Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld i vårdrelationer. Metod: Litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Datan analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 kategorier. Den första huvudkategorin var “en del av professionen”, med tre kategorier; “normalisering”, “acceptans” och “rationalisering”. Den andra huvudkategorin var “professionell påverkan”, med tre kategorier; “gynnsam erfarenhet”, “påverkan på omvårdnaden” och “besvikelse mot professionen”. Den tredje huvudkategorin var “personlig påverkan”, med fyra kategorier; “rädsla och ångest”, “ilska”, “påverkan på familjelivet” och “långvariga konsekvenser”. Den fjärde huvudkategorin var “upplevelser av stöd” med två kategorier; “varierande stöd från organisationen” och “varierande stöd från kollegor”. Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde att våldet hade normaliserats till den grad att det sågs som en del av professionen. Sjuksköterskor accepterade och rationaliserade våldet. Att bli utsatt för våld i vårdrelationer påverkade sjuksköterskor både professionellt och personligt samt påverkade patienternas omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde att stödet som erbjöds var bristande.

Denna studie handlar om skolors förutsättningar att inkludera alla elever i skolan. Inkludering är ett ämne som för närvarande är mycket relevant i det svenska utbildningssystemet. Skolan är ansvarig för att ge alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Pedagoger står inför flera utmaningar när de försöker inkludera alla elever i klassrummet, ofta på grund av begränsade resurser. Studien som genomförts bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger på en gymnasieskola och en grundskola i norra Stockholm. Studiens resultat visar att alla svarande deltagare har en ganska snarlik syn på begreppet inkludering i skolan. En del beskriver inkluderingen utifrån att alla elever befinner sig i klassrummet samtidigt. Andra menar att inkludering inte är platsbundet utan att undervisning och metoder bör anpassas utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. Oavsett metod syftar inkludering till att elever ska ges förutsättningar att lära, växa och nå sin fulla potential. Inkludering förutsätter ett medvetet arbetssätt, med en tydlig process och ett innehåll som är väl förankrat hos ledning och personal. Tidiga förebyggande åtgärder kan leda till ett minskat antal elever i behov av särskilt stöd. Pedagogernas förmåga att undanröja hinder för att möta enskilda elevers behov i klassrummet är en nyckelkomponent i ett förebyggande tillvägagångssätt. Skolans förutsättningar till inkludering påverkas av pedagogernas förmåga att interagera med elever i klassrummet. För att detta ska bli verklighet krävs goda pedagogiska färdigheter men också rätt förutsättningar utifrån den givna verksamheten. Pedagogernas allmänna inställning till inkludering samt deras förmåga att bygga relationer och förstå elevernas individuella behov är ofta viktiga faktorer för hur väl inkludering implementeras.

Bakgrund: I Sverige är det vanligt förekommande att en förälder deltar vid sövningen av sitt barn vilket kan påverka personalen som verkställer anestesin. Om orsaken till operationen är av sådan art att ett akut eller subakut ingrepp krävs påverkar det föräldern i form av stress och oro. Personalen får vid det här tillfället tillämpa en familjecentrerad vård där även föräldern behöver tas omhand. Detta ställer ett större krav på anestesisjuksköterskan vid anestesitillfället. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att utföra anestesi på barn under akuta eller subakuta situationer med förälder inne på operationssalen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio anestesisjuksköterskor varav fem var män och fyra var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre slutkategorier, vilka speglar anestesisjuksköterskors upplevelser. Resultatet visar att anestesisjuksköterskan upplevde att relationer mellan hen själv, personalen, barnet och föräldern påverkar deras arbetssituation. Konklusion: Det av vikt att tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt vid dessa situationer för att skapa en så bra miljö som möjligt för barnet, föräldern och personalen. Förutsättningar för en god familjecentrerad vård finns då föräldrar erbjuds att följa med sitt barn in på operationssalen. Detta ställer dock krav på anestesisjuksköterskan som således har en till person inne på salen som denne behöver informera, undervisa samt skapa en relation till.

No description available.

Bakgrund: För att överbrygga klyftan i kunskap och erfarenhet, har simuleringsträning visats vara effektivt för att hantera akuta situationer. Simuleringsträning är unik då den går att skräddarsy för att utbilda personal i specifika tekniska färdigheter, kommunikation, teamarbete och ledarskap. I en simulerad inlärningsmiljö tillåts barnsjuksköterskan att lära av sina misstag. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av simuleringsträning inför omhändertagandet av barn i akuta situationer för att utveckla simuleringsträningen. Material och metod: Tre fokusgruppsintervjuer med totalt 13 deltagare har genomförts. Intervjuerna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet. Att simuleringsträningen bör vara anpassad efter behovet vilket handlar om simuleringsträningens struktur och dess miljö. Att få möjlighet att träna på sin roll i akuta situationer vilket innefattar att hitta sin roll i teamet, både som arbetsledare och tillsammans med olika professioner. Slutsats: För att stärka barnsjuksköterskornas roll och kunskap i akuta situationer behövs regelbunden och frekvent simuleringsträning i autentiska miljöer med verklighetstroget material.

Background: The care of patients is a team effort and communication is a central part in teamwork but communication is a large contributing factor for adverse events. Emergencies increases the difficulties and affect both the words spoken and how those are understood. Aim: To describe how an optimal communication can look like and how communication can be improved in the interdisciplinary team in emergency situations. Method: A literature review was chosen to get a picture of current knowledge. The result was based on 13 articles and was analysed based on Evans (2002) method. Result: Team performed better with a clear leader and when team members communicated situation awareness between them. A faster completion of tasks was seen with the use of closed-loop communication. It was important to have a more equal team environment were every team member could speak up. Communication and teamwork could be improved with the use of simulation training. Conclusion: How the team is structured affect how the communication works and in a well functioning team there is a clear leader which can see and distribute tasks between all resources. Communication can be improved when different methods is implemented like closed-loop communication and call out and simulation training is another way to increase communication in the team. Suggestion for further research: What does communication look like in the clinical environment? / Bakgrund: Vård av patienter är ett teamarbete och inom teamarbetet är kommunikation enviktig faktor men många vårdskador uppstår på grund av brister i kommunikation. När sedanen akut situation uppstår ökar svårigheterna och påverkar både hur orden talas samt förstås. Syfte: Att beskriva hur en väl fungerande kommunikation kan se ut och hur kommunikationen kan förbättras i akuta situationer. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Resultatet grundades på 13 artiklar och granskades genom Evans (2002) analysmetod. Resultat: Teamet presterade bättre med en tydlig ledare och då medlemmarna i teamet kommunicerade situationsmedvetenhet sinsemellan. Vid användande av closed-loopkommunikation utfördes uppgifter snabbare. Det är viktigt med en jämställd teammiljö däralla kommer till tals. Kommunikation och teamarbete kunde förbättras av simuleringsträning. Slutsats: Hur teamet är uppbyggt påverkar hur kommunikationen i teamet fungerar och i ett väl fungerande team finns en tydlig ledare som kan se och fördela arbetet till alla resurser. Kommunikationen kan förbättras om olika metoder för kommunikation används så som closed-loop och call out. Simuleringsträning är ett annat sätt att öka kommunikationen inom teamet. Fortsatt forskning: Hur ser kommunikationen ut i praktiken?

Föreliggande studie avser att belysa olika diskurser om barn i förskolan i relation till utmanande situationer samt den makt som utspelar sig i relationer mellan pedagog och barn. Makt kan utspela sig genom det uppdrag som pedagoger i förskolan har, att genom styrning och vägledning forma barn för att anpassas till samhällets normer och värderingar. Syftet med studien är att undersöka hur makt kommer till uttryck i samtal med pedagoger som med sina berättelser redogör för olika utmanande situationer som kan komma att uppstå i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är: Vilka olika diskurser om barn kan urskiljas i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Hur kommer makt till uttryck i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Studien utgår från Foucaults maktperspektiv och begrepp som diskurs, makt, disciplinering och normalisering används som analysverktyg för empirin. Studiens empiri består av intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Föreliggande studies resultat påvisar att samtliga intervjuade pedagoger väljer att avstå den diskurs om utmanande beteende i förskolan som presenteras i de olika intervjuerna. Pedagogerna väljer istället att bredda diskursen och skapa nya diskurser där pedagogers förhållningssätt och den sociala konstruktion som barnet befinner sig i inkluderas. I resultatet uppmärksammades en krock mellan diskursen om barn där varje barn ska få bibehålla sin egen identitet och diskursen om barn som ska följa samhällets normer. Slutsatsen av det som framkom i studiens resultat är att de olika maktnätverk som utspelar sig i förskolan inte är statiska utan de konstrueras och reproduceras i alla relationer, såväl hos pedagoger som barn

Behavioral problems are something that always have existed, and it can be students expressing themselves inappropriately to students fighting and causing harm to other students. (Green 2016; Hejskov Elvén 2014).  Six qualitative interviews with PE teachers in Western Sweden were made to find out how they choose to deal with behavioral problems, if they are using low arousal approach and to see if they choose to deal differently with the students in their other teaching subject then in PE.  All six respondents were PE teachers that I knew and had some kind of previous contact with. There were two male participants and four females.The theory linked to the study is KASAM and the study is linked to the three words manageability, comprehensibility and meaningfulness.  The results of the study showed that PE teachers used low arousal approach but only on certain occasions. All the teachers also felt that the theory only worked sometimes. The men also described they felt more afraid that students would be out-going in PE then in their other teaching subject. The result of this study is saying something else then previous research on low arousal approach have shown

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

Syftet med denna studie var att beskriva ledningssjuksköterskan upplevelser av ledningsarbetet vid svårhanterbara situationer på en akutmottagning. Flertal studier visar att det är viktigt med erfarna och kompetenta ledningssjuksköterskor för att en akutmottagning ska fungera optimalt. Ledningssjuksköterskans ansvarsområde innefattar bland annat att vara akutmottagningens kontaktperson, ha ledningsansvar i händelse av katastrof och stödja medarbetare i att strukturera och organisera arbetet på olika positioner. För att bibehålla och säkerställa god och säker vård är det till stor vikt för sjuksköterskor att de har stabil ledning med ledningssjuksköterskan som ger stöd, verkar för gott samarbete och besitter hög kompetens. Detta i strävan för att finna ny kunskap som kan leda till förbättrat ledningsarbete och därmed ökad patientsäkerhet. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer med åtta ledningssjuksköterskor från fyra olika akutmottagningar i Storstockholm området. Intervjuerna har transkriberats och analyserats för att lyfta fram ledningssjuksköterskornas erfarenheter som är relevanta till syftet. I denna studie har ledningssjuksköterskornas erfarenheter sammanfattats i tre kategorier och därmed kartlagt deras erfarenheter i olika aspekter. Analysen gav tre kategorier; upplevda orsaker till svårhanterbara situationer, upplevda känslor och intryck vid svårhanterbara situationer och upplevelse om hantering vid svårhanterbara situationer. De tre kategorierna åskådliggör principer från ledningsarbetet som är känt sedan tidigare forskning men också en hel del ny anmärkningsvärd information. Genom denna studie har det fångats upp att ledningsarbetet påverkas negativt av att ledningssjuksköterskor har arbetsuppgifter som försvårar helhetsperspektivet och därmed orsakar svårhanterbara situationer på akutmottagningen. En annan betydande iakttagelse som avslöjats var att ledningssjuksköterskor anser att sökandet och användandet av riktlinjer försvårar handläggningsarbetet på akutmottagningen. Vidare har denna studies intervjuer belyst konsekvenser av hög arbetsbelastning i samband med brist på resurser som resulterar i att personalens och anhörigas välmående försummas. En ytterligare anmärkningsvärd observation är att en av de inkluderade akutmottagningarna fortfarande är uppbundna med nära patientarbete samtidigt som de har ledningsansvar på akutmottagningen. Detta trots redovisad beprövad erfarenhet att ledningssjuksköterskor behöver vara frikopplade för att kunna hantera svårhanterbara situationer till deras bästa förmåga. Slutligen har denna studies underökningar bevisat att ledningssjuksköterskor upplever att de med erfarenhet upptäcker nya viktiga egenskaper som krävs som ledare vid hanteringen av svårhanterbara situationer. Slutsatsen av denna studie är att det finns möjlighet att minimera svårhanterbara situationer och dessutom effektivisera ledningsarbetet. / The aim of this study was to outline the experiences of charge nurses in their leadership role when dealing with challenging situations in the emergency department. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership (skills) and hence the quality and safety of patient care. Several studies have shown that it is important to have experienced and competent charge nurses for an emergency department to perform/function to its optimal capacity. The responsibilities of the charge nurse are many and include; being the first point of contact for the emergency department, taking charge if a major incident occurs, and to support the staff by co-ordinating and managing the workload between all the different areas in the department. Financial cutbacks to the Swedish health care system have led to reorganisation and increased demand on the emergency departments. To continue to deliver good quality and safe care it has therefore become even more important for frontline health care staff to have/receive clear and stable leadership from a highly competent charge nurse who supports and reinforces teamwork. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership skills and hence the quality and safety of patient care. The method used in this study was semi-structured qualitative interviews with eight charge nurses from four different emergency departments located in Stockholm. The interviews have been processed through a qualitative manifest content analysis to highlight the charge nurses’ experiences in relation to the aim of the study. The charge nurses´ experiences have been summarised into three categories to capture the different perspectives; i) perceived reasons for challenging situations, ii) feelings and impressions associated with challenging situations, and iii) coping abilities in challenging situations. The three categories revealed similar findings to earlier research studies into leadership skills but also unravelled a lot of new notable information. This study shows that effective leadership is prevented when the charge nurse has got multiple responsibilities that distract from gaining an overall overview of the department. This in turn creates challenging situations in the emergency department. Another important observation was that the charge nurses’ found that the localisation and usage of guidelines further complicated rather than improved the work in the emergency department. Furthermore, the interviews highlighted the consequences of the financial cutbacks within the health care sector that have had negative implications on the wellbeing of staff and patient relatives. A pertinent finding was that one of the emergency departments in this study still expects the charge nurse to be responsible for hands on patient care whilst maintaining an overview of the workflow in the emergency department. This despite the proven importance of the charge nurse to give her undivided attention to provide effective leadership. Finally, this study has shown that charge nurses found that with experience they discovered new abilities that are required to provide effective leadership in challenging situations. In conclusion this study showed that there are opportunities to minimise challenging situations from arising but also to improve the efficiency of the leadership work.