The Theory of Situational Leadership, the core of the thesis, has become nowadays one of the intensively studied area in Sociology of management. The primary goal to be accomplished here in this thesis is to examine leadership styles of leaders in the optical business in the Czech Republic and to determine if the leaders are effective when exercise leading the followers, all with regard to Blanchard's and Hersey's Situational Leadeship Theory. The main part of the thesis consists of empirical study which focuses on leaders and their ledearship styles in optical organizations as well as their effectiveness in leading team of followers. The quantitative survey tool modified by author so can be used in czech environment will be introduced in the methodological part of the thesis. The theoretical assumptions should appropriately illustrate the analytical results obtained by the research.

Denna studie av första linjens situationsanpassade ledarskap uppvisar mångalikheter mellan respondenternas beslutsfattande, nivå av anpassningsbarhet ocheffektivitetsvärdering uppmätta efter Hershey och Blanchards ledarskapsmodell(SLT-Modellen) trots deras vitt skilda verksamhetsområden med första linjensoperativa ledarskap som gemensam nämnare.Denna studie påvisar att utifrån SLT-modellen och studiens respondenter att derasledarskap i första hand inte påverkas av de varierande organisationsstrukturella,kulturella eller geografiska miljöer de verkar i, utan främst av faktorer tillhörande ensituationsanpassad och aktivitetsstyrd verksamhet under med inslag av hög stressoch risk med tydliga regelverk. Studien påvisar likande resultat i ledarskapsstilar,effektivitet m.fl. som tidigare undersökning av polisära ledare som genomförts itidigt 1980-talets USA, trots de samhällsförändringar som skett under en tidsperiodav 40-år samt de geografiska och kulturella skillnader mot denna studiesrespondenter som uteslutande består av svenska individer, dock verksamma på eninternationell arena.Vidare bestyrker föreliggande studie den kritik av tidigare forskning av SLTmodellen, är frånvaro av laissez-faire ledarstilen. Dock framgår frånintervjufrågeställningarna att begräsningarna inte ligger hos de underställdasmognadsfas, engagemang eller vilja utan snarare inom ett verksamhetens specifikaområde med faktorer som ansvar, regelverk och aktivitetsbaserade uppdrag. Givet ien friare och mer oreglerad verksamhet skulle möjligtvis SLT-modellen nå längre.

Målet och syftet med denna studie var att ta reda på hur en damfotbollstränare bör vara och agera för att spelarna ska utvecklas, detta utifrån spelarnas egna perspektiv. Studien har en holistisk inriktning och gjordes ur hermeneutiskt-fenomenologisk tradition. Studien har en kvalitativ ansats och totalt nio respondenter från tre olika fotbollslag deltog. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna var aktiva damfotbollsspelare.  Frågeställningarna som tillsammans med teorierna transformativt ledarskap och situationsanpassat ledarskap ligger till grund för resultatet är: vilka pedagogiska tillvägagångssätt gynnar damfotbollsspelare? Vilka tränaregenskaper gynnar damfotbollsspelares utveckling? Vilka faktorer ökar damfotbollsspelares motivation? Studiens resultat påvisar att damfotbollsspelare anser att viktiga ledaregenskaper hos tränare stämmer överens med viktiga ledaregenskaper hos både transformativa ledare, där engagerad och peppande är grundläggande egenskaper, och situationsanpassade ledare, där en anpassningsförmåga är a och o. Vidare påvisar resultatet att damfotbollsspelare tycker att framgångsrika pedagogiska tillvägagångsätt hos en tränare är att ge konstruktiv kritik och feedback, samt att ha en god spelidé, matchlika träningar och struktur. Gällande faktorer som spelarna anser öka sin egen motivation går det utifrån resultatet att tyda att pushande, peppande, uppmärksammande och motiverande var faktorer som ökade motivationen, dessa faktorer är mer vanligt förekommande i det transformativa ledarskapet än i det situationsanpassade ledarskapet. / The aim and purpose of this study was to find out how a women's football coach should be and act in order for the players to develop, this from the players' own perspective. The study has a holistic focus and was made from a hermeneutic-phenomenological tradition. The study has a qualitative approach and a total of nine respondents from three different football teams participated. The survey was conducted through semi-structured interviews where the participants were active women's soccer players. The questions that together with the theories of transformative leadership and situation-adapted leadership form the basis for the result are: which pedagogical approaches benefit women's football players? Which coaching qualities benefit the development of women's soccer players? Wh factors increase women's soccer players' motivation? The results of the study show that women's soccer players consider important leadership qualities in their coaches to be consistent with important leadership qualities in both transformative leaders, where commitment and pep talk are basic qualities, and situational leaders, where adaptability is vital. Furthermore, the results show that women's soccer players think that a successful pedagogical approach in a coach is to give constructive criticism and feedback as well as to have a good game idea, match-like training and structure. In the result, it can be indicated that pushing, pep talking, paying attention and motivating were factors that increased motivation, these factors are more common in transformative leadership than in situational leadership.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledare inom turismbranschen går tillväga för att möta olika behov hos sin säsongsanställda personal, med intentionen att öka arbetstillfredsställelse och frambringa positiva arbetsprestationer. Meningen med detta är att det ska generera god kundservice med hög kundnöjdhet, vilket är avgörande för företagets mål och fortlevnad. För att besvara uppsatsens syfte har vi använts oss av en teoretisk referensram där den säsongsanställda personalens karaktäristika beskrivs samt ledarskapsteorier om hur ledare kan arbeta för att bemöta deras behov. Teorier som presenteras är: uppgifts- och relationsorienterat ledarskap, situationsbestämd ledning samt SEL-modellen som är en version av situationsbestämd ledning men med anpassning till säsongsanställd personal. För att besvara våra forskningsfrågor har tio intervjuer genomförts med olika ledare verksamma på Gotland inom turismbranschen. Därmed är det ledarnas perspektiv som presenteras och utgör studiens empiri. Resultatet av undersökningen visade att på grund av att företagens högsäsong är tidsbegränsad, utmanas ledare som arbetar med säsongsanställd personal i sitt arbetssätt att kombinera bemötandet av personalens behov med företagets mål. Ledarskap för säsongsanställda ställer höga krav på ledarens förmåga att lära känna sin personal för att bygga relationer med dem. Det framträder två spår i ledarskapet för säsongsanställda, dels att erbjuda emotionellt stöd i form av stöttning och relationsskapande, och dels att vara tydlig och direktiv för att säkerställa kvaliteten på arbetet. Relationen är viktig i den mån att den är avgörande för att de ska trivas och förhoppningsvis komma tillbaka nästa säsong. Eftersom det varje år ofta anställs ny personal är ett direktivt ledarskap avgörande då upplärning av arbetet är en stor del i början av arbetet, och att tydlighet i arbetsuppgifterna är betydande för att verksamheten ska fungera. För att lyckas i arbetet krävs en balans av uppgifts- och relationsorienterad ledarstil samt anpassad ledarstil med flera väl uttänkta tillvägagångssätt hos ledaren. För att kunna anpassa ledarskapet krävs en förståelse för den stora variation av människor som säsongsanställda utgör och vilka faktorer som påverkar deras arbetsprestation. / The purpose of this thesis was to investigate how leaders in the tourism industry on Gotland work to meet the different needs of their seasonal staff, with the intention of increasing job satisfaction and producing positive work performance. This with the aim that it will generate good customer service with high customer satisfaction, which is crucial for the company's goals and survival. To answer the purpose, we have used a theoretical frame of reference where both the characteristics of the seasonal staff are described as well as leadership theories on how leaders can work to meet their needs. Theories that are presented are: task-oriented leadership, relationship-oriented leadership, situation-specific management and the SEL model. The SEL model is a version of situation-specific management with adaptation to leadership for seasonal employees. To answer our research questions, ten interviews were conducted with various leaders active on Gotland in the tourism industry. Thus, it is the leaders' perspectives that are presented and constitute the empirical study. The results of the survey showed that due to the fact that the companies' high season is limited in time, managers who work with seasonal staff are challenged in their way of working to combine the response to staff's needs with the company's goals. Leadership for seasonal employees means that the diversification that the staff group constitutes places high demands on the manager's abilities to get to know his staff in order to build relationships with them. Two prominent tracks in the leadership for seasonal employees are partly to offer emotional support in the form of support and secure relationships, and partly to be a clear and directive leader. The relationship is important insofar as it is crucial for them to thrive and hopefully come back next season. As a number of new staff are hired each year, direct leadership is crucial as training of the work is a large part of the beginning of the work, and that clarity in the tasks is important for the business to function. To succeed, a balance of task- and relationship-oriented leadership style is required, as well as an adapted leadership style with several well-thought-out approaches of the leader. To be able to adapt leadership requires an understanding of the great variety of people that seasonal employees make up and what factors affect their work performance.

This was a qualitative, multiple-site case study that examined the leadership styles before, during, and after a major organizational transition. The purpose of the study was to determine if a major organizational transition affected the leadership styles of organizational leaders. It also sought to determine how the major organizational transitions affected the climate and the culture of the three organizations studied. The participants for this multiple-site case study were a hospital, a manufacturing plant, and a public library in Central Ohio. The organizational leaders were chosen because they had gone through a major organizational transition in the previous two years. Each leader then chose three followers based on two criteria. Two of the three had to be subordinates who reported directly to the organizational leader and one who had to be the leader's administrative assistant. The participants were interviewed using a guided interview; therefore, qualitative methods were used. Data analyses were completed by the process of data reduction, data display, and conclusions drawn from the data display (constant comparison). I discovered the leaders' styles remained somewhat consistent throughout the organizational transition. All three leaders used comparable methods of dealing with the transition. The leaders had the ability to identify the organizational issues that necessitated the transition, sought alternative actions, and then proceeded with the best alternatives. The climate and culture of each organization was more affected by the transition than the leader. [I started this research thinking the leaders might be the ones most affected.]

The construction and civil engineering industry has long been male-dominated, but in recent times, the gender gap has decreased and an increase in female leaders has been observed. The gender distribution is common in the industry raises questions about leadership and emphasizes the importance of conducting studies that explore the differences between men's and women's leadership. It is crucial to understand how gender can influence leadership and identify factors that contribute to an inclusive work environment. By studying previous research and analyzing these differences, the study provides deeper insights into the traits and styles that men and women can bring to leadership roles. The aim of this thesis is to investigate women's and men's leadership within the construction and civil engineering industry based on three leadership theories: transactional, transformative, and situational leadership. Specifically, the study is based on the respondents' own perceptions of their leadership. Additionally, we examine whether gender influences the choice of leadership style. The study adopts a qualitative nature with a phenomenological approach to capture individuals' perceptions. Twelve semi-structured interviews were conducted to gather the primary data of the study. The collected material underwent a seven-step analysis process to identify the study's themes, which were subsequently analyzed. The study's conclusion is that there were elements of both transformative and transactional leadership, but the majority of both men and women employed a situational leadership approach. The study found few differences between women and men in their leadership styles but did highlight factors that affect the attractiveness of the industry. / Bygg- och anläggningsbranschen har länge varit mansdominerad, på senare tid har klyftan minskat och en ökning av kvinnliga ledare har observerats. Könsfördelningen som råder inom branschen väcker frågor om ledarskap och understryker vikten av att genomföra studier som utforskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors ledarstil. Det är viktigt att förstå hur kön kan påverka ledarskapet och vilka faktorer som kan bidra till en inkluderande arbetsmiljö. Genom att studera tidigare forskning och analysera dessa skillnader ger studien en djupare insikt i de egenskaper och stilar som män och kvinnor kan bidra med i ledarskapsrollen. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnors och mäns ledarskap inom bygg- och anläggningsbranschen utifrån tre ledarskapsteorier: transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap. Specifikt bygger studien på respondenternas uppfattning om det egna ledarskapet. Vi undersöker även om genus påverkar valet av ledarskapsstil. Studien utgår ifrån en kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats för att fånga upp individers uppfattningar. Tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in studiens primärdata. Det insamlade materialet har genomgått en analysprocess i sju steg för att finna studiens teman som sedan har analyserats. Studiens slutsats är att det fanns drag av både transformativt och transaktionellt ledarskap men att majoriteten män och kvinnor använde sig av ett situationsanpassat ledarskap. Studien fann få skillnader mellan kvinnor och män i deras ledarskapsstilar men däremot uppmärksammades faktorer som påverkar branschens attraktivitet

The implementation of the hybrid work model is increasing within the banking sector. This work model has become valuable to recruit new talent, strengthen competitive advantages and because many bank employees have changed their view of where their work can be conducted. However, studies show that bank managers prefer the banking sectors’ traditional working culture, which is characterized by onsite-work. Since an increased implementation of the hybrid work model in the banking sector poses new challenges for bank manager’s leadership, this study aims to analyze how bank managers adapt their leadership in hybrid work models by examining leadership challenges and how these are managed. This study was conducted using semi-structured interviews with bank managers, analysis based on Goleman’s theory of situational leadership and the theory of communicative leadership as well as previous research. Based on the results of the study the conclusions could be drawn that bank managers experience and manage leadership challenges with availability, participation and communication. The overall conclusion is that leadership challenges and their respective measures show the bank managers’ learning processes and development. This learning process and development is important to eliminate leadership challenges over time and to get bank managers to lead in new ways. / Den hybrida arbetsmodellen förekommer i allt större utsträckning inom banksektorn. Denna arbetsform har blivit värdefull för att dels rekrytera nya talanger och stärka konkurrensfördelar, men även för att många bankanställda förändrat sin syn på var deras arbete kan utföras. Studier har dock visat att bankchefer till största del fortfarande föredrar banksektorns traditionella arbetskultur som karaktäriseras av arbete som utförs på kontoret. Eftersom en ökad satsning på den hybrida arbetsmodellen inom banksektorn innebär nya utmaningar för bankchefernas ledarskap syftar denna studie till att analysera hur bankchefer anpassar sitt ledarskap i hybrida arbetsmodeller genom att undersöka ledarskapsutmaningar och hur dessa hanteras. Denna studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med bankchefer, analys utifrån Golemans teori om situationsanpassat ledarskap och teorin om kommunikativt ledarskap samt tidigare forskning. Baserat på studiens resultat kunde slutsatserna dras att bankchefer upplever ledarskapsutmaningar med tillgänglighet, deltagande och kommunikation samt att de utför åtgärder för att hantera respektive utmaning. Den övergripande slutsatsen i förhållande till studiens resultat är att ledarskapsutmaningarna och dess respektive åtgärder visar på bankchefernas lärandeprocess och utveckling. Denna lärandeprocess och utveckling är viktig för att kunna eliminera ledarskapsutmaningarna över tid samt få bankchefer att leda på nya sätt.

Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer inom socialförvaltningen och miljö- och statsbyggnadsförvaltningen. Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar digitala verktyg bidrar till i chefers arbete och ledarskap. Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg har studerats med synvinkel från covid-19-pandemi, där fokus på hur arbetet påverkats och sett ut efteråt då användningen av digitala verktyg ökade. Digitala verktyg i studien avser verktyg som underlättar för distansarbete, de vill säga plattformar för digital kommunikation. Frågeställningen för studien är: Vilka möjligheter och utmaningar skapas av digitala verktyg för mellanchefer i arbete och ledarskap? Resultat och slutsats Utifrån det empiriska materialet har digitala verktyg skapat möjligheter och utmaningar i arbetet, där resultatet visat sig vara jämlikt för samtliga chefer. Cheferna har fått anpassa sitt ledarskap i användningen av digitala verktyg, där främsta utmaningarna varit det relationella och att fånga upp signaler kring mående. Ledarskapet hos samtliga chefer har visat sig vara mer stödjande och coachande än styrande och delegerande i sin helhet. I föreliggande studie avser möjligheter att vara tillgänglighet och effektivitet, och utmaningar anses vara det relationella. Slutligen går det att konstatera att digitala verktyg bidrar till möjligheter och utmaningar i arbetet och ledarskapet för chefer. / The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with middle managers in two municipal operations in Örebro County within the social administration and the environmental and state building administration. The purpose of the study has been to investigate what opportunities and challenges digital tools contribute to managers' work and leadership. Challenges and opportunities with digital tools have been studied from the point of view of the covid-19 pandemic, where the focus was on how work was affected and looked like afterwards, when the use of digital tools increased. Digital tools in the study refer to tools that facilitate remote work, i.e. platforms for digital communication. The question for the study is: What opportunities and challenges are created by digital tools for middle managers in work and leadership? Results and conclusion Based on the empirical material, digital tools have created opportunities and challenges in work, where the result has proven to be equal for all managers. The managers have had to adapt their leadership in the use of digital tools, where the main challenges have been relational and to pick up signals about wellbeing. The leadership of all managers has proven to be more supportive and coaching, than controlling and delegating as a whole. In the present study, opportunities refer to availability and efficiency, and challenges are considered to be the relational. Finally, it can be stated that digital tools contribute to opportunities and challenges in the work and leadership of managers.

No description available.

Leadership style can have major consequences for the employees’ work environment and well-being. There are several theories that focus on the positive aspects of leadership styles, such as transformative, coaching, and situational leadership, which constitute the theoretical frameworks for the present study. It has also been recognized that destructive leadership behaviors can have a negative impact on the employees and the organization. The purpose of the present study was to investigate what, according to managers, characterizes constructive leadership and destructive leadership, and whether these characteristics originate in individual or organizational factors. Four managers working in private companies in Stockholm with varying backgrounds and industries were found through snowball selection and were interviewed. Data were analyzed using thematic analysis. The result showed that managers characterize constructive leadership as motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment, development opportunities, recruitment, and participation. Destructive leadership was characterized as inefficiency, lack of experience, authority-related issues, micro-management lack of time, and organizational culture. These characteristics were further categorized as follows. The individual factors that were identified for constructive leadership were motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment and for destructive leadership are inefficiency, lack of experience, authority-related issues and micro-leadership. The organizational factors that were identified for constructive leadership were development opportunities, recruitment, participation, and for destructive leadership the factors were lack of time and organizational culture. The analysis illustrates leadership as a complex process where knowledge about leadership styles gives great possibility to practicing constructive leadership. At the same time, it must be noted that organizational factors have a major impact on the leaders' ability to apply constructive leadership and, in the worst-case scenario, can result in behaviors leading to destructive leadership. The study is very limited in terms of representativeness since the population was very small and the purpose was explorative. / Ledarskapets utformning kan innebära stora konsekvenser för de anställdas arbetsmiljö och välmående. Det finns flera teorier om ledarskapsstilar som fokuserar på de positiva aspekterna av ledarskap, såsom transformativt, coachande och situationsanpassat ledarskapsstil, vilka utgör teoretisk ram för denna uppsats. Det har även uppmärksammats att destruktiva ledarbeteenden kan ha en negativ inverkan på de anställda och organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka vad chefer anser orsakar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap samt vilka av dessa orsaker anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer. Första frågeställningen var; vad anser chefer kännetecknar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap? Den andra frågeställningen var; vilka av dessa kännetecken anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer? Fyra stycken chefer inom privata företag i Stockholm med varierande bakgrund och bransch hittades genom snöbollsurval och intervjuades. Data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att chefer anser att konstruktivt ledarskap kännetecknas av motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt, situationsanpassning, utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och destruktivt ledarskap kännetecknas av ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik, mikroledarskap tidsbrist och bristande organisationskultur. Dessa faktorer delas upp i individuella och organisatoriska faktorer enligt följande. Individuella faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt och situationsanpassning. För destruktivt ledarskap identifierades ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik och mikroledarskap som individuella faktorer. De organisatoriska faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och för destruktivt ledarskap identifierades faktorerna tidsbrist och organisationskultur. Analysen åskådliggör ledarskapet som en komplex process där kunskap kring ledarskapsstilar ger stor fördel för tillämpning av ett konstruktivt ledarskap. Samtidigt måste det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har storpåverkan på ledarnas möjlighet till tillämpning av ett konstruktivt ledarskap och kan i värsta fall resultera i beteenden som leder till destruktivt ledarskap. Studien är kraftigt begränsat i termer av representativitet då urvalet var mycket litet och syftet var explorativt.