No description available.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort problem i det svenska samhället och har under 2000-talet vuxit sig större. Problemet påverkar barnen som lever med alkoholberoende föräldrar. Föräldrarna är viktiga för barnets utveckling. En otrygg uppväxt påverkar barnets fysiska och psykiska hälsa och livsvärld. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upptäcka och erbjuda dessa barn och familjer hjälp. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholberoende föräldrar. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ narrativ litteraturstudie grundad på självbiografier skrivna av författare som har växt upp med alkoholberoende föräldrar. Resultat: Barn till alkoholberoende föräldrar upplever att de får ta den vuxna rollen i familjen. De känner sig annorlunda och ett utanförskap bland andra barn och vuxna. Deras livssituation är otrygg och ofta präglad av våld, trots det vågar de inte berätta för någon. Barnen drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och de känner en avsaknad av bekräftelse från den vuxna omgivningen. De upplever att sjukvården inte ser eller hjälper dem, de blundar för barnets situation. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskap och verktyg för att förstå och kunna hjälpa dessa barn. Genom kunskap kan sjuksköterskan uppmärksamma barnen i tid och erbjuda barnet hjälp och stöd / Background: Alcohol dependency is a large problem in Swedish society that in the 2000s has grown larger. The problem affects the children living with alcohol dependent parents. Parents are important for child development. An insecure childhood affects the child's physical and mental health and life world. Nurses are important for detecting and offer these children and families help. Purpose: To describe children's experiences of growing up with alcohol dependent parents Method: A qualitative narrative literature based study on autobiographies written by authors who have grown up with alcohol dependent parents. Results: Children of alcohol dependent parents feel that they have to take the adult role in the family. They feel different and alienated from other children and adults. Their living conditions are precarious and often marked by violence, even so they dare not tell anyone. The children suffer both physical and mental illness and they feel a lack of confirmation from the adult environment. They felt that health care didn’t see or help them; they closed their eyes to the child's situation. Conclusion: Nurses need more knowledge and tools to understand and be able to help these children. Through knowledge nurses can notice the children in time and offer them help and support.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livshotande sjukdom som karaktäriseras av hypomani, mani och depression som påverkar både personen själv och dennes anhöriga. Då sjukdomen inte kan botas riktas behandlingen mot att lindra symtomen. Problem: Bipolär sjukdom ger en komplexitet som kan vara svår för vårdpersonalen att hantera då förändringar i stämningslägena kan vara såväl subtilt som påfallande. Därav behöver vårdpersonalen kunskap för att kunna ge ett adekvat stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tretton underkategorier. Kvinnorna uttryckte att livet med bipolär sjukdom var som en känslomässig berg- och dalbana där stämningslägena var uppe eller nere, vilket gjorde livet svårt att hantera och svårt att skapa en identitet. Vidare beskrevs relationernas inverkan på kvinnorna. Slutligen beskrevs vardagen med bipolär sjukdom som kantades av kontrollförlust, bristande konsekvenstänk samt strategier för att hantera sjukdomen. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom är som att leva i en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen kan leda till problem med identitetsskapande. Personens interaktion med omgivningen påverkas och det kan uppkomma problem med att hantera vardagen. / Background: Bipolar disorder is a life-threatening disease characterized by hypomania, mania and depression, which influences both the affected as well as the relatives. The disease cannot be cured and the treatment therefore aims to ease the suffering. Problem: Bipolar disorder gives a complexity that can be difficult for health professionals to handle as the changes in mood can be both subtle as striking. The health professionals need knowledge to be able to provide adequate support. Purpose: The purpose is to describe women’s experiences to live with bipolar disorder. Method: Five autobiogrophies were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result gave four categories and thirteen subcategories. The examined women expressed that living with a bipolar disorder were like an emotional rollercoaster. Their mood were either up or down, which made their life hard to handle and to form an identity. At last, aspects of relationships and the everyday life was described. Conclusion: To live with bipolar disorder is like living in an emotional rollercoaster. The disease can lead to problems in creating an identity. People’s interaction with the surrounding environment is affected and problems with handling the every day life. Keywords

No description available.

The study examines the experiences of autism and the strategies women with autism use to bridge the socio-communicative difficulties that autism may result in. The investigated material consists of autobiographical books written by women with an autism diagnosis. The method used is a qualitative content analysis, focusing on the manifest content. The result is discussed in relation to norms and normality and to hide stigma with the help of Goffman's theories on stigma and dramaturgical perspectives. The study shows that women use different strategies to mask their autistic difficulties. It also suggests that women use camouflage to reach up to the expectations and standards that are in interaction with neurotypical people. The study also shows that there is a downside to using a masking method. To constantly hiding their true self to others can lead to stress, psychological distress and confusion about their identity. Furthermore, the study shows that the use of strategies is based on an internal and external pressure to fit into social contexts. / Studien undersöker upplevelser av autism och de handlingsstrategier kvinnor med autism använder för att överbrygga socio-kommunikativa svårigheter som autism kan medföra. Det undersökta materialet utgörs av självbiografiska böcker som är skrivna av kvinnor med en autism diagnos. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultatet diskuteras i förhållande till normer genom Goffmans teorier om stigma och det dramaturgiska perspektivet. I studien framgår att kvinnorna använder sig av olika strategier för att maskera sina autistiska svårigheter samt för att nå upp till förväntningar och normer som finns i samspelet med neurotypiska personer. Studien visar även på att det finns en baksida med att använda en maskerande metod. Att ständigt dölja sitt sanna jag för andra människor kan leda till stress, psykisk ohälsa och förvirring kring den egna identiteten. Vidare visar studien att användandet av strategier bottnar i en inre- och yttre press för passa in i sociala sammanhang.

Bakgrund: Allt fler unga vuxna diagnostiseras med ångestsyndrom och denna ökning är inget som beräknas avta inom den närmaste framtiden. Risken att unga kvinnor drabbas av ångest är dubbelt så hög som för unga män. Därför är det angeläget att allmänsjuksköterskan har nödvändiga kunskaper för att kunna vårda och stödja dessa patienter redan vid deras första möte med vården. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av kampen mot ångest och vägen tillbaka. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie bestående av fem olika självbiografier författade av unga kvinnor. En manifest innehållsanalys användes för analys av datan. Resultat: De fem unga kvinnornas kamp mot ångest och vägen tillbaka beskrevs genom fyra kategorier och tio underkategorier. Det framkom att hälsa och välbefinnande kunde uppnås trots sjukdom. Kvinnornas upplevelser av hur deras ångest uppkom skiljde sig åt medan de hade liknande upplevelser kring rädslan för att erkänna sin sjukdom, ensamheten och den stora stigmatiseringen. En framträdande del av resultatet var vilken stor effekt det hade när de blev betrodda av sjukvården och fick den vård de faktiskt behövde. Kategorierna som utvanns var; Upplevelsen av vägen till sjukdom, Erfarenhet av att leva med ångest, Känslan att börja leva igen och Upplevelsen av sjukvården. Slutsats: Unga kvinnor som lever med ångest upplever ständigt en kamp mot sin ångest. Ingen kvinna upplever sig som helt fri eller botad men kan lära sig leva med sin ångest. Återkommande upplevelser är isolering, rädsla för att erkänna sin sjukdom samt stigmatisering Sjuksköterskan måste därför gå in med ett öppet och följsamt förhållningssätt och bemöta dessa individer som unika för att kunna bidra till en känsla av hälsa och välbefinnande trots deras sjukdom.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen. Den medicinska behandlingen går ut på att endast lindra symtom och möjligtvis bromsa sjukdomsförloppet något då det inte finns något läkemedel som kan bota. Genom att identifiera och beskriva ALS patienternas behov och upplevelser av sjukdomen kan man förbättra sjuksköterskans kunskap och på så sätt öka möjligheterna för en god omvårdnad. Syftet med denna studie är därför att identifiera och beskriva patientens upplevelse av att leva med ALS. Studien är en litteraturstudie där självbiografiernas syfte var att användas som empirisk data. Studiens resultat visar på känslor som lidande, ensamhet och skuld och skam gentemot nära och kära. Även en känsla av att förlora kontrollen och en del av sin identitet i takt med att kroppen slutar att fungera var mycket övergripande. Att bli beroende av andra var för de flesta mycket jobbigt men tack varestöd från familj och vänner kunde de ändå finna ett välbefinnande i vardagen. Detta genom att fortsätta ha en aktiv vardag samt att få uträtta saker de fann mening i och på så sätt bli bekräftade som individer. För sjuksköterskan handlar det om att driva en individanpassad vård men samtidigt inkludera de närstående i vården för att på så sätt underlätta för patienten och minska lidandet och ensamheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. En kvalitativ studie, baserad på narrativ analys användes som metod till arbetet. För att besvara syftet, analyserades självbiografiska böcker. I studiens resultat framkom upplevelsen av både lidande och välbefinnande som en del i patienternas vardag samt upplevelse av förlorat kontroll över den egna kroppen. Patienterna plågades av tanken på att deras liv hade begränsats och att de numera var beroende av andras hjälp för att klara sig genom sin vardag. Något som ökade deras välbefinnande och fick patienterna att sträva mot sjukdomen, var all stöd och hjälp som familjen bidrog med. Att fortsätta med tidigare sysselsättningar så länge kroppen orkade, fick patienterna att må bättre och gav en känsla av välbefinnande. För att kunna utföra en god specifik omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan i möte med patienterna är respektfull och empatisk. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the descriptions of characters and settings in four autobiographies. The main question is: What picture of women and men, of the West and the Orient do these books provide? To answer this question we have formed three sub questions, which are: In what ways are main and minor characters described? In what ways are the key settings, and the Western and Oriental societies described? Which themes are dealt with, and from what points of departure? The theoretical framework is based on a postcolonial theoretical perspective, where the concept of binary opposites and Edward W. Said’s ideas about orientalism are crucial. The method used is a textual analysis. To analyze the material, a number of analysis questions were designed with the main question, and its sub questions, as a basis. The result shows that descriptions of characters and settings have dramaturgic functions of forming a background to the story. Accordingly, the same features may be described in either negative or positive terms, due to what aspect of the story the book currently deals with. The conclusion suggests that colonial stereotypes are evident today in popular literature, such as these autobiographies, in fact, they are even stronger than they used to be. / Uppsatsnivå: D

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>