<p>Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:</p><p>- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.</p><p>De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.</p><p>Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.</p><p>Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.</p><p>När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.</p><p>I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande.</p>

<p>Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.</p>

Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att: - reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet. De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering. Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma. Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion. När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts. I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.

Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a. en komplikation som uppstod, då jag både var försöksperson och analytiker, resulterade undersökningen i, förutom den strukturella beskrivningen, innehållande min kreativitets individuella kännetecken, en kombinerad modell för självanalys. Användbarheten av undersökningen är kunskap d.v.s. förslag till kreativitetsfrämjande åtgärder och vad att vidare undersöka psykologiskt sett. För den största upptäckten i denna undersökning är att kunskap inte är en slutgiltig konstruktion utan visar på nya undersökningsmöjligheter i sin egen bristfällighet. / The subject of this work concerns the creation of music and aims to explore my individual creativity and its characteristics. However, the aim is also to determine the usefulness of this. This is a psychological self-study with a phenomenological approach. In my case, this meant that I, after having arranged an, in my opinion, creative experience, described this incident and then analyzed the text in a phenomenological way. Due to a complication that occurred, because I was both the subject and the analyst, this investigation came to result in, apart from the structural description, containing my creativity´s individual characteristics, a combined model for self-analysis. The usefulness of this work is knowledge i.e. suggestions on how to promote creativity and what to further investigate psychologically. Because the biggest discovery in this work is that knowledge’s not a definitive construction but shows us what can be further investigated through its own deficiency.