<p>Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron.</p> / <p>The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.</p>

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron. / The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.

Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation. Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter. Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter. Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.

Inom äldreomsorgen idag finns det utmaningar iform av hög arbetsbelastning och dåliga arbetstider, vilket innebär att rekrytering är svår i verksamheterna. Den ökade arbetsbelastningen orsakar sjukskrivning, vilket i sin tur leder till mer sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Studien bygger på enkätundersökningar hos personalen och intervjuer med andra företag för att dela med sig av tankar och arbetssätt som kan bidra till att utveckla planeringsprocessen. Studien ger idéer och verktyg för verksamheten om vad de behöver göra och förändra för att bli bättre och använda de resurser som redan finns tillgängliga i verksamheten på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att kartlägga och förbättra planeringsprocessen för frånvaro på grund av sjukfrånvaro för att använda av alla resurser på bästa sätt i verksamheten utifrån teorier som ligger till grund för att belysa olika områden inom problemområdet och sedan hitta lösningar och verktyg för att förbättra processen. Studien har dragit slutsatsen att en uppdelning av uppgifter i dagens process kan underlätta personalens arbete när en ny roll skapas som hanterar den dagliga planeringen. Problemområden har kartlagts och presenterats tillsammans med en lösning baserad på principerna om lean filosofi och hörnstenarna. Processerna som utvecklats i studien bygger på skapandet av en ny roll för att underlätta och lindra det dagliga arbetet hos personalen. / In the field of care for the elderly today there are challenges, such as high workload and poor working hours, which means that recruitment is difficult in the operations. The increased workload causes sick leave, which in turn leads to more sickness absence in the workplace. The study is builds on surveys of the staff and interviews with other companies in order to share thoughts and working methods that can help to develop the planning process. The study provide ideas and tools for the business about what they need to do and change to get better and to use the resources already available in the business on an effective basis. The aim of the study is to map and improve the planningprocess of absence due to sickness absence in order to use best of all resources in the business based on theories that form a basis for highlighting different areas of the problem area, and then finding solutions and tools to improve the process. The study has concluded that a division of tasks into today's process can facilitate the work of the staff when a new role is created that manages the daily planning. Problem areas have been mapped and presented together with a solution based on the principles of lean philosophy and the cornerstones. The processes developed in the study are based on the creation of a new role to facilitate and relieve the daily work of the staff.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring sjukfrånvaro utifrån en sociologisk synvinkel genom att använda Pierre Bourdieus klassteori som teoretiskt ramverk. Data från Levnadsnivåundersökningen LNU (2010) analyseras med multipel regressionsanalys. Tre hypoteser testas i studien där samband mellan självrapporterad sjukfrånvaro och lön, utbildning och socialt stöd från arbetskamrater undersöks. Resultatet visar att högre lön, högre utbildning och högre grad av socialt stöd från arbetskamrater leder till minskad sjukfrånvaro. Vidare kontrollerar studien för kön och ålder där resultatet visar att kvinnor har fler självrapporterade sjukdagar jämfört med män och att äldre har fler sjukrapporterade sjukdagar än yngre. Detta var genomgående för samtliga analyser. Resultatet i studien går i linje med tidigare forskning och bidrar till en bredare teoretisk förankring med sociologiskt fokus gällande skillnader i sjukfrånvaron hos den svenska befolkningen. Framtida forskning föreslås för att en djupare förståelse av sjukfrånvaro ska nås där fokus bör läggas på att analysera och mäta kapitalformer som behandlar kön.

During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks. Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking. The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers. A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life &amp; health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160. The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence. / Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter. Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång. Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare. En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv &amp; hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160. Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.