11 |
Talangutvecklingsmiljö, motivation och välmående : En studie på svenska tipselitlag i fotbollBergström, Johan January 2013 (has links)
Syftet med den aktuella studien var att inom svenska tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år (M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitfotbollsföreningars tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till modellen för effektiva talangutvecklingsmiljöer och Self-Determination Theory samt tidigare forskning. / The purpose of the study at Swedish football academies was (1) to investigate the relationship between perceived talent development environment, self-determination and general well-being and (2) to study how perceived talent development environment and self-determination predicted general well-being. 117 male football players aged between 14-19 (M=16,61, Sd=1,05) took part of the study. The participants were all members of one out of five elite football academies, and they played either in "pojkallsvenskan" (N=60) or in "juniorallsven-skan" (N=57). Self-Determination Scale (SDS) was used to measure experience of self-determination, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) measured perceived general psy-chological health and Talent Development Environment Questionnaire (TDQE) measured how the player’s perceived the talent development environment. The results showed positive statistically significant relationships between the variables perceived talent development envi-ronment, self-determination and general well-being. The results also showed that perceived talent development environment and self-determination could explain 27,5% of the variation in players general well-being. The results were analyzed and discussed in relation to The Model of Effective Talent Development Environments and Self-Determination Theory in ad-dition to previous research. Keywords: Motivation, self-determination, Swedish football academies, Talent Development Environment, well-being.
|
12 |
PASSION, SJÄLVBESTÄMMANDE MOTIVATION OCH HÄLSA : EN STUDIE GJORD PÅ AKADEMIFOTBOLLSSPELARE I SVERIGEPettersson, Josefin, Larsson, Kajsa January 2013 (has links)
Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa. Medieringsanalys visade i föreliggande studie att harmonisk passion ej medierade sambandet mellan självbestämmande och hälsa på svenska akademifotbollsspelare. Resultatet uppvisade också att självbestämmande hade en negativ indirekt effekt på upplevd hälsa genom variabeln tvångsmässig passion. Ytterligare resultat visade på att individer med en hög harmonisk passion upplevde en bättre hälsa än personer med hög tvångsmässig passion. Rekommendationer ges till akademiklubbar att hjälpa spelarna att minska den tvångsmässiga passionen genom att fokusera på andra aspekter i livet. Resultaten är diskuterade utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.
|
13 |
”Det är svårt” : – En undersökning om habiliterares förhållningsätt till boende med en intellektuell funktionsnedsättning och de boendes hälsa vid en servicebostad i Gävleborgs län.Larson, Maria January 2012 (has links)
The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of Gävleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach. My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents. They also face difficult decisions when it comes to residents' health versus the residents' right to self-determination. The lack of understandings consequences of their (residents) choices is also seen as a reason for their health situation. Nursing staff calls for educated in nutrition and health issues for them and the residents, but also guidelines in their health promotion.
|
14 |
I andras händer : utvecklingsstördas rätt till självbestämmande från personliga assistenters perspektivNordin, Anna, Sjöstrand, Malin January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att utifrån personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser på utvecklingsstördas självbestämmande och på vilket sätt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har två fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har använts. Att få bestämma i sin vardag såg de personliga assistenterna som självklart, men ifråga om hur väl det stämde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens. För att förklara begreppet självbestämmande, användes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande från det som ansågs vara normativt i samhället. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsättningar, vilket de personliga assistenterna såg som en svårighet. Förmågan till självbestämmande förknippade assistenterna med den utvecklingsstördes social konstruktion, och detta utifrån bland annat hur väl kommunikationen dem emellan fungerade. Arbetssätten som beskrivs i uppsatsen kan förklaras som en balansgång mellan paternalism och empowerment, utifrån vad assistenterna ansåg vara normalt.
|
15 |
Äldre personers självbestämmande och integritet i hemsjukvårdenLööf, Malin January 2015 (has links)
Bakgrund: Sverige har idag en åldrande befolkning, vilket leder till en större andel äldre i samhället och även inom hemsjukvården. Om äldre personers självbestämmande och integritet respekteras i hemsjukvården kan deras välbefinnande och hälsa troligen öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka självbestämmande och integritet hos äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och demenssjukdom i hemsjukvården utifrån sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser. Metod: Empirisk studie med kvalitativ deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte, enskilda intervjuer med sjuksköterskor och distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med hjälp av livsvärldsteorin ur den vårdvetenskapliga teorin om vård och hälsa. Resultat: Vårdandet som beskrivs bygger på att sjuksköterskor/distriktssköterskor arbetar med respekt för patienters självbestämmande och integritet, skapar trygghet och delaktighet samt lyssnar på patienter så de får möjlighet att beskriva sitt vardagliga sammanhang och sin livsvärld. Hälsa skapas genom respektfullt vårdande, vilket ökar patienters välbefinnande. Resultatet visade en skillnad i möjlighet till självbestämmandet emellan äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom. Vården respekterade ett nej från äldre personer med fysisk funktionsnedsättning. Däremot försöktes övertalning av äldre personer med demenssjukdom för att den planerade vården skulle kunna genomföras. Slutsats: Begreppen självbestämmande och integritet ligger nära varandra och är sammankopplade. De är viktiga i vårdandet av äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom speciellt då vården, dess organisation och rutiner, kan styra en människas liv och förändra deras livsvärld. De intervjuade framhöll att för att uppnå självbestämmande och integritet i vårdandet behöver vården genomsyras av respekt, trygghet, delaktighet och aktivt lyssnande.
|
16 |
Funktionsnedsättning och delaktighet : En intervjustudie med vuxna / Disabilities and Participation : Interviews with adultsWilmenius, Lovisa January 2013 (has links)
No description available.
|
17 |
Värdegrunden : vilken betydelse har den i mötet med brukaren inom kommunal hemtjänst.Lilja, Ida, Andersson, Evelina January 2014 (has links)
Abstract Title: The national values – which significance does the meeting with the caretaker have in municipal eldercare. Authors: Ida Lilja & Evelina Andersson Date: 2014-10-21 National values. You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national value can represent for a difference in the work with elderly people in municipal eldercare within the own home. By qualitative interviews with personnel in six different working groups, we tried to find the answer to what the national values stands for and if it really represents the base as the name implies. In the analysis of the interviews we used a problematization of the components of the national values and the terms of empowerment and systems theory. The results we got gives a good overview of how the national values is applied. Among the personnel it was revealed that there is a consensus on what a good national value is. The national values constitute a base for their work, which in turn leads to better health and a worthier life for the caretaker. The interpretations of the different concepts we have used in our study turned out to be very individual. There is a complexity about the concepts that can have several meanings. Key words: Self-determination, dignity, inclusion, treatment and respect
|
18 |
Att vikta ansvar mot krav och kontroll : En kvalitativ studie om biståndshandläggares upplevelse och hantering av ett uppvisat motstånd mot stödinsatser från äldre med demenssjukdomBerg, Leonard January 2014 (has links)
No description available.
|
19 |
Varför stannar du? : Omständigheter som är avgörande för socialsekreterare att stanna vid sin arbetsplats ur ett självbestämmandeteoretiskt perspektivLaméus, Ingela, Mattsson Tenser, Jenny January 2015 (has links)
Denna studie har utgått från en teoridriven kvalitativ metod där självbestämmandeteorin och dess tre behovsområden, nämligen samhörighet, självbestämmande samt kompetens, ligger till grund. Syftet med denna studie har varit att undersöka om känsla av samhörighet, självbestämmande och kompetens, finns uppfyllt på arbetsplatsen samt om dessa behovsområden har varit viktiga i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien har utförts på åtta stycken socialsekreterare i en mindre kommun i Sverige. I studien har det framkommit att samtliga tre behovsområden är uppfyllda, framförallt avseende samhörighet och självbestämmande. Behovsområdet kompetens framkom dock inte med lika stor tydlighet. Det framkom även att samhörigheten har varit av yttersta vikt i beslutet samt motivationen till att stanna kvar vid sin arbetsplats. Skälet till att samhörigheten har varit av stor vikt tror vi beror på arbetets komplexitet och utsatthet, därav vikten av samhörighet och gemenskap med kollegor för att uppleva tillfredsställelse.
|
20 |
Empowerment inom palliativ omvårdnad : Ur ett sjuksköterskeperspektivCarenborn, Hanna, Karlsson, Sandra January 2017 (has links)
Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.
|
Page generated in 0.0882 seconds