Bakgrund: I sin professionella roll är sjuksköterskan en vårdare med högre utbildning. Sjuksköterskor arbetar nära andra individer i sitt arbete; andra yrkeskategorier såväl som patienter, anhöriga och allmänhet. Sjuksköterskan är en individ med sin egen integritet och hälsa samt har behov av trygghet på arbetsplatsen. För trygghet och god hälsa spelar känslan av sammanhang på arbetet in. Sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat. Det är vanligare att kvinnor än män utsätts för sexuella ofredanden.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella ofredanden på arbetsplatsen. Metod: Litteraturöversikt med totalt tolv stycken ingående artiklar av kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Sexuella ofredanden mot sjuksköterskor kan begås av patienter, anhöriga och kollegor. Den som ofredar är i regel man. Sjuksköterskan kan ha svårigheter att avgöra ifall patienter med kognitiv svikt är medveten om sina sexuella handlingar. Sjuksköterskor som har blivit utsatta för sexuellt ofredande reagerar på olika sätt, både i den pågående händelsen och efteråt.  Att bli utsatt för sexuellt ofredande kan medföra olika sorters negativ påverkan i den professionella rollen och för individens egen hälsa. Konklusion:  Ytterligare forskning behövs, studien beskriver att sjuksköterskor har olika erfarenheter av sexuella ofredanden, där strategier för att hantera det i många fall saknas eller är otillräckliga. / Background: A registered nurse is a caregiver with an academic degree. In their profession, nurses have close encounters with other individuals; including colleagues with other professions as well as patients and their relatives. A nurse is also an individual with own sense of integrity and health, and with a need for a safe work enviroment. The majority of nurses are women. Women are more likely to be victims of sexual harassment than men. Purpose: The aim was to describe nurses experience of sexual harassment in their workplace. Method: Literature review containing twelve articles with qualitative and quantitative method. Result: The perpetrator in sexual harassment against nurses is either a patient or its family or a colleague, often a male. Patient whom suffers from cognitive impairment are difficult to assess if they are aware of their actions if they sexual harass a nurse. Nurses whom have been sexual harassed react in different ways, both in the on-going incident and afterwards. Being sexual harassed may lead to different kinds of negative influence in the nurse’s professional role as well in their own health. Conclusion: More research is necessary, this study describes that nurses have different experiences of sexual harassment, strategies for management is non-existing or not efficient enough.

Individer med funktionsnedsättning exkluderas ofta från normativa modeller om sexualitet och upplever begränsad tillgång till information och stöd. Vidare visar tidigare forskning att professionella saknar kunskap om hur de kan stötta och samtala om sexualitet i mötet med individen. Professionella erfara således knappt någon vägledning för att möjliggöra främjandet av sexuell och relationell hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur professionella inom människobehandlande yrken kan samtala och lyfta frågor kring sexuell och relationell hälsa i mötet med individer med fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fyra individer som samtliga har fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet har analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på vikten av att erkännas som sexuell individ och hur omgivningen kan påverka dess utfall. Vidare visar resultatet att professionella inte ska vara rädda för att ställa frågor om sexualitet till individen, utan istället agera med öppenhet inför ämnet. Öppenhet genom att individen i mötet med professionella tillåts tänka, precisera och sätta ord på eventuella tankar som denne har.  Förhoppningen med studien är att den kan komma att bli ett verktyg för professionella och möjliggöra till diskussion och samtal om sexualitet för att stödja sexuellt välbefinnande hos personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Studiens syfte är att utifrån en kvalitativ- och explorativ utgångspunkt undersöka vilka attityder och referensramar till sex som kommer till uttryck bland ungdomar i 15-16 års ålder. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:  Vilka föreställningar kring sex kommer till uttryck bland unga tjejer och killar?  Hur beskriver de gränsen mellan normalt sexuellt beteende och övergrepp? Genom ett diskursanalytiskt och genusteoretiskt angreppssätt analyseras hur ungdomar i fokusgrupper resonerar kring sex i relation till kön och genus. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i det socialkonstruktivistiska och feministiskt poststrukturalistiska förhållningssätt som ser människans verklighet som socialt konstruerad och i ständig förändring. I analysen är avsikten att fånga skillnader och likheter i hur killar och tjejer uttalar sig kring sexualitet samt vilken betydelse kön och genus har för deras uttalanden. I analysen framgår en ojämlik och genusnormativ uppfattning av sexualitet mellan tjejer och killar där tjejers sexualitet beskrivs av ungdomarna som väsensskild och sekundär från killars som primärt står i centrum. Killars sexualitet utgör normen vars ramar främst gynnar dem och vilket tjejer måste förhålla sig till. Detta blir tydligt i ungdomarnas förståelse av sexuella övergrepp där tjejerna beskrivs bära det yttersta ansvaret i att påvisa sin ovilja till sex för att ett övergrepp ska anses vara giltigt. Ett ansvar som tjejerna inte alltid tycks ha helt enkelt att hantera. Svårigheter med att ibland avvisa och säga nej till sex beskrivs bottna i oro för negativa konsekvenser som resulterar i att det inte är ovanligt att som ung tjej ha sex mot sin vilja.

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att frihet att bestämma över sin kropp medför ansvar för ett beslut om abort och den sexuella hälsan. Detta kan ses både ur en individ- och på gruppnivå. Detta inbegriper även den kunskap och information som kvinnorna i studien eftersökte både i skolan samt på ungdomsmottagningen. De unga kvinnorna uppgav att i deras livsstil förekommer mycket alkohol och att de tappar kontrollen över sig själva vilket kan leda till oskyddat sex. De resonerade kring abort och ansåg att kvinnan själv ska kunna ta ställning och välja. I beslutet behöver hon bekräftelse och stöd för sitt beslut och ett abortbeslut kan upplevas som ett etiskt dilemma. I resultatet framkom också att den information som gavs om oönskad graviditet, STI och kondom i sexualundervisning var en basal information. Kvinnorna efterlyste fördjupad information om andra preventivmedel.Slutsats är att under ungdomstiden behövs kunskap som kan förstås och undervisning som når fram till ungdomarna. Resultatet i denna studie kan användas för att reflektera över den sexualundervisning som ges i skolor samt på ungdomsmottagningar. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.</p>

<p>The aim of this study was to examine how social workers work regarding questions dealing with the sexual behaviors amongst adolescents. The research questions used were: “What are the social workers concerns regarding sexual behaviors amongst adolescents?” and “what actions are taken with the result from their concern about the sexual behaviors amongst ado-lescents?”. Five semi structured qualitative interviews were conducted. The tool used to ana-lyze the results was “Franzén’s Triangle of Power” (direct translation). The most important results were that specific sexual behaviors did not seem to create concern, instead it was the context in which the sexual behavior occurred. Reasons for concern often had something to do with a belief that there was a power imbalance between the adolescent and his or her sexual partner/s, that the sexual behavior was an indication of other problems and that the sexual behavior could lead to problems in the future. The concern differed according to the sex of the adolescent. The most common action taken was talking to the adolescent.</p>

No description available.

<p>Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.</p><p>Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?</p><p>En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.</p>

<p>Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad.</p><p> </p><p>I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare. Materialet har sammanställts och analyserats och ställts emot den tidigare forskningen.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att arbetslaget med förskollärare anser att barns sexualitet är något naturligt, något som finns hos människan redan från födseln. Det visar också att det är något som förskollärarna vill diskutera och samtala mer öppet om. Resultatet visar att i detta arbetslag finns ett positivt förhållningssätt till barns sexualitet som tidigare forskning påpekar är viktigt. Förskollärarna vill inte bara tala om det när det gäller avvikande sexuellt beteende när övergrepp eller dylikt misstänks utan de vill kunna diskutera om det sunda normala beteendet som ingår i den individuella utvecklingen hos barn.</p><p> </p><p>Förskollärarna som deltagit i studien har skilda meningar om sin kunskap på området och de har åsikter om hur vidare kunskap går att få, om det finns utbildningar i området och om det är viktigt eller inte. Vissa ansåg sig ha god kunskap med sig om hur de ska förhålla sig till sexualiteten hos barn och när det gäller ordval för att benämna flickors och pojkars kön. Medan andra menade att det finns ett eget intresse om ökad kunskap på området, att temat borde diskuteras och talas mer öppet om på förskola.</p>

<p>Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansikten</p><p>Sammanfattning</p><p>Detta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna. Resultaten indikerar att fynden för menstruella preferensskiften inte är robusta över olika populationer och att det eventuellt är flera evolutionära mekanismer som opererar samtidigt. Alternativt kan kulturella faktorer spela en större roll än vad som tidigare förutsatts.</p> / <p>Women’s Preferences for Male Facial Masculinity Across the Menstrual Cycle</p><p>Abstract</p><p>This is a systematic replication of the Penton-Voak and Perret study (1999) where a preference for masculinized faces was found at high conception risk in the menstrual cycle. These traits are believed to be honest signals of good genes and immunocompetence. It is uncertain if these findings are robust across different populations. 36 Swedish college students were asked to pick out the most “physically attractive” male faces from masculinized and feminized stimuli at high and low risk of conception. No significant differences were found between the phases. The results indicate that the findings for a menstrual preference shift are not consistent with the original study . Perhaps several evolutionary mechanisms are operating at the same time, and cultural factors might have a greater influence than previously supposed.</p>