Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

No description available.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde hinder i den postoperativa smärtbehandlingen i form av; Bristande kommunikation, Bristande stöd från organisationen och Bristande kunskap. Studier från hela världen beskriver liknande upplevelser hos sjuksköterskor. Den postoperativa smärtbehandlingen behöver få en högre prioritet i organisationen. Sjuksköterskorna behöver avsatt arbetstid för att öka sina kunskaper i postoperativ smärtbehandling. Vidare forskning behövs, där effekterna av en effektiv postoperativ smärtbehandling kan mätas i form av minskat lidande för den enskilde patienten samt minskade kostnader för samhället. Forskningen bör även inrikta sig på hur sjuksköterskans användning av evidensbaserade smärtskattningsmetoder kan främjas. / Untreated or undertreated postoperative pain can lead to serious damage of vital organs and also cause chronic pain in the injured area. This means prolonged periods of care, great suffering for the patient and substantial cost to society. The nurse has a major responsibility in the postoperative pain treatment by regular measurement, treatment, evaluation and documentation of pain and given analgesics. The aim of this study was to describe barriers to effective postoperative pain treatment viewed from a nurse’s perspective. The method was a literature review where 12 research articles, both qualitative and quantitative, were compiled. The result shows that nurses experienced barriers in the postoperative pain treatment in form of; Lack of communication, Lack of support from the organization and Lack of knowledge. The experiences were similar between nurses in many parts of the world. The postoperative pain treatment should be prioritized in the organization. The nurses' needs dedicated working to improve their skills in postoperative pain management. Further research is needed where the effects of an effective postoperative pain management can be measured in terms of reduced suffering for the individual patient and reduced costs for the society. Research should also focus on how nurses' use of evidence-based pain measurement methods can be promoted.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med elva vetenskapliga artiklar sökta i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Mötet med våldsutsatta kvinnor gav sjuksköterskor varierande reaktioner som frustration och maktlöshet. Vissa hade svårt att sätta professionella gränser. Mörkertalet var stort och kunde bero på skam hos kvinnan. Stor efterfrågan på bättre arbetsrutiner, utbildning och resurser. Vissa sjuksköterskor frågade aldrig om våld, andra ansåg det obligatoriskt. De betonade vikten av stöd och samarbete mellan professioner i vårdkedjan. Diskussion: Sjuksköterskors utbildningsnivå av omvårdnaden kring våldsutsatta kvinnor var låg. Detta ingick inte i grundutbildningen trots att kunskap kunde leda till förbättrad omvårdnad av kvinnan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor som svår och behovet av ytterligare utbildning, arbetsrutiner och resurser var stor.

Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information. Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.

Bakgrund: Omvårdnad i livets slutskede har alltid varit en central del i sjuksköterskans yrke och här är också andlig omvårdnad, som är en del av palliativ vård av betydelse för många patienter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter är således här att inge respekt för den enskilda patienten och tillgodose de andliga behoven när så behövs. Andlig omvårdnad kan därtill ibland vara komplext eftersom det är många delar som sjuksköterskor bör tänka på. Samtidigt brister kunskapen hos ett flertal sjuksköterskor då andlig omvårdnad blivit förbisett och/eller tillgång till information om detta saknas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede.   Metod: En litteraturstudie där resultaten baseras på 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en integrerad analys. Resultat: Två huvudkategorier bildades; underlättande faktorer samt hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde att en vårdrelation med patienten var den mest centrala aspekten i utövandet av andlig omvårdnad. Gemensamt var också att en brist på kunskap var en hindrande faktor i andlig omvårdnad. Slutsats: Att ta hänsyn till andliga behov hos patienter i livets slutskede kan öka kvalitén på en personcentrerad vård. Studien har bidragit med en ökad kunskap inom detta område som kan bidra till att vi som blivande sjuksköterskor kan ge en god andlig omvårdnad

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre ärmöjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger påvärdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerligprocess som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hurpatienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ somfinns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiskaprinciper eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inompalliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatetenligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämpligbehandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterskagällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närståendeoch patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten ochmot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikterkunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kanmedföra

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre är möjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger på värdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerlig process som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hur patienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ som finns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiska principer eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatet enligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämplig behandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska gällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närstående och patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten och mot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikter kunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kan medföra.