Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig” (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar. Vad man även kunde se var att normer kring kvinnors sexualitet begränsas utifrån normer om ålder, promiskuitet, otrohet, casual sex med mera samt att kvinnors och mäns sexuella beteende bedöms olika utifrån deras kön.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter. Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende). Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad. / The concept of shame is a multidimensional subjective concept. The body can be perceived as different during illness and the patient is sometimes in need of help that earlier was not needed which can arouse feelings of shame. During the feeling of shame the individual can perceive its self as exposed where aspects such as sensitivity, intimacy and vulnerability is showed. The purpose of the study was to illuminate what shame is and can be within nursing and was performed as a systematic literature study. Ten scientific articles were used in the result of the study and three themes were identified; "Human shame in the caring and the environment; The diminished self", "human shame in the caring and the environment: The lost self" and "human shame in the caring and the environment: the defending self". The nurse's response is an important aspect in the patient's feeling of shame since a respectful, safe and understanding response that promotes the autonomy of the patient can reduce the feelings of shame. Relatively little research has been performed in the concept of shame within the caring science, through increasing the nurse's awareness and knowledge about the different expressions of shame, the feelings of shame can be identified in the patients and be alleviated through good caring.

Med syfte att undersöka hur diskursen som kulturellt meningsskapande resulterar i kollektiva uppmaningar till disciplinering, i detta fall av kvinna som föreställd moder, klarlägger studien hur de meningsproducerande sociala maktprocesserna möjliggörs och vidmakthålls. Förenad med den politiska diskursteorins förståelse för hur de rådande normerna och värderingarna påverkar individers handlingsutrymme, utreder uppsatsen den juridiska apparatens och den offentliga styrningens diskursiva upprepning av folkhemmets reproduceringspolitik. Med intervjumaterial visar studien hur erfarenheten av hemabort resulterar i en internaliseras självdisciplinering av kroppen hos kvinnan. Den offentliga styrningens verbala praktiker klargör abortdiskursens sociala kulturprocess och dess maktstruktur.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling. I denna studie bekräftas inga kopplingar mellan social fobi och skam vilket motsäger tidigare forskning. Resultaten indikerar att en förbättring i social fobi leder till minskning av skam, och implikationer av detta diskuteras. Studiens generaliserbarhet begränsas av kontrollgruppens demografiska snedfördelning, och framtida studier bör inkludera en jämförelsegrupp som är matchad med avseende på demografiska faktorer.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk sjukdom som upptäcktes i USA på 1980-talet. Människor som lever med hiv har sedan sjukdomen upptäcktes utsatts för diskriminering, stigmatisering och utanförskap. Det finns idag effektiv behandling som gör att människor med hiv kan leva ett normallångt liv. Syfte: Att beskriva människors upplevelse av att leva med hiv i Sverige. Metod: Narrativ metod byggd på kvalitativ data i form av bloggar skrivna av personer som lever med hiv. Googles databas från google LLC var den databas som låg till grund för sökandet av relevant material till studien. Resultat: Hiv-beskedet orsakar känslor av chock, rädsla och dödsångest. I samband med ett besked som orsakar känslostorm och kaos uppstår ett stort behov av att samtala. Många upplever dock en rädsla för avvisande i samband med berättandet. Denna rädsla påverkar också sexuallivet negativt eftersom många hellre avstår från sexuella relationer än berättar om sjukdomen. Trots dessa svårigheter skapar människor som lever med hiv strategier som gör att livet blir hanterbart och en tacksamhet uttrycks för de lärdomar de erhållit tack vare sjukdomen. Slutsats: Den största utmaningen för människor som lever med hiv är att bemöta de fördomar och den stigmatisering de utsätts för av omgivningen. / Background: The human immunodeficiency virus (HIV) is a cause of chronic disease discovered in America in the 1980s. People living with HIV have since the discovery of the disease been exposed to discrimination, stigmatization and exclusion. Today effective treatment enables people with HIV to live a life without reduced lifespan. Purpose: The aim of the study is to describe people's experience of living with HIV in Sweden. Method: Narrative method based on qualitative data in form of blogs written by people living with HIV. Google database from google LLC was searched for relevant material. Result: The notification of HIV causes feelings of shock, fear and anxiety of death. Concurrent with the shocking message, a considerable need to converse occurs. However, many people also experience a fear of rejection when they tell others that they are HIV positive. This fear also have a negative impact on their sex life, since many of the them prefer to refrain from sexual relations rather than telling about the virus. Despite these difficulties, people living with HIV create strategies that make life manageable, and express a gratitude for lessons learned since exposure. Conclusion: The toughest challenge for people living with HIV is to deal with the prejudices and stigmatization by people in their surrounding.

Skamkänslors påverkan på oss människor har länge fascinerat mig. Dessa obekväma känslors kapacitet att avskärma en person och skapa separation leder till så mycket smärta så länge vi inte hittar effektiva sätt att hantera dem. Skammens påverkan kan få en situation att eskalera, misstolkas och urarta. I min novellsamling har jag velat koppla ihop hur att människor tar dumma beslut för att undvika att känna på skammen, hur undvikandet av förödmjukelse kan slå över till våldsamma attacker på andra och ilska, men också leda till överdriven självkritik, perfektionism och prestationsångest.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen.Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam.

Barnfattigdom är ett viktigt ämne att belysa och prata kring. Denna studie syftar till att undersöka hur barn påverkas av att leva och växa upp i barnfattigdom, främst ur olika sociala aspekter. Barnfattigdom finns överallt, oavsett världsdel eller samhälle. Det är flertalet olika aktörer som arbetar med barnfattigdomsfrågor och de arbetar både varför sig och tillsammans på olika sätt. Denna studie avgränsar sig till barn i Norrbottens län och undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Anledningen till den specifika avgränsningen ligger till grund för att barnfattigdom ofta forskats utifrån helhetsbegrepp och inte utifrån specifika områden i samhället. Studien är utformad som en litteraturstudie, där det empiriska materialet grundar sig på tidigare forskning kring ämnet. I och med avgränsningen i denna studie finns inslag av kvalitativ studie, i form av en intervju för att stödja studien gentemot barnfattigdom specifikt i Norrbotten. I studiens undersökning har det framkommit att barn som lever i fattigdom ofta upplever känslor som skam och utanförskap, vilket leder till att barn ofta försöker dölja sin ekonomiska situation genom att de välja att sjukanmäla sig från skolan vid exempelvis friluftsdagar eller andra sociala aktiviteter som kräver på ett eller annat sätt ekonomiska förutsättningar. Vidare har undersökningen visat på att det barnfattigdom har långvariga konsekvenser som även påverkar barnet i ett senare skeende i livet.