<p>Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).</p>

No description available.

Sammanfattning Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).

No description available.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.

Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov. Samtidigt konstateras att par bidrar till attupprätthålla genusordningen genom könsstereotypt beteende i konfliktsammanhang, där kvinnoroftare uppvisar ledsamhet och initierar försoning, medan män undviker konflikt och relateradeemotioner (skam och ledsamhet) samt uppvisar mer aggressivitet. Även tvåsamhetsnormenupprätthålls genom sanktionssystem där normöverträdelser genererar skam och utanförskap.Sammantaget kan därför konstateras att destruktiva sociala band upprätthålls, samtidigt somparrelationen tycks innehålla en konstruktiv potential som också möjliggör och inspirerar tilloptimalt differentierade och jämställda relationer. / This study intends, through qualitative interviews with couples, to answer the question of how wecan understand conflicts between couples and their management based on the concepts of trust,shame and gender. These concepts aim to provide a completed understanding of couple’s conflictsat a micro level, and to contextualize them in relation to a societal gender and couple norm. Conflictin relationships is considered to be necessary and their impact on the relationship is about how theyare handled, and how the couple interacts overall. Trust appears to have a preventive role in termsof conflict management and relationship's state, and leads on to the so-called optimaldifferentiation, under which the partners achieve a balance between individual and relational needs.At the same time we observed that couples help maintain the gender order through genderstereotypebehavior in conflict situations, where women often exhibit sadness and initiatesreconciliation, while men avoid conflict and related emotions (shame and sadness) and exhibit moreaggression. Even the norm of couples is maintained through penalty systems where norm violationsgenerate shame and exclusion. Overall, it can be concluded that destructive social ties aremaintained, at the same time as close relationships appears to contain a constructive potential that also enables and inspires optimally differentiated and equal relations.

2013 års nobelpristagare i litteratur var Alice Munro. Hennes noveller är ofta enkla skildringar av ”vanliga människors liv” och hur specifika händelser från t.ex. deras barndom på ett mer eller mindre tydligt sätt påverkat deras liv i olika riktningar. Hur de berörts och utvecklats av dessa. Det handlar om moraliska dilemman och livsöden. Munro lyckas i sitt berättande beröra många av de existentiella frågorna, och ändå möta berättelserna "rakt upp och ner”; hon moraliserar inte över händelserna hon målar upp. Jag tyckete mig dock bakom de moraliska valen och livsödena skymta skuld och skuldkänslor i berättelserna, även om det inte uttalades. Det fick mig att tänka kring skuld… varför är det så svårt att tala om? Vad är skuld överhuvudtaget? När möter vi den, och varför? Jag bestämde mig för att börja nysta i dessa frågor, åtminstone litegrann. Resultatet blev denna uppsats, som berör ämnet skuld – vad det är, och vilken roll det kan ha i berättelser om mänskligt liv.

Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa. Slutligen kom vi fram till att kollektivet har en stark betydelse inom hederskulturen, där heder och skam genomsyrar och påverkar allt ifrån övervakning, till kvinnors kyskhet.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt. Vidare består det teoretiska ramverket av teorier om samhällets informalisering, (Wouters, 2010) sexuella diskurser (Bergström &amp; Boréus, 2010; Börjesson 2003; Foucault, 1993;2008;2009) och skam (Scheff, 1998). I materialet återfinns en förvånande samstämmighet i studenternas svar och beskrivningar av samhället syn på sex och sexualitet och hur de förhåller sig till den beteende som känslomässigt. Samhällets attityd till sex beskrivs å ena sidan av studenterna positivt som öppen, alternativ och som en del i den rådande hälsodiskursen men å andra sidan negativt med betoning på de kravfyllda normerna. Studenterna upplever att det i samhället idag finns tydliga normer som talar om hur ofta och hur mycket sex individer bör ha för att anses normala. Detta leder till en så kallad ”sexhets” kring det av samhället framställda aktiva och felfria sexlivet vilken intervjupersonerna beskriver som jobbig och vidare som en källa till stress och press. Studenterna berättar hur de själva väljer att agera i enlighet med samhällets sexuella normer för att undvika dessa obehagliga känslor vilket resulterar i att de ofta ingår i sexuella relationer trots ovilja och kraven från samhället tycks således skilja lusten från den sexuella relationen.