Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.

Bakgrund  Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer.  Syfte  Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum.  Metod  En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm. Samtliga sjuksköterskor arbetar i akutmottagningens akutrum och har varit yrkesverksamma inom akutsjukvård i minst två år.  Resultat  Sjuksköterskorna ansåg att teamarbete, anhörigstöd och närstående kan utgöra resurser vid omhändertagandet av en patient i akutrummet. Vidare poängterades vikten av sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Arbetsmiljön och närståendes närvaro kan också påverka patienternas vård negativt.  Slutsats  Studien visar att sjuksköterskorna var positiva till närståendes närvaro i akuta situationer i akutmottagningens akutrum, framförallt när det fanns anhörigstödjare till närstående. Kunskap och erfarenhet bidrog till att de kände sig säkra i sina arbetsuppgifter och var därmed bekväma att utföra undersökningar och behandlingar inför närstående. Dock kunde närståendes reaktioner ha inverkan på sjuksköterskans arbetsinsats, bland annat genom känslomässig påverkan, och deras närvaro kunde vara mindre lämplig i vissa situationer, men i stort upplevdes närstående som en tillgång. Det framkom att det är av stor vikt med ett väl fungerade teamarbete för ett bra omhändertagande av patienten

Studiens syfte var att få en fördjupad insikt i hur personalen i förskolan ser på bemötande av barn med ADHD. Metoden som valdes för studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som genomförts med åtta verksamma pedagoger. Det teoretiska perspektiv som använts till analys och tolkning är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att personalen använder sig av ett lågaffektivt bemötande där barnets behov kommer främst. Studiens slutsats är att de flesta barn inte har en ADHD-diagnos redan i förskolan, men trots denna gråzon finns det metoder och handlingsplaner som möter barn inom ADHD kriterierna.

Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen kring förskollärares vardagliga möten med barn i situationer som upplevs som utmanande, genom att förskollärare får beskriva och berätta deras egna möten genom intervjuer. Det studien uppmärksammade genom informanternas berättelser är att de upplever att de agerar mycket med sina känslor i mötet med barnen vilket resulterar till arga tonfall. Den tidigare forskning påvisar att förskollärare är oförberedda på hur de ska möta barn i situationer som blir utmanande. Forskningen urskiljer att anledningen till de arga tonfallen är att situationen blir pressad och att de inte förstår deras egna samt barnets agerande i mötet. För att öka förståelsen för komplexiteten i dessa möten har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse kring fenomenet. Studien har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats där vi vidare tolkat materialet utifrån den hermeneutiska cirkeln samt en narrativ analysmetod där informanternas berättelser har legat till grunden för det som analyserats. Vi har utifrån resultatet kunnat urskilja en rad olika aspekter som kan öka förståelsen för mötena. Bland annat att vuxna behöver lugna sitt tonfall när de bemöter barnet. Studiens resultat visar på att om förskollärare bemöter barnet genom att höja rösten får de samma respons tillbaka ifrån barnet. Resultatet presenterar också vikten i att försöka förstå varför mötet blir utmanande men framförallt reflektera över sitt eget tankesätt och synsätt. Slutsatsen blir således att vi kan se många olika dimensioner i mötet med utmanade barn som kan bli avgörande för alla inblandade.

Bakgrund och problemformulering: Grundutbildningen för sjuksköterskor är tre år och centrerad kring vårdvetenskap och omvårdnad. En legitimerad sjuksköterska har ett stort omvårdnadsansvar och som nyutexaminerad sjuksköterska innebär det att vara novis inom yrkesrollen, vilket kantas av möjligheter samt sårbarhet. Akut som begrepp och akuta situationer är komplexa fenomen som inte är entydigt i vårdsammanhang. Arbetssituationen inom sjukvården är ansträngd och för nyutexaminerade sjuksköterskor saknas ibland adekvat stöd och trygghet från erfarna sjuksköterskor, vilket kan leda till ohälsa och ett val att lämna yrket. Idag finns det en sjuksköterskebrist i landet och behovet av sjuksköterskor förväntas öka. Syfte: Var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att vårda i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där nio kvalitativa studier granskades. Resultat: Två huvudteman, upplevda känslor relaterat till akuta situationer och bristande kompetens och erfarenhet samt sju subteman identifierades och presenteras i resultatet som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda i akuta situationer. Diskussion: För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska känna trygghet i akuta situationer, behövs en god introduktion, kollegialt stöd samt utbildning i form av simulering av verklighetsförankrade patientfall.

The study is about the reasons why parents ended up with the child welfare board in the city of Karlstad in 1904-1908. And about perspective of coercion and volunteering, with the focus on biological parents. The source material that has been used has been analyzed from reproductive resources social economics and ideological resources. Susanna Hedenborg’s reproduction theories have been selected to able to identify the three different resources in my essay. With the help of reproductive theories, it is possible to identify how social relations were important that economics played a role and ideological resources played a major role in terms of coercion and the voluntary aspects. My questions are how did it come about that guardian ended up with the child welfare board at the beginning of the 19th century? How common was it that parents were forced by the child welfare board to leave their children? To get a result I used a quantitative analysis of both my questions. With my empirical research I have conclude that there were various aspects that made biological parents end up in the child welfare board’s register. There were both coercive and voluntary measures to leave the children. The Child Welfare Board’s decision was usually based on the existing laws. Which of course made the video on overnight sensation. It could also be that the parents got a chance to show that they could change.

Syftet med denna studie var att studera brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer. Med utgångspunkt i syftet utformades följande tre frågeställningar: Hur ser brandmän på deras grundutbildning i relation till det fortsatta arbetsplatslärandet? Hur beskriver brandmän att de tillgodogör sig kunskap genom formellt och informellt arbetsplatslärande? och Vilken betydelse har arbetsplatslärande på en brandmans förmåga att hantera oförutsedda situationer? För att ge svar åt dessa tillämpades en kvalitativ metod. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med brandmän från en större respektive en mindre region i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt och tolkades med hjälp av Illeris (2010) modell "The advanced model of workplace learning". Resultatet i studien visade att utbildningen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet inom räddningstjänsten. Genom reflektion kunde brandmännen se tillbaka på sina färdigheter och handla utefter dem vid oförutsedda situationer. Resultatet angav även att brandmännen lär genom att erfara antalet larm och diskutera med kollegor. Att också få handla praktiskt genom simuleringsövningar i kombination med ett teoretiskt utbildningstillfälle visade sig bredda brandmännens kunskapstillägnelse. Vidare visade resultatet att brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer hade sin grund i de tidigare kunskaper och erfarenheter som de förvärvat från sin utbildning samt genom formella och informella lärandesituationer på arbetet. Således kunde ett arbetsplatslärande urskiljas, vilket i sin tur visade sig ha en betydande roll för brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D