Bakgrund: Språk är människans medel för att kommunicera. Genom ord kan information förmedlas verbalt men även genom kroppsspråk. På grund av människans ökade migration runt om i världen, uppstår språkbarriärer mer frekvent. Migrationen kan bero på frivillighet men även krig, som sätter människan i flykt. Att inte kunna tala språket i det land en människa befinner sig i, kan ställa till med problem när behovet av att söka sjukvård uppstår. Sjuksköterskans roll i mötet med dessa patienter blir att tillgodose patienten med adekvat omvårdnad, trots att det finns språkhinder. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad när det föreligger en språkbarriär inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att undersöka det valda syftet. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde ett resultat presenteras utifrån tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: Genom resultatet framkom två huvudkategorier, Språkbarriärers påverkan på omvårdnad och Hjälpmedel för att överkomma språkbarriärer och sju underkategorier, Sjuksköterskans upplevelse av att ge omvårdnad vid språkbarriär, Sjuksköterskans upplevelse vid kommunikation, Tolk som hjälpmedel, Sjuksköterskans upplevelse av att använda tolk, Anhöriga som hjälpmedel, Kollegor som hjälpmedel och Övriga hjälpmedel vid språkbarriär. Konklusion: Av resultatet framkom det att språkbarriärer påverkade omvårdnaden. Den personcentrerade vården blev inte optimal, eftersom sjuksköterskor inte kunde ta del av hela patientens berättelse utan att använda sig av något slags hjälpmedel för att överkomma språkbarriären. Sjuksköterskor lyfte problematik gällande avsaknad av utbildning i användningen av tolk. / Background: Language is the human way to communicate. Through words, information can be verbally given but also through body language. Due to the migration around the world, language barriers can be seen more often. The migration can be willingly or by force, due to war. When not being able to speak the language of the country you have migrated to, can lead to complications when in need of health care. The nurses’ role in the meeting of these patients will still be to perform nursing care, despite the language barriers. Aim: The aim was to conduct a research of nurses’ experiences when giving care, when there is a language barrier. Method: A systematic literature review was conducted. And with the help from a qualitative content analysis a result was presented, using twelve scientific articles with a qualitative study design. Result: Two main categories, Language barriers impact on nursing care and Resources to overcome language barriers, and seven subcategories, Nurses experiences of giving nursing care when there is a language barrier, Nurses experiences of communication, Interpreter as an resource, Nurses experiences of using Interpreter, Relatives as an resource, Colleagues as an resource and Other resources to overcome language barriers. Conclusion: The result showed that language barriers had an impact on the nursing care performed by nurses. The person centered care was not the best, due to the fact that nurses could not receive a full story from the patient without any kind of resource. Nurses highlighted the fact that there is no education in the use of interpreters.

Bakgrund: I Sverige idag beräknas cirka 70 000 till 75 000 personer vara i behov av palliativ vård. Flertalet av dessa patienter vårdas på avdelningar som inte är specialiserade inom palliativ vård. Närstående utgör en central del av den palliativa vården och behöver stöttning för att klara av att anpassa sig till denna stora förändring i livet. Sjuksköterskans roll är att underlätta adaptionen för både patienten och närstående. Denna process kräver i sin tur att det finns stöd till sjuksköterskan och att hen har kunskap om bemötande av sörjande närstående. Syfte: Denna litteraturstudies syfte är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. De databaser som användes för att söka artiklar var Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades för att fastställa ett resultat. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt sammanställdes i fyra huvudteman: Kommunikationssvårigheter, miljöns betydelse för sjuksköterskan, betydelsen av stöd för sjuksköterskan och utveckling för sjuksköterskan. Det framkom att sjuksköterskorna känner sig osäkra i mötet med närstående, främst på grund av att de saknar kunskap och av rädsla för att uttrycka sig fel. Sjuksköterskor med lång erfarenhet kände sig mer bekväma i mötet än de med mindre erfarenhet.Konklusion: Att bemöta närstående till patienter med en livshotande sjukdom som vårdas palliativt är en svår utmaning för sjuksköterskan. Det krävs kunskap om hur information ska ges och ofta behöver sjuksköterskan upprepa sig för att de närstående ska förstå. Den mest framträdande slutsatsen var att erfarenhet är det som har störst betydelse för att sjuksköterskan ska känna sig bekväm. Mer utbildning i hur närstående ska hanteras behövs bland sjuksköterskorna. / Background: In Sweden today it is estimated that about 70 000 to 75 000 people are in need of palliative care. The majority of these patients are cared for in units that don’t have palliative care as their specialty. Relatives are a central part of the palliative care and needs support in this big change in life. The nurses role is to ease the adaption both for the patient and the relative. This process requires that there is support for the nurses and that the nurse has knowledge about how to take care of grieving relatives.Aim: The aim of this literature study is to explore nurses experiences of caring for relatives of patients with palliative care.Method: Literature study with qualitative design. The databases used were Pubmed, Cinahl and PsycINFO. Twelve scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed to determine a result.Result: The nurse’s experience of caring for relatives to patients with palliative care was compiled in to four main themes: Communication difficulties, the importance of the environment for the nurse, the importance of support for the nurse and development for the nurse. It appeared that the nurses felt insecure during the meeting with relatives, mainly because lack of knowledge and of fear expressing themselves wrongly. Nurses with long experience felt more comfortable in the meeting than the nurses with less experience.Conclusion: To care for relatives of patients with a life-threatening disease and palliative care is a difficult challenge for the nurse. It demands knowledge about how information is given and often the nurse has to repeat the information for the relatives to understand. The most prominent conclusion was that experience is the thing that matters most for the nurse to feel comfortable. More education in handling relatives would have been appreciated of the nurses.

Målet med palliativ vård är att ge personer med icke botbar sjukdom möjlighet till optimal livskvalitet genom att lindra lidande. Smärta är ett vanligt symtom bland personer som vårdas palliativt och personen är ofta otillräckligt smärtlindrad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens att vårda dessa personer. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med smärta i specialiserad palliativ vård. Studien har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på semistrukturreade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskor verksamma inom tre olika specialiserade palliativa enheter, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har intervjuats. Resultatet av studien har visat att sjuksköterskan inom specialiserad palliativ vård hade bra stöd från teamet och samtliga sjuksköterskor upplevde att de hade erfarenhet och tillräcklig kunskap för att vårda personen med smärta i hemmet. När det inte gick att smärtlindra fullt ut kunde sjuksköterskan känna frustration och maktlöshet men med stöd av teamet och med inställningen att alltid försöka lindra lidandet oavsett kunde dessa känslor balanseras. Det framkom även i resultatet att det var goda relationer med personen som vårdades, med deras närstående och med kollegor i teamet som låg till grund för en personcentrerad vård. Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med smärta i palliativt skede kunde omvårdnads strategier som är av betydelse identifieras och bidra till framtidens vård. Sjuksköterskor inom specialiserad palliativ vård beskrev sig ha tillräckligt med stöd, tid och resurser för att vårda personer med smärta. De möttes av tacksamhet och upplevde sitt arbete meningsfullt. / The goal of palliative care is to give people with the incurable disease the opportunity for optimal quality of life by relieving suffering. Pain is a common symptom among people who are cared for palliatively and the person is often insufficiently relieved. This puts great demands on the nurse's competence to care for these people. The purpose was to describe the nurse's experience of caring for people with pain in specialized palliative care. The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on semi-structured interviews as a data collection method. Nurses working in three different specialized palliative care units, advanced home care (ASIH) have been interviewed. The results of the study have shown that the nurse in specialized palliative care had good support from the team and all nurses felt that they had experience and sufficient knowledge to care for the person with pain at home. When it was not possible to fully relieve pain, the nurses could feel frustration and powerlessness, but with the support of the team and with the attitude to always try to relieve the suffering regardless, these feelings could be balanced. What emerged in the result was those good relationships with the person being cared for, with their relatives, and with colleagues in the team were the basis for a person-centered care. By examining nurses' experiences of caring for people with pain in the palliative care stage, important nursing strategies could be identified and contribute to future care. Nurses in specialized palliative care described themselves as having enough support, time, and resources to care for people with pain. They were met with gratitude and experienced their work meaningfully.

Bakgrund: Mellan år 2009 och 2018 ökade mångkulturalitet i världen och människor från olika kulturella bakgrunder tog med sig bland annat unika tro, värderingar och normer. Synen på hälsa, sjukdom och behandling var också varierande och detta skapade därför utmaningar för hälso- och sjukvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om patientens kultur för att kunna tillgodose patientens unika behov och därmed bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades på Cinalh, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning och förståelse för vilken betydelse kultur hade för patienter. Att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder omfattade en del barriärer som upplevdes tidskrävande och utmanande av sjuksköterskorna. För att övervinna somliga barriärer uppfann sjuksköterskorna olika strategier vilket i sin tur underlättade patient-sjuksköterskerelationen. Diskussion: Bristande kunskap skapade utmaningar och försvårade interaktion med patienter. Sjuksköterskor upplevde olika barriärer som ledde till både positiva och negativa utmaningar. Vissa av dessa barriärer kunde bero på att sjuksköterskans etiska och moraliska ansvar hamnade i skuggan av dennes egna värderingar vilket påverkade vården negativt. Slutsats: Mer kunskap inom transkulturell omvårdnad kan behövas för att hjälpa sjuksköterskor att tillhandahålla en holistisk och personcentrerad vård där denne tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

Dabbour, P &amp; Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.    Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen. / Dabbour P &amp; Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021.       Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

Bakgrund: Katastrofer orsakar stor skada på samhällen och människor samt är svåra att förebygga helt. Trycket på sjukvården ökar markant till följd av katastrofer. Sjuksköterskorna är den professionen som blivit synonym med katastrofvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda i ett katastrofdrabbat område. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Underlaget blev åtta kvalitativa resultatartiklar som bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat påvisade att vårda i en katastrofvar mer komplext och hade fler dimensioner än vården i en icke katastrofmiljö. Sjuksköterskorna upplevde påfrestningar i form av yttre faktorer som farliga miljöer, bristande resurser, utmattande arbetsförhållanden och kulturella skillnader. Sjuksköterskorna mötte moraliska dilemman och tvingades till ställningstaganden med direkt påverkan på egen och patientens hälsa. En ökad emotionell och fysisk belastning på sjuksköterskorna förekom under katastrofen Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser grundade sig i de yttre faktorerna som i sin tur skapade moraliska dilemman. De upplevelserna la grunden till de emotionella och fysiska påfrestningarna som sjuksköterskorna upplevde. Det finns behov av vidare forskning kring omvårdnad i katastrofer för att möjliggöra bättre förberedelser vilket skulle stärka sjuksköterskornas resiliens och därav öka kvalitén på vården. / Background: Disasters cause great damage to communities as well as people and arehard to entirely prevent. The amount of workload on healthcare is heavily increased as aresult of a disaster. The nursing profession has become synonymous with disaster care. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses' experiences of caring in a disasterstricken area. Method: The method used in this study was a general literature study with an inductive approach. Eight qualitative articles became the basis of this study and these were processed through a content analysis. Result: The result in this study showedthat caring in a disaster was more complex and featured additional dimensions compared to that of a non disaster-stricken environment. The nurses experienced strains from external factors such as dangerous environments, lack of resources, exhausting working conditions and cultural differences. The nurses were caught in ethical dilemmas and were forced to make the hard choices which had a direct impact on theirown and the patients health. An increase in emotional and physical load on the nurseswas apparent throughout the disaster. Conclusion: The nurses' experiences were based on external factors which in turn created ethical dilemmas. These experiences lay the foundation for the emotional and physical strains on the nurses. There is a need forfurther research of disaster nursing to improve the preparations which would in turn strengthen the nurses resilience and thereby increase the quality of care.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som sker i ungefär 20% av alla kända graviditeter. Att genomgå missfall innebär en stor sorg och förlust. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge god omvårdnad till kvinnor som genomgår missfall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; att möta komplexa behov, att ge skriftlig och muntlig information, att ge emotionellt stöd, vårdmiljön betydelse och sjuksköterskans känslor. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna var i behov av såväl fysisk som emotionell omvårdnad för att underlätta förlusten. Att ge omvårdnad vid missfall kunde vara utmanande i en stressig vårdmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att mötet med kvinnorna kunde vara en känslomässig utmaning. Konklusion: Att möta patienter som upplevde sorg efter ett missfall var en stor emotionell påfrestning för sjuksköterskor. Utmaningen var större för de sjuksköterskor som inte hade så lång yrkeslivserfarenhet eller som upplevde en avsaknad av utbildning och stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att tillgodose såväl fysiska som emotionella behov i omvårdnaden. / Background: Occurring in 20% of pregnancies, miscarriages is a quite frequent complication. Grief and a feeling of loss are common emotions reported. The nurse has an important role in the perinatal bereavement care. Aim: The aim was to describe the experiences of nurses caring for women undergoing a miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Nine scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result based on five main categories; understand and met the complex needs, to provide written and verbal information, to provide emotional support, a good caring environment and the nurses feelings. To ease the grief, the nurses found the women in need of physical and emotional care. Nursing care could be a challenged by a stressful working environment. Conclusion: Meeting women in grief after a miscarriage, could arouse an emotional stress. To newly educated and unexperienced nurses and for nurses in need of more support and education, the challenge was even more significant. The nurses found it important to fulfill the needs of both physical and emotional care.

Abstrakt Bakgrund: För patienter som har en allvarlig psykisk sjukdom är en välfungerande specialistpsykiatri i samverkan med andra aktörer av stor betydelse. Personer med schizofreni löper cirka fem gånger så hög risk att utveckla en beroendeproblematik jämfört med befolkningen generellt. Samsjuklighet innebär att en person vid ett och samma undersökningstillfälle, uppfyller kriterierna för flera psykiatriska diagnoser. Enligt tidigare forskning är det känt att samsjuklighet speglar ett svårare tillstånd med sämre prognos. Samsjuklighet komplicerar diagnostik och behandling och ställer därför stora krav på samverkan mellan psykos- och beroendevården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden för patienter med samsjuklighet inom psykosmottagningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Intervjumaterialet analyserades utifrån inspiration av Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa fyra kategorier är; Komplex erfarenhet av samverkan, Utmaningar för sjuksköterskan, Strävan efter att uppnå en personcentrerad omvårdnad och slutligen Erfarenheter av kunskapsbrist hos sjuksköterskor. Slutsats: Den psykiatriska vårdens möjligheter att ge en god vård, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, visar på stora brister. Författarna upplever att krafttag behöver tas för att den psykiatriska specialistvården ska kunna erbjuda en vård till patienten som är holistisk och patientcentrerad och inte som nu, där en stor andel av patienterna faller mellan stolarna på grund av byråkratiska omständigheter. Den nuvarande uppdelningen i dagens vårdsystem, där patienter förväntas vårdas klart inom den egna specialiteten innan övertag till en annan mottagning kan ske, har skapat en svår situation för vårdpersonalen samt försämrade möjligheter att ge denna patientgrupp en god vårdupplevelse. / Abstract Background: For patients who have a serious psychiatric disease is a well-functioning specialist in psychiatry in collaboration with other caregivers of great importance. People with schizophrenia are about five times as likely to develop substance abuse compared to the population in general. Comorbidity means that a person at the same examination meets the criteria for multiple psychiatric diagnoses. According to previous research it is known that comorbidity reflects a more difficult condition with poorer prognosis. Comorbidity complicates diagnosis and treatment and therefore makes great demands on the interaction between the psychosis care and the addiction care  Purpose: The purpose is to examine nurses' experiences of the care for patients with comorbidity within psychosis clinics in psychiatric outpatient clinics. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with inspiration from Graneheims and Lundmans content analysis. Results: The outcome was then presented based on four categories with associated subcategories. These four categories are; Complex collaboration between different caregivers, Challenges for the nurse, The quest to achieve person-centered nursing and finally Experiences of lack of knowledge among nurses. Conclusion: The psychiatric care system's ability to provide good care, according to the Health Care Act, shows major shortcomings. The authors feel that efforts need to be made to ensure that specialist psychiatric care is holistic and patient-centered and not, as at present, where a large proportion of patients fall through the cracks due to bureaucratic circumstances. The current fragmentation in the current healthcare system, where patients are expected to complete their care within their own specialty before transfer to another clinic can take place, has created a difficult situation for health care staff and reduced the ability to provide a good care experience for this group of patients.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.