Introduktion/Bakgrund: Substansmissbruk och -beroende är vanligt förekommande på ett internationellt plan och är ett växande problem världen över. Denna patientgrupp kräver ofta avancerad vård då användande av droger kan medföra stora konsekvenser och skador såväl fysiskt som psykiskt. En sjuksköterska arbetar utifrån styrdokument och riktlinjer, vilka ska ligga som grund och hjälpa sjuksköterskan att handla etiskt, evidensbaserat och kontinuerligt utveckla ny kunskap. Syfte: Syftet är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett substansmissbruk eller -beroende inom den somatiska vården.Metod: Studien är en litteraturöversikt där systematiska sökningar genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklar som valts ut är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den totala siffran artiklar som kom att användas i resultatet var tio stycken. Resultat: Tre kategorier identifierades när resultatet analyserades och färgkodades; Kunskapsbrist i vårdandet av substansmissbrukare, Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av substansmissbrukare samt Sjuksköterskans etiska ansvar; en tudelad känsla. Genomgående för alla kategorier i resultatet var att sjuksköterskor höll en negativ inställning/attityd till att vårda substansmissbrukare. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter såväl professionellt som privat i vårdandet av patientgruppen vilket bidrog till en tuff arbetssituation. Slutsats: Resultatet visade på en generell kunskap hos sjuksköterskorna, dock inte tillräcklig för att de skulle känna sig bekväma i vårdandet av substansmissbrukande och -beroende patienter.Vidare utbildning krävs för att bidra till en säker vård utan stereotypiska uppfattningar om patientgruppen.

Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom vården. Sjuksköterskan i sitt arbete kan möta patientgruppen oavsett vart vården sker. Eftersom sjuksköterskan ofta möter patienter med psykisk ohälsa är det viktigt att sjuksköterskan besitter god kunskap inom psykisk ohälsa för att kunna ge en god och säker vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden som valdes för att svara på syftet var en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes via databaserna CINAHL och MEDLINE. Efter att datan analyserades valdes åtta kvalitativa artiklar ut som formade två huvudkategorier med fem underkategorier. I resultatet framgår det att sjuksköterskan står inför flertalet utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Det framkommer även att sjuksköterskans förförståelse kunde leder till negativa konsekvenser för patienten. Sammanfattningsvis framkommer det att sjuksköterskorna behöver ytterligare kunskap genom utbildning kring psykisk ohälsa för att minska lidande för patienterna. Genom ökad kunskap kan det möjliggöra en säker vård som är patientcentrerad. Sjuksköterskorna är i behov av stöd från ledningen, där riktlinjer och rutiner kan vara till hjälp för vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Lindring av lidandet och främjandet av patienternas livskvalité ska vara i fokus inom den palliativa vården. Sjuksköterskors ansvar är att bemöta patienter och deras anhöriga med respekt och skapa den goda kommunikationen tidigt i bemötandet. För att omhändertagande av patienten ska ske fördelaktigt för alla parter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ vård i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt med stöd av kvalitativa artiklar och kvantitativa artiklar. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod och sedan presenteras i examensarbetets resultat och i bilagorna. Resultat: Goda och bristande relationer skapas utifrån sjuksköterskors kompetens vilket är information och god kommunikation gentemot patienter och deras anhöriga. Utbildningar ansågs nödvändiga i den palliativa vården för att sjuksköterskors hantering ska kunna ske av högre kvalité och öka kompetens, samt för att utveckla strategier vid komplexa vårdsituationer då alla patienter är unika och individuella. Slutsateser: De komplexa vårdsituationerna som uppstår påverkar sjuksköterskor i positiv respektive negativ riktning, de känslomässiga upplevelserna bidrar med negativa tankar och ökade stressfaktorer vilket kan påverka sjuksköterskors liv. / Background: Relief of suffering and promotion of patients' quality of life is the main focus in palliative care. The nurses' responsibility is to treat patients and their relatives with respect and create good communication so that the care for the patient can be based on a well functioning care. Aim: The aim was to describe the nurses' experience of providing palliative care in the final stages of life. Method: General literature review with the support of qualitative articles and quantitative articles. The qualitative and quantitative articles were analyzed on the basis of Friberg's method and then presented in the results and in theattachments. Results: Good and lacking relationships are created by nurses' competence, which is information and good communication with patients and their relatives. Training was considered necessary in palliative care for the nurses' handling for a higher quality, as well as for developing strategies in complex care situations where all patients are unique and individual. Conclusions: The complex care situations that arise affect the nurses in a positive and negative direction; the emotional experiences contribute with negative thoughts and increased stress factors, which could also affect the nurse’s private lives.

Bakgrund: Kulturell mångfald innebär ett samhälle bestående av människor med olika nationaliteter eller etnisk bakgrund och med synliga och tydliga skillnader vad gäller värderingar, tro och beteende. Den ökade migrationen i Sverige har skapat nya utmaningar för sjukvården och dess personal och i takt med ökad migration har gruppen icke-svensktalande patienter i hemsjukvården ökat. Kommunikationsbrister kan försvåra sjuksköterskans arbete och kan minska patientens förutsättningar till delaktighet i sin vårdprocess. Eftersom icke-svensktalande patienter är beroende av tolk i varje vårdmöte kan  det påverka utgången i vårdandet. Syftet: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda icke-svensktalande patienter i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med åtta allmänsjuksköterskor genomfördes. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier. Tolkningens betydelse i vårdandet,  Betydelsen av kulturella skillnader och Kommunikationens betydelse i vårdandet. Ett möte med patienter som har ett annat språk innebär också ett möte med en annan kultur. Tolken har stor betydelse i kommunikationen för att kunna förstå varandra och säkerställa god vård, men att kommunicera via tolk försvårar för sjuksköterskorna att kunna skapa en vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frånvaron av ett gemensamt språk svår att hantera. De kulturella skillnaderna var dock en större utmaning och det uppstod osäkerhet kring hur patienterna ville ha sin vård.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: När barn vårdas palliativt kan sjuksköterskan möta barn i åldrarna 0–18 år. Detta åldersspann gör den palliativa barnsjukvården mer komplex än övrig palliativ vård. Tidigare forskning visar att den palliativa vården av barn har en känslomässig påverkan på sjuksköterskan som har en central roll i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livet slut. Metod: Studien bygger på en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2014) manifesta innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, dessa var: Emotionella prövningar, Mötet med barnet och familjen samt Sjuksköterskeprofessionen. Det påvisas att sjuksköterskor på grund av emotionell påverkan och svårigheter att upprätthålla en professionell hållning blir lidande. Resultatet visar även att den palliativa barnsjukvården är komplex och att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet. Även detta resulterar i ett lidande hos sjuksköterskor. Slutsats: För att sjuksköterskan inte ska uppleva eget lidande till följd av arbetet i den palliativa barnsjukvården krävs det att mer resurser lägg på sjuksköterskan i form av utbildning, stöd och reflektion. Detta för att minska risken för utbrändhet och sjukskrivningar men även för att öka kvaliteten på barnet och familjens vård.

Sammanfattning Bakgrund: Behovet av tolk vid vårdrelaterade besök har ökat i samband med den ökade migrationen till Europa. Drygt en miljon människor på flykt ifrån krig och förföljelser beräknades år 2015 passera inom ramarna av Europa, vilket är den genom tiden största migrationen till Europa dokumenterad. Detta innebär att dagens sjuksköterskor kommer att ställas inför allt fler sammanhang där det finns ett behov av en tolk. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor bär sjuksköterskor på ett ansvar att förmedla begriplig information till patienten vilket gör att tolkar behöver bokas in vid vårdmöten där ett tolkbehov finns. Brister kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten hotas patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av en tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie gjordes med en kvalitativ ansats som baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskningen av dessa artiklar användes CASP mallen som används som mall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i 2 huvudkategorier och 7 underkategorier. De 2 huvudkategorierna är Behovet av att använda en tolk samt Problematik kring tolkanvändning. Slutsats: För att kunna kommunicera med och förmedla information till en patient som inte talar samma språk som sjuksköterskan behövs en tolk. Utan en tolk vid vårdmötet där behovet finns kan sjuksköterskan inte verifiera patientens tillstånd och försäkra sig om att patienten förstått vad som sagts under vårdmötet. Trots nödvändigheten och behovet att ha med en tolk finns det begränsningar och problem kring tolkanvändning som missförstånd, feltolkning av tolken samt brist på tolktillgänglighet. Sammanställningen av studien kan bidra till en ökad förståelse för tolkens betydelse för kommunikationen och kommunikationens betydelse för vårdkvaliteten. Vidare forskning kring ämnet kan vara att belysa om utbildning i tolkanvändning har någon inverkan på vårdmötet när en tolk nyttjas.

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring. / Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

Bakgrund: Patienter med bakomliggande substansberoende är en av alla patientkategorier som sjuksköterskor inom den somatiska vården får möta. Patienter med bakomliggande substansberoende upplevde ofta fördomar, förutfattade meningar och ett föråldrat synsätt gentemot substansberoendet och dem själva som individer i deras möte med sjuksköterskor. Tidigare forskning visade att patienter med bakomliggande substansberoende kände att de var stigmatiserade samt att dem fått ett dåligt bemötande när dem sökt vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom den somatiska vården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Sökningen av artiklar gjordes i databasen PubMed. Resultatet inkluderades av tio vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades på ett antal negativa sätt i sina interaktioner med substansberoende patienter såsom hot, våld, misstro, frustrationer samt ökad arbetsbelastning. Den bakomliggande sjukdomsbilden var komplicerad hos dessa patienter och resultatet visade på en stor kunskapsbrist vad gällde att vårda patienter med substansberoende men samtidigt efterlyste sjuksköterskor mer utbildning och kunskap inom området substansberoende. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde hot, våld, misstro, frustration och ökad arbetsbelastning när de vårdade patienter med bakomliggande substansberoende. Sjuksköterskor saknade också kunskap för att i bästa mån kunna förse en god omvårdnad men samtidigt har en efterfrågan från sjuksköterskor gällande mer kunskap och vidareutbildning inom området substansberoende konstaterats.

Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar. / In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.