Vad händer när konsumenten har möjligheten att bli producent och ges en chans att representera sig själv istället för att bli representerad av andra? Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse och mening Instagram och den självrepresenterade samiska mediebilden har i några unga samtida samers reflexiva identitetsskapande. Med utgångspunkt i Giddens teori om det självreflexiva projekt som utgör jaget är fokus på hur Instagram används för självrepresentation, kulturell och etnisk tillhörighet och vilken betydelse och mening det har för de unga samerna som utgör studiens respondenter. Hur väljer de unga samerna att använda Instagram för att representera sig själva och sin vardag, hur bildar de gemenskap och hur konstruerar de sin identitet genom möjligheten till självrepresentation via Instagram. Resultaten visar att den mening och betydelse som Instagram har för respondenternas reflexiva identitetsskapande går enbart att förstå i samspel med den samiska historien som individen är en del utav. Instagram möjliggör en arena där individualism och personlighet har främsta rummet och deras egenvalda framställan stärker och förstärker deras egen syn och tillhörighet inom den samiska identiteten och livsstilen samt till viss del inom det övriga majoritetssamhället.

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.

Sedan covid-19-pandemins inträde i Sverige i mars år 2020 har vi uppmanats att hålla avstånd till varandra, och framförallt i början av pandemin betonades att den äldre befolkningen inte borde träffa människor utanför det egna hushållet om inte avståndet gick att säkerställa. Goda intentioner kan därför beskrivas ha utmynnat i negativa konsekvenser för denna del av befolkningen, delvis orsakade av att många äldre tvingats ändra livsstil. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i begreppen livsstil och självidentitet reflektera kring de äldres sätt att leva sina liv under covid-19-pandemin. Anthony Giddens (2014) menar att vår livsstil utgör en berättelse om vår självidentitet och berör själva kärnan av vårt jag, och det är också denna förståelse av begreppen som utgör den teoretiska referensramen. Semistrukturerade intervjuer med sju personer i åldrarna 70 år och uppåt visar att de äldres livsstil utmanas på många sätt och i synnerhet deras sociala livsstil. Särskilda prövningar uppstår för dem som inte träffar sina närstående fysiskt men de har alla hittat alternativa sätt att umgås. Somliga har dock valt att fortsätta träffa andra i en liknande utsträckning som tidigare men livsstilen har ändå utmanats på grund av inställda aktiviteter och framförallt för att många upplever att deras val inte uppskattas av omgivningen. Trots att de hanterat utmaningarna olika visar resultatet att detta är trygga individer och att deras sätt att leva under pandemin kan beskrivas styrka deras självidentitet vilket gör att denna vilar på en stabil grund. / Since the outburst of the COVID-19 pandemic in Sweden in March 2020, there has been a request of maintaining a social distance between one another in society. Especially in the beginning of the pandemic it was emphasized that elder people should limit the number of interactions and keep a safe distance. However, good intentions may have turned out into negative consequences for the elderly, partly caused by having been forced to a change of lifestyle. The aim of this study is consequently to reflect the lives of the elderly during the COVID-19 pandemic based on the concepts lifestyle and self identity. Anthony Giddens (2014) claims that our lifestyle represents a story about our self identity and that it touches the core of our own self, and his understanding of the concepts constitutes the theoretical frame of reference. Semi-structured interviews have shown how seven informers, aged 70 and older, express how lifestyles of the elderly have been challenged in many ways during the pandemic. Special trials arise for the ones that are not seeing others like they used to but they have all found alternative ways of interacting. However, some of the elderly have chosen to continue to interact like they used to but their lifestyle has still been challenged caused to cancelled activities, and above all because many of them feel that their choise to do so is not appreciated by the environment. Even though they are handling the challenges differently, the results show that they all are confident individuals and that their way of living during the pandemic even can strengthen their self identity.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

The purpose of this study is to contribute with a greater understanding of how the participants of this study experience that the girl group, which they are a part of, on Facebook influence their self-identity. ● What does it mean for the informants to be a part of their respective girl groups onFacebook? ● What impact has the informant’s membership had on their offline identities? The study analyses six semi structured interviews. The analyses focus on individual’s selfidentity and consists of themes regarding Anthony Giddens theories about self-identity andthe effect of one's lifestyle and group identity, and Erving Goffman’s dramaturgy. The conclusions highlight that Facebook matter in the life of the participants which for instance has affected their offline identities to the extent that it has progressed and developed. For instance, the members confidence has grown since joining their respective groups, which also has led to a greater awareness. Furthermore, the conclusions of this study prove that participants use Facebook in an addictive manner, but instead of having a negative result ontheir lives it has had the opposite. The informants feel belongingness and a connection towards their respective groups.

<p>The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".</p>

The present study aims at the discussion of the contemporary forms of construction of selfidentity through the perspective prompted by the transformations ocurring in the health field. The increasing influence of the health promotional discourses in the media is reflected in the personal sphere, through the popularization of the “healthy lifestyles”. These are understood as supporting the construction of late modern identities. Within this phenomenon, we discuss the specific implications of the health eating discourse as portrayed in a specialized publication, attempting to the overlapping connections between lifestyle, food and discourse in the shaping of self-identities. Through this perspective, food is approached as bearing fundamental implications to the constitution of the individual. The present study is placed within the sociological theories on late modernity, the discourse analysis theories and the media as the provider of the symbolic content. / O presente estudo tem por objetivo discutir as formas de construção de identidade pessoal na contemporaneidade através da perspectiva das mudanças que ocorrem no campo da saúde. A crescente influência do discurso da promoção da saúde na mídia se reflete na esfera pessoal através da popularização dos “estilos de vida saudáveis”, que são observados como oferecendo um suporte para as identidades na modernidade tardia. Dentro deste fenômeno, discutimos as implicações específicas do discurso acerca da alimentação saudável em uma publicação especializada, atentando para as relações que se sobrepõem entre estilos de vida, comida e discurso como centrais para a constituição da identidade. A comida, nesta perspectiva, é vista a partir de suas implicações simbólicas para a constituição do indivíduo. Este estudo posiciona-se dentro das teorias sociológicas sobre a modernidade tardia, as teorias da análise de discurso e o campo da mídia como provedor do material simbólico. / Den aktuella studien syftar på att diskutera nutida form av konstruktion av självidentitet i mediala texter. Från det här perspektivet utgör hälsofrämjande diskurser ett verktyg för att bygga uppfattningar om sig själv där mat är ett särskilt viktigt symboliskt objekt i detta projekt. Inom detta fenomen, diskuteras den specifika innebörden av meddelanden kring hälsosam kosthållning som framförs i ett specialiserat tidningsmagasin. Fokus är på de överskridande förhållandena mellan livstil, mat och diskurser i skapandet av självidentitet. Studien befinner sig inom sociologiska teorier om senmodernitet, teorier om diskursanalys och media som en instans där symboliskt innehåll om subjektiviteter kan hittas.

The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".

Overconsumption has become a common phenomenon in our contemporary consumer society. Furthermore, overconsumption has repeatedly been pointed out for its negative impact on the wellbeing of both humans and the environment. Alternative consumption and minimalism have, in recent years, become increasingly noticeable as a solution to this problem. The purpose of this study is threefold. First, from a Swedish context provide information on the motives of individuals who choose an alternative consumption or a minimalistic lifestyle, second, how these choices are important to the construction of these individuals’ self-identity, and third to discuss the significance of objects for these individuals. Previous research shows that motives for individuals who choose alternative ways of consumption are both personal benefits and activist ideologies. Financial capacity also plays a major role in an individual’s ability to consume alternatively or choose a minimalistic lifestyle. We have noted that previous research is currently lacking to explain how alternative ways of consumption are related to the construction of self-identity. Previous research also shows that there seems to be an ongoing discussion about the definition of the concepts of alternative consumption and minimalism. Our study is based on qualitative interviews with five individuals where both alternative consumers and minimalists are represented. This study's findings show that the main motive of our interviewees to choose alternative ways of consumption is that these lifestyles has given rise to increased well-being. It also shows that some participants have been able to develop an emotional distance to their belongings through these lifestyle choices. The results also indicate that the interviewees do in fact construct their self-identity through alternative ways of consumption. Also, that class affiliation is a crucial factor for the individuals' ability to choose a lifestyle characterized by alternative ways of consumption. / Överkonsumtion har blivit ett vardagligt fenomen i vårt samtida konsumtionssamhälle. Detta har upprepade gånger pekats ut som en bidragande faktor till att välbefinnandet hos både människa och miljö påverkats negativt. Både alternativ konsumtion och minimalism har på senare år blivit allt mer uppmärksammade som lösningar på detta problem. I denna studie är syftet att utifrån en svensk kontext bidra med kunskap om vilka motiv individer har till att välja en alternativ konsumtion eller en minimalistisk livsstil, hur detta i sin tur har betydelse för konstruktionen av självidentiteten samt vilken betydelse ting har för dessa individer. Tidigare forskning har visat att personliga fördelar och aktivistiska ideologier varit motiv för individer till att välja alternativa konsumtionssätt. Förutsättningarna för att göra dessa livsstilsval skiljer sig dock beroende på vilken ekonomisk kapacitet människor besitter. Vi har uppmärksammat att nuvarande forskning är bristfällig i att förklara hur alternativa konsumtionssätt står i relation till identitetsskapande. Det tycks även finnas en pågående diskussion i tidigare forskning om definitionen av begreppen alternativ konsumtion och minimalism. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner där både alternativa konsumenter och minimalister finns representerade. Studiens resultat visar att intervjupersonernas huvudsakliga motiv till att välja ett alternativt konsumtionssätt är att livsstilen givit upphov till ett ökat välbefinnande. Resultatet visar även att vissa deltagare har utvecklat en emotionell distansering till sina ägodelar genom deras val av livsstil. Resultatet tyder även på att intervjupersonerna konstruerar sin självidentitet genom alternativa konsumtionssätt samt att klasstillhörigheten återigen anses vara en avgörande faktor för individers förmåga att välja en livsstil präglad av alternativa konsumtionssätt.

Denna studie undersöker ungdomars upplevelse av astrologi och annan spiritualitet i dagens senmoderna samhälle. Syftet har varit att komma åt ungdomarnas livsvärldar och undersöka på djupet hur de upplever astrologi och om det används för att hantera svåra livskriser, där fokuset främst har legat på covid-19-pandemin. Grunden till vårt syfte kommer från ett intresse för att undersöka hanteringen av coronapandemin på individnivå, där vi är särskilt intresserade av att undersöka om spiritualiteten har någon plats i ungdomars sätt att hantera svåra livskriser i det senmoderna samhället. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Giddens teorier om det senmoderna samhället, ontologisk trygghet och självets reflexiva projekt. Vidare har den tagit stöd i sekulärt existentiellt meningsskapande coping. Utifrån en hermeneutisk metodansats har tio semistrukturerade intervjuer hållits med ungdomar mellan åldrarna 18 till 25. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som belyser att dagens ungdomar tenderar att ta det som det kommer och lita på att situationer löser sig. Deras tillvägagångssätt för att klara av att finna sig i det varierar, men vi menar att astrologin och spiritualiteten ändå har en märkbar närvaro på ett eller annat sätt.