Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education. / Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård. Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning. Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar. För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.

Bakgrund: Västvärlden har hög medellivslängd vilket inte bara innebär att människor är friska utan att de också finns många som lever med svåra sjukdomar och stort lidande. I Australien startades den Mobila Intensivvårds Gruppen, MIG-team för att minska dödlighet av akut sviktande patienter, som sedan infördes runt om i världen.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av den mobila intensivvårdgruppen (MIG-team) samt National Early Warning Score (NEWS), samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Beskrivande litteraturstudie. De inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen PubMed. Elva artiklar inkluderades som svarade på syftet. Artiklarna inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats.   Huvudresultat: Många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen var viktig. NEWS – National Early Warning Score sågs som ett viktigt verktyg för att effektivisera patientvården då kommunikationen blev snabb och exakt mellan sjuksköterskan och MIG-team. Detta ökade även patientsäkerheten genom att både hjärtstoppslarm och dödsfall har minskat. Sjuksköterskorna önskar överlag mer utbildning för att stärka den egna kompetensen. Det har påvisats att en del av sjuksköterskorna känner sig osäkra att hantera NEWS samt att de känner sig osäkra vid vilken tidpunkt de bör kontakta MIG-team. Osäkerheten skulle med största sannolikhet minska om de fick tillgång till mer utbildning samtidigt som det skulle stärka teamarbetet kring patienten. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade studierna var ett flertal intervjuer, en observationsstudie och datainsamlingar från olika dataprogram.   Slutsats: Kommunikation har visat sig ha stor betydelse både för att säkerhetsställa patientarbete och främja teamarbete i personalgruppen. Införande av NEWS och MIG-team runt om i världen har visats minska hjärtstopplarm och dödligheten på sjukhus, vilket skulle kunna motivera till ytterligare utbildning för sjuksköterskor i NEWS och MIG-team. / Background: In the west world it is a high life expectancy, which not only means thatpeople are healthy but that they also are many who are living with serious illnesses andgreat suffering. The Mobile Intensive Care Group (MIG team) started in Australia toreduce mortality from acute fragile patients, who then introduced around the world. Aim: To describe the nurse´s experiences of Rapid Response Team (MIG-team), andthe National Early Warning Score (NEWS), and to describe the data collection of theincluded articles. Methods: A literature study with descriptive design. The included scientific articleswere sought out in the PubMed database. Eleven articles were included who answeredthe aim. The articles included both qualitative and quantitative approach. Results: Many of the nurse´s concider that the communication was important. NEWSseen as an important tool to streamline patient care when communication was fast andaccurately between the nurse and the MIG- team. This also increased patient safety,which showed that both cardiac arrest alarm and deaths have declined. Nurses wishgenerally more education to enhance their skills. It has been demonstrated that some ofthe nurses feel insecure dealing with NEWS and that they feel uncertain when theyshould contact MIG -Team. The uncertainty would most likely decrease if they hadaccess to more education while it also would strengthen the teamwork around thepatient. Data collection methods in the included studies were several interviews, oneobservational study and data collection from various data programs. Conclusion: Communication has proved to be very important both to the collateralpatient work and promote teamwork in the personnel group. Introduction of NEWS andMIG teams around the world have been shown to reduce cardiac alarms and mortality inhospitals, which could warrant additional training in the MEWS and MIG team for thenurse´s.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.

Bakgrund: Säker vård är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Begreppet är ett av de sex kärnkompetenserna vilket innebär att sjuksköterskor ska ha rätt kunskap för att öka säkerheten och kvalitén inom vården. Genom att ha god kommunikation och att minska stressen inom akutkliniker upprätthålls säker vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vad som påverkar säker vård inom akutsjukvård.  Metod: Genomförandet var en litteraturöversikt med kvalitativ metod och utformades med en induktiv ansats. Resultatet formades av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Det finns yttre förutsättningar och inre upplevelser som spelar stor roll i sjuksköterskans arbete kring säker vård. De yttre förutsättningarna är beroende av kunskap och tidigare upplevelser, tydlig dokumentation och kommunikation och organisation och standardisering. De inre upplevelserna inriktar sig på att ha kontroll över en situation och att känna sig stressad.  Slutsats: Utifrån inre upplevelser och yttre förutsättningar påverkas patientens säkerhet, speciellt inom akutkliniker. För att uppnå en säker vård på en akutklinik krävs en god kommunikation. Andra nämnda områden är minskad stress, ökad bemanning och bra samarbete mellan sjuksköterskor för att främja säker vård. På akutkliniker är dessa upplevelser ett problem då sjuksköterskorna aldrig kan förutse dagens omvårdnadsåtgärder. Det leder i sin tur till att stressfaktor hos sjuksköterskor ökar som bidrar till brister i kommunikationen.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår varierande arbetsuppgifter. Omvårdnad är ett omsorgsyrke där patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman av sjuksköterskans upplevelser hittades. Fysiska konsekvenser för sjuksköterskan, psykiska konsekvenser för sjuksköterskan och sjuksköterskans upplevelse av direkta konsekvenser för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att stress i omvårdnadsarbetet gav negativa konsekvenser. Patientsäkerheten minskar då sjuksköterskor stressar i sitt arbete och inte får tid att tillämpa individuell patientomvårdnad. Teoretisk kunskap om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnadskvalitén bör inhämtas för att minska konsekvenserna för både sjuksköterskor och patienter. / Background: The nurse's work includes varied duties. Nursing is a caring profession where the patient's different needs should be met while the administrative data and the medical discipline must be maintained. Nurses are confronted with stressful situations in their daily nursing work. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of stress-related consequences of nursing care. Method: A literature review was made, based on twelve scientific articles. Results: Three main themes of the nurses' experience was found. Psychological consequences for nurses, mental health consequences for nurses and nurses' experience of direct consequences for patient safety. Conclusion: The nurses felt that stress in nursing gave negative consequences. Patient safety is reduced when nurses stress in their work and when they don´t have the time to apply individual patient care. Theoretical knowledge and how work-related stress affects the quality of care should be obtained to reduce the consequences for both nurses and patients.

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till både fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svårigheter att själva erkänna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa. RESULTAT: Tre huvudteman och ett undertema identifierades vid analysen; vårdrelationen, rädslan för negativa patientreaktioner, sjuksköterskans kunskap och sjuksköterskans syn på alkoholförebyggande arbete. I resultatet framkom att sjuksköterskor har bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad vilket leder till en osäkerhet och resulterade i att alkoholförebyggande arbete undveks eller blev lågprioriterat. Ökad utbildning i alkoholrådgivning och alkoholrelaterad omvårdnad kunde öka sjuksköterskornas delaktighet i alkoholinterventioner. För att vårda en patient med alkoholmissbruk var en god relation till patienten betydande, det var också en förutsättning för att kunna samtala om alkohol. KONKLUSION: Författarens konklusion är att sjuksköterskor har svårigheter med att vårda denna patientkategori. Sjuksköterskors osäkerhet, förhållningssätt och bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad medför att patienter med alkoholproblem inte får den omvårdnad de är i behov av. Detta kan elimineras genom ökad utbildning och kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad. / BACKGROUND: The alcohol consumption has increased since the 1900th century. A increased alcohol consumption can lead to physical and mental damages. Nurses meet patients that abuse alcohol on daily bases and this patient category can have difficulties to admit the problem. AIM: The aim of this study was to describe nurses experience of caring for patients with alcohol abuse problems. METHOD: A literature review, the data consisted of ten scientific papers of which five were qualitative and five quantitative. RESULT: Three categories and one subcategory was identified; the caring relationship, fear of negative patient reactions, nurses knowledge and the nurses view of alcohol preventive work. The result shows that nurses lack knowledge about alcohol related care witch created a insecurity leading to this being a low priority. Better education could increase their participation in alcohol interventions. A good patient relationship was important and a condition for talking about alcohol. CONCLUSION: The author draw the conclusion that nurses have difficulties caring for this patient category. The nurses attitude, insecurity and lack of knowledge about alcohol related care result in a care not fulfilling the needs of this patient category. The problem can be solved by increased knowledge about alcohol related care.

Bakgrund:Sverige förändras och blir ett mer mångkulturelltsamhälle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vård. Utmaningar kan uppstå när det finnskommunikationssvårigheter på grund av språkbarriären och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika värderingar om vad hälsa -och sjukvårdinnebär. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var något som väckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten. Det berodde bland annat på annorlundavärderingar, traditioner och attityder. Det mest framträdande varspråkbarriären och även anhörigas deltagande i omvårdnaden, en aspekt som mångasjuksköterskor upplevde att det försvårade möjligheten till en individanpassadomvårdnad. Andra skillnader var matkulturen, religion samt känslomässigauttryck och beteenden. Slutsats: Resultatet överensstämde med tidigareforskning som gjorts inom valt fenomen. De sjuksköterskor som sällan mötte patienterfrån andra kulturer upplevde oftast större utmaningar inom omvårdnaden medan desjuksköterskor som hade mer frekventa kulturmöten samt mer erfarenhet av attvårdat patienter med en annan kulturellbakgrund uppvisade en högre grad avkulturkompetens Det behövs ytterligare kunskap och utbildning om andrakulturer, något som skulle kunna implementeras under sjuksköterskeutbildningen föratt på så sätt förbereda sjuksköterskorna inför kulturella vårdmöten. En mervarierad personaluppsättning med olika kulturella bakgrunder skulle kunnaberika och underlättar omvårdnaden. Kliniskbetydelse: Det finns bådekunskapsbrist och kommunikationssvårigheter vid kulturmöten inom vården.Professionell tolk bör inkallasvid behov och utveckla kulturmedvetenheten genomklinisk utbildning hos sjuksköterskor och övriga vårdpersonal. / Background: Sweden is changing and becoming a more diverse society. Nurses need to work holistically in order to provide a patient-centered care. Challenges may arise when there are communication difficulties due to language barriers and different cultural traditions, which may cause different values about what health-care involves. Aim: To illuminate nurses' experiences of cultural encounters with patients Method: A literature review with grounding in qualitative approach. Results: A cultural difference was something that brought a reaction of the nurses in the encounter with the patient. Something that was partly due to different values, traditions and attitudes. The most prominent was the language barrier and also relatives' participation in their care; one aspect that many nurses felt that it hindered the possibility of an individualized care. Other differences were food culture, religion, and emotional expression and behavior. Conclusion: These results were consistent with previous research undertaken in the chosen phenomenon. The nurses who rarely met patients from other cultures usually experienced major challenges in nursing, while those nurses who had more frequent cultural encounters and more experience tended patients with a different cultural background showed a higher level of cultural competence. The need for further knowledge and education about other cultures is something that could be implemented during nursing education in order to prepare nurses to cultural care encounters. A more diverse set of staff with different cultural backgrounds could enrich and facilitate nursing care. Clinical significance: There is both a lack of knowledge and communication difficulties in cultural encounters in health care. Professional interpreter should convene when necessary and develop cultural awareness through clinical training of nurses and other healthcare professionals.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsan Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. Resultat: Följande huvudteman utkristalliserades; sjuksköterskans upplevelse av organisation, sjuksköterskans upplevelse av ledning, sjuksköterskans upplevelse av stress samt sjuksköterskans upplevelse av patientmötet. Det andra huvudtemat har tre underteman; att inte bli lyssnad på, att inte få stöd och att få stöd. Huvudtema tre har två underteman; negativ stress och positiv stress som utvecklar. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån transition som teoretisk utgångspunkt. De intervjuade sjuksköterskorna visade sig i stor utsträckning har likartade uppfattningar om sin arbetssituation som i andra studier. De upplevde en hög grad stress och ett missnöje kring ledning och organisation på sin arbetsplats vilket visar på brister i ledning och organisation som påverkar på hälsan. / Background: Nursing profession has undergone major changes in recent decades. The nurse is expected to be a link between all parts in the care chain in an organization where reorganization takes place and working conditions are continuously changing. Stress is an internal phenomenon in care work and is just as the concept of health of highly individual and complex. The nurse needs to take care of her/his own health in order to the care of patients. While the nurse has a responsibility the prerequisite for being capable to provide good care is that the organization, management and workplace is designed to make it possible for the nurse to maintain health. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work situation in order to understand how it affects their own health. Method: The thesis is a literature review. The result is based on nine pieces of scientific articles. The articels were read several times and the similarities and differences were identified. Results: The following main themes emerged; nurse's experience of the organization, the nurse's experience of management, the nurse's experience of stress and nurses' experience of meeting the patient. The second main theme has three sub-themes; not to be listened to, not to get support and to get support. The main theme of three has two sub-themes; negative stress and positive stress that develops. Discussions: The results were discussed using transition as a theoretical base. The nurses had rather similar views about their work situation as showed also in other studies. They experienced a high degree of stress and dissatisfaction with the management and organization in their workplace that highlights the deficiencies in management, and organization that have strong impact on health.

Background: Since the beginning of the epidemic, more than 70 million people have been infected with Human Immunodeficiency Virus (HIV) and the disease continues to be a public health issue all around the world. There are around 42.000 people in the Philippines living with HIV and therefor the nurses and other health care personal play a key part of the persons lives when undergoing treatments. Aim: The aim of this study was to describe Philippine nurses’ experiences of caring for patients with HIV. Method: A qualitative method was used and data was collected through semi structured interviews with five Philippine nurses at a hospital in Baguio. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The findings resulted in two main themes. The first theme, Nurse patient relationship, shows that a nurse patient relationship is important when caring for HIV patients, including getting to know the patient, the importance of trust and giving person centered care. Factors that may be obstacles in the process of building a relationship is also included in this theme. The second theme, Important aspects of caring, including factors such as having conversations, listening and supporting the patient. Discussion: The main findings were discussed in relation to the literature and Travelbee’s human to human theory. The main focus in the discussion was the nurse and patient relationship and important aspects of caring for HIV patients. / Bakgrund: Mer än 70 miljoner personer har drabbats av Humant immunbristvirus (HIV) sedan epidemin startade och sjukdomen är idag fortfarande ett globalt hälsoproblem. I Filippinerna lever cirka 42 tusen personer med HIV och därför har sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal en viktig roll i patienternas liv när det gäller att möta och vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva Filippinska sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med HIV. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem Filippinska sjuksköterskor på ett sjukhus i Baguio. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien inkluderar två huvudteman. I det första temat: relationen mellan sjuksköterskan och patienten, beskrivs vikten av att skapa en relation med sina patienter. För att skapa en relation bör sjuksköterskan lära känna patienten, skapa tillit och ge personcentrerad vård. Hinder och svårigheter i processen att skapa en förtroendefull relation med sin patient tas även upp i detta tema. I det andra temat beskrivs viktiga aspekter som sjuksköterskorna bör ha i åtanke när de träffar och vårdar patienter med HIV. Diskussion: Resultatet från intervjuerna i studien diskuterades i relation till relevant litteratur och Travelbee’s teori. Fokus i diskussionen var relationen mellan sjuksköterskan och patienten samt viktiga aspekter vid vårdande av HIV patienter.

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande. En deskriptiv, semistrukturerad intervjuundersökning genomfördes med tre intensivvårdssjuksköterskor och tolkades medelst innehållsanalys. Resultat: Temat Lidandet genomsyrar sjuksköterskans värld identifierades och handlade om hur sjuksköterskan måste hantera sitt eget lidande likväl som patientens och anhörigas. Temat var uppbyggt av tre kategorier. Lidandets former beskrev det lidande informanterna mötte på intensivvårdsavdelningen. Lidandets samspel beskrev hur positiva och negativa känslor väcktes i samarbetet med lidande patienter, anhöriga och kollegor. Att göra den andres lidande till sitt eget beskrev sjuksköterskans personliga, ofta negativa, känsloupplevelser som aktualiserades vid mötet med stort lidande. / Suffering is an unavoidable threat to the individual as a whole. Suffering of patient and relatives affects the nurse, and creates a personal suffering when incapable of relieving the patients suffering, or inflicting even more. The purpose of this study was to describe how ICU nurses experienced caring for suffering patients. A descriptive, semi-structured interview study was conducted on ICU nurses and interpreted by content analysis. Result: The theme Suffering permeates the nurse’s world was identified and described how the suffering of patient, relatives and self had to be handled by the nurse. The theme consisted of three categories. The manifestation of suffering described how suffering in the ICU is perceived. The interaction of suffering described how cooperating with suffering patients, relatives and colleagues caused negative and positive emotions. Integrating suffering of the other described often negative personal emotions of the nurse evoked when encountering suffering. / <p>2010 felaktigt årtal titelsida</p>