Syftet med denna studie är att utvinna kunskap ur åtta specialpedagogers berättelser om deras arbete med barn i kris. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk innehållsanalys. Bakgrunden presenterar en genomgång av lagar och styrdokument som påverkar arbetet med barn i kris, tidigare forskning om arbete med barn i kris samt en genomgång av specialpedagogiska perspektiven som utgör studiens teoretiska grund. Resultatet uppvisar att arbete med barn i kris i skolan är krävande och bygger på en organisation som sluter upp kring barnet. Det stöd som behövs ska ges genom anpassning av lärmiljön, till personen som jobbar närmast barnet och från de professionella i elevhälsan för att kunna skapa en gynnsam miljö för en optimal återhämtningsprocess. Resultatet visar även på brister inom de organisatoriska förutsättningarna för att kunna arbeta optimalt med barn i kris. Resursbristerna pekas ut som de största orsakerna till svårigheterna. I resultatanalysen åskådliggörs att specialpedagogernas tankar kring arbetet med barn i kris följer tidigare forskning, lagar och styrdokumentens skrivelser. Det tydliggörs även att specialpedagogerna över lag har svårigheter att genomföra de optimala åtgärderna trots de kunskaper de besitter. Avslutningsvis diskuteras slutsatserna av studien, där det framgår att barn i kris och barn i dolda kriser löper en stor risk att få ökad psykisk ohälsa. Slutsatser som dras är att proaktivt arbete behöver aktualiseras i skolans grundläggande arbete, där framförallt barns mående, relationer och grupprocesser måste vara i fokus.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan äldre således yngre människor och hur de själva upplever emotionerna stolthet och skam. Åldersgruppen som representerade äldre var 60-70 åringar och den yngre åldersgruppen var 20-30 åringar. Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som analyserats utifrån både emotion och interaktionsinriktade teorier. Studiens resultat visade att det fanns både likheter och olikheter bland de två åldersgrupperna som jämförts.  Vad gäller likheter så hade samtliga informanter en gemensam bild av hur en stolt respektive skamsen person såg ut. Informanterna menade att en stolt person är glad och energisk medan en skamsen person är ledsen, tillbakadragen och ihopkrupen. Den största olikheten bland de äldre och yngre var att den äldre åldersgruppen relaterade till stolthet utifrån deras välmående, hälsa och självständighet. För att nämna några exempel så relaterade den äldre åldersgruppen till stolthet när de klarade av att på egen hand ta sig ner för en trappa utan sin käpp, likaså var de stolta när de inte behövde någon annans hjälp. Den yngre åldersgruppen relaterade till stolthet när de hade gjort en bra uppgift inom ett skolsammanhang, när de uppfyllt sina personliga mål, eller när de tilldelats en högre position inom arbetet. Sammanfattningsvis så relaterade de yngre inte till hälsan som de äldre, utan mer till skola och karriär. / We wanted to investigate if there were any differences between older and younger people and how they experienced the emotions pride and shame. The age group that represented the elderly was 60-70 year olds and the younger age group was 20-30 year olds. The survey is based on ten qualitative interviews that have been analyzed based on both emotion and interaction-oriented theories. The study's results showed that there were both similarities and differences among the two age groups compared. As for similarities, all informants had a common picture of how a proud and ashamed person looked. The informants said that a proud person is happy and energetic while a shameful person is sad, withdrawn and confused. The greatest difference among the elderly and younger was that the older age group related to pride based on their well-being, health and independence. To name a few examples, the older age group related to pride when they managed to get down on a staircase without their cane, as well as being proud when they didn't need someone else's help. The younger age group related to pride when they had done a good job in a school context, when they fulfilled their personal goals, or when they were assigned a higher position in the work. In conclusion, the younger did not relate to the health of the elderly, but more to school and career.

Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet är vanligen hosta. Det finns en risk att människan i omgivningen samt sjukvårdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen själv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkänslor. Syftet med litteraturstudien är att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vården. Metoden som valts är baserad på Evans analysmetod av kvalitativ forskning. Resultatet delas in i två huvudkategorier; Upplevelser efter beskedet, med följande tre underkategorier, Känslor av att inte vara accepterad, närståendes betydelse samt skam och skuld. Upplevelser till följd av ohälsa, med följande två underkategorier, rädsla, oro och ångest samt känslor av begränsning. Diskussionen delas in i metoddiskussionen som beskriver hur litteraturstudien genomförts och vad som har upplevts problematiskt under delar av processen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatets innehåll. Avslutningsvis beskrivs de delar som kan leda till en förbättrad vårdsituation och en förhoppning om en förbättrad vård för patienten med lungcancer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:</p><p>1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.</p>

<p>Syftet med studien var dels att undersöka närmare vem det är som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som är under 15 år respektive för dem som är över 18 år. För att göra detta användes följande frågeställningar: Vilka är åldrarna på flickorna som LINNA mottagningen hjälper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrån) och vilken problematik har de? och På vilket sätt uppfattar personalen på LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjänsten? Studien som kartlagts består av en kvantitativ del som utgörs av ärendestatistik från LINNA mottagningen. Utifrån den gjordes även tre fallstudier utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Designen för detta utgjordes av fallstudien och den vetenskapsfilosofiska positionen som användes var det hermeneutiska synsättet. Analyser gjordes med bakgrund av tidigare forskning såsom rent juridiska aspekter utifrån flickornas ålder, utifrån Nussbaums modell men även utifrån den svenska regeringens intentioner och avsikter att stärka denna grupp. Resultatet visade bl.a. att den största gruppen av besökare var flickor i åldrarna 17-20 år. De kom vanligtvis från Irak eller Turkiet. Anledningarna var många men misshandel och kontroll av olika former var i princip alltid förekommande. Flickornas åldrar kunde ha stor betydelse utifrån det bemötande och den hjälp som gavs av socialtjänsten. Det gällde främst för dem som var under 15 år där förtroendefrågan kunde vara avgörande och för dem som var över 18 år där ansvarsfrågan var avgörande. Samarbetet mellan socialtjänst och fristående organisationer, skolor och kuratorer skulle behöva förbättras.</p>

<p>Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

<p>I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.</p>