.

Bakgrund: Sexuellt våld gentemot kvinnor är ett globalt hälsoproblem som bidrar till ett stort lidande. Att som sjuksköterska tillföra en god och positiv attityd gentemot kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp är viktigt för att skapa en trygghet mellan den utsatta och sjuksköterskan. En viktig del för sjukvårdspersonalen är träning som ökar kunskapen för att hitta hjälpsamma metoder och verktyg vid möte av dessa sexuellt utsatta kvinnor. Syfte: Studiens syfte är att belysa utifrån befintlig forskning, sjuksköterskans och den sexuellt utsatta kvinnans upplevelser av att mötas i vårdrelation. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 kvalitativa artiklar som besvarade författarnas syfte granskades och analyserades. Resultat: Utifrån de kvalitativa artiklarna valdes två huvudrubriker; sjuksköterskans upplevelse samt kvinnans upplevelse. Inom sjuksköterskans upplevelse delades de in i ytterligare två underrubriker; sjuksköterskans perspektiv och sjuksköterskans kunskap. Här belystes hur sjuksköterskorna upplevde att möta kvinnorna som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vikten av rätt kunskap för att ge en god vård. Inom kvinnans upplevelse delades huvudrubriken upp i två underrubriker; kvinnans upplevelse av att bli bemötta i vården av SANE och kvinnans upplevelse av att utveckla PTSD. Här belystes kvinnors positiva upplevelser i att möta en SANE sjuksköterska samt hur sexuella övergrepp påverkar kvinnors psykiska hälsa och utveckling av PTSD. Konklusion: Mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan var psykisk påfrestande för båda parterna. Sjuksköterskan är i behov av rätt kunskap kring sexuellt utsatta kvinnor och starka känslor väcks till liv för sjuksköterskan. Med rätt kunskap kände sig sjuksköterskorna mer trygga i sin roll samt förmedlade en trygghet till den utsatta kvinnan.   Nyckelord: Kunskap, psykisk ohälsa, sexuellt utsatta kvinnor, sjuksköterska och upplevelse. / Background: Sexual violence against women is a global health problem that contributes to huge amount of suffering. As a nurse adding a good and positive attitude towards women who have been sexually abused is important in creating a sense of security among themselves. An important part of the healthcare personnel is training that increases the knowledge to find helpful methods and tools when meeting these sexually abused women. Aim: The purpose of the study was to highlight based on existing experience the nurse's and the sexually abused woman's experiences of meeting in a healthcare relation. Method: A literature study based on 10 qualitative articles answering the author´s purpose was reviewed and analysed. Results: Based on the qualitative articles, two main headings were selected; the nurse's experience as well as the woman´s experience. Within the nurse's experience, they were divided into two additional sub-headings; the nurse's perspective and the nurse´s knowledge, here it was highlighted how the nurses experienced meeting the women who have been subjected to sexual abuse and the importance of the right knowledge to provide good care. Within the women's experience, the main headings was divided into two sub-headings; the woman's experience of being treated in the care of SANE and the woman's experience of developing PTSD. Here, women´s positive experiences in meeting a SANE nurse were highlighted as well as how sexual abuse affects women's mental health and the development of PTSD. Conclusion: The meeting between the nurses and the affected woman was mentally stressful for both parties. The nurse is in need of adequate knowledge about sexually abused women and strong emotions are brought to life for the nurse. With the adequate knowledge, the nurses felt more confident in their role and created a sense of security to the exposed woman.  Keywords: Experience, knowledge, mental ill health, nurse and sexually assaulted women.

Bakgrund: Sexuellt våld innebär att kränkningar och/eller handlingar har en sexuell ton. Det finns kvinnor som upplever detta fenomen dagligen och är i behov av vård för att få stöttning med sina psykiska eller fysiska besvär. För att på bästa sätt stötta en kvinna som utsatts för sexuellt våld krävs tillit mellan sjuksköterskor och kvinnan. Detta i sin tur kräver att sjuksköterskor arbetar personcentrerat, ser kvinnan i sin helhet och är lyhörd gentemot henne.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de utsatts för sexuellt våld. Metod: I arbetet med denna litteraturstudie har material från kvalitativa artiklar redovisats. Analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys.   Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman vilka var inverkan på egen psykisk hälsa, vara kvinnans advokat samt se sin roll som betydelsefull. De följs av subteman som beskriver varje huvudtema mer ingående. Slutsats: Det är en utmaning att vårda kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Kvinnorna kan känna lidande och behöver stöttning av sjuksköterskor. Sjuksköterskor påverkas av mötet och behöver känna sig trygga i sin roll för att ge ett gott bemötande. För att minska tabun kring sexuellt våld behöver ämnet lyftas mer.

Sammanfattning Bakgrund: Ungefär två miljoner människor i Sverige är drabbade utav en hjärtsjukdom, vilket innebär att det är den vanligaste orsaken att dö av. Hjärtsjukdomar kan vara hjärtinfarkt, hjärtklaffssjukdom, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, hjärtstopp och kärlkramp. När en människa drabbas av en hjärtsjukdom är det av vikt att se till hela människans behov och inte enbart de medicinska delarna. Sexualiteten påverkar våra tankar, känslor, handlingar och mottagande, därmed vår psykiska och fysiska hälsa och är idag enligt forskning ett område patienter och sjuksköterskor undviker av olika skäl. Det är då relevant att öka kunskapen om hur patienter upplever sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom för att förbättra omvårdnaden kring den. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom. Metod: Beskrivande litteraturstudie, artikelsökning skedde i Medline via PubMed och Cinhal, vilket resulterade i elva artiklar, varav fyra kvalitativa och sju kvantitativa. Huvudresultat: Patienter som drabbades av en hjärtsjukdom kände oro och/eller rädsla inför sitt sexuella samliv, en rädsla för att få ytterligare en hjärtinfarkt eller att känna symtom som hjärtklappning och smärta i bröstet. Det framkom att patienterna erfarande en brist av information från sjuksköterskor och uttryckte att det fanns ett behov av information kring sexuell hälsa. Slutsats: Det sexuella samlivet påverkades, psykiskt och fysiskt, emotionellt och själsligt. En oro och rädsla upplevdes i samband med fysiska symtom. Patienters sätt att hantera det sexuella samlivet vid hjärtsjukdomen skiljdes åt och bristfällig information från sjuksköterskor upplevdes betydligt samt ett ökat behov av information.

Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter.  Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet. Metod En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna. Resultat Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner. Slutsats Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

Bakgrund Sexuellt våld förekommer dygnets alla timmar, världen över och är idag ett erkänt jämställdhetsproblem. Sexuellt våld är ett stigmatiserat område med olika attityder kring, på såväl individnivå som samhällsnivå. Vården utgör en central roll i att upptäcka och vårda personer som utsatts. Sjuksköterskan kan vara den första personen en som utsatts för sexuellt våld möter och detta möte kan vara avgörande för patientens välmående och återhämtning. Syftet Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med patienter som utsatts för sexuellt våld. Metod Litteraturöversikten genomfördes med induktiv ansats baserat på tio sammanställda artiklar; tre kvantitativa och sju kvalitativa från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature Complete och Public Medline. Artiklarna sammanställdes med en modifierad tematisk innehållsanalys där resultatet diskuteras utifrån Madeleine Leininger Transkulturella omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och två underkategorier i varje huvudtema. 1. Sjuksköterskors förutfattade meningar om den som utsatts för sexuellt våld, 2. Sjuksköterskors inställning till sin ansvarsroll i vårdandet av den som utsatts för sexuellt våld och 3. Organisatoriska och strukturella förutsättningar för sjuksköterskors synsätt gentemot den som utsatts för sexuellt våld. Sammanfattning Variationen av attityder hos sjuksköterskor i mötet med patienter som utsatts för sexuellt våld är stor. Flertalet sjuksköterskor uppfattar att patienter själva bär ansvar om förövaren ingår i bekantskapskretsen. Resultatet visar att sjuksköterskor i hög grad har förutfattade uppfattningar gentemot patienterna vilket resulterar i att sjuksköterskor bedömer och riktar tvivel gentemot patientens trovärdighet. Däremot lyfter flera sjuksköterskor vikten av att aldrig misstro, skuldbelägga eller döma patienten oavsett omständigheter. Flertalet sjuksköterskor uppfattar dessutom kunskapsmässiga och organisatoriska brister för att kunna vårda patienter som utsatts för sexuellt våld och ett bristande intresse att ta det vidare. / Background Sexual violence occurs at all hours, all over the world. Sexual violence is an acknowledged cause of gender inequality. Sexual violence is a stigmatized area with various attitudes at both individual and societal levels. Healthcare plays a central role in identifying and caring for individuals who have been exposed to sexual violence. The nurse may be the first individual that a person who has been exposed to sexual violence meets. This interaction can be crucial for the victims well- being and recovery. Aim The aim was to describe nurses' attitudes in the interaction with patients who have been exposed to sexual violence. Method The literature review was conducted with an inductive approach based on ten articles; three quantitative and seven qualitative from the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature Complete and Public Medline databases. The articles were compiled with a modified thematic content analysis, and the results are discussed based on Madeleine Leininger's Transcultural Nursing Theory. Results The results are presented based on three main themes and two subcategories in each main theme. 1. Nurses' preconceived notions about those who have been exposed to sexual violence, 2. Nurses' attitudes towards their responsibility in caring for those who have been exposed to sexual violence, and 3. Organizational and structural conditions for nurses' perspectives on those who have been exposed to sexual violence. Summary The variation in attitudes among nurses in the encounter with patients who have been exposed to sexual violence is significant. Most nurses perceive that patients themselves bear responsibility if the perpetrator is an acquaintance. The results show that nurses have preconceived notions about patients, resulting in nurses assessing and doubting the patient's credibility. However, several nurses emphasize the importance of never distrusting, blaming, or judging the patient regardless of circumstances. Moreover, most nurses perceive a lack of knowledge and organizational gaps in caring for patients who have been exposed to sexual violence and a lack of interest in pursuing it further.