21 |
Förskolebarns samspel i skapande verksamhetBergroth, Elisabeth January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel. Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor. Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan? Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel? En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen. Uppsatsen ger en inblick i vad för slags dialoger som barnen har vid bildskapande och vilka faktorer som påverkar och hur. Både vad som lockar och hindrar barns samspel och samtal berörs. Hur pedagoger blir involverade i det som händer i barns skapande stunder och hur miljö, material och teknik kan påverkar barns samspel. Resultatet av min undersökning är att om barnen ser varandras bilder får de därigenom idéer till hur de själva kan göra. Barnens frågor kring bilden och lusten att förklara kommer när barnen ser varandra och det de skapar. Andra faktorer som har betydelse för vilket slags samspel det blir är miljön, materialets placering, barnens placering och hur pedagogen samtalar och bemöter barnen.
|
22 |
Går skapande förmåga att utvärdera? : Tre gymnasielärares syn på skapande förmåga och hur skapande förmåga kan utvärderas.Nyström Kjellgren, Maria January 2008 (has links)
No description available.
|
23 |
Blommor av skräp? Javisst!? Ett sätt att använda fantasi och kreativitet i estetiskt skapande med bild och form med utgångspunkt i utomhusobservationer och återvinningsmaterialDevos, Annie January 2009 (has links)
Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi. Tillsammans med en teoretiskt bakgrund av olika begrepp, mina observationer, intervjuer och de utförda arbetspassen blev det följande resulutat: Mitt resultat visar att utomhuspedagogik är en utmärkt utgångspunkt för att introducera ett tema som blandar in sättet att arbeta med återvinningsmaterial och estetiskt skapande. Bild och form som uttrycksmedel är ett språk i sig, som förmedlar erfarenheter och uppleveler. Barn älskar att upptäcka och använda sig av olika material där alla sinnen medverkar. Det är på det sättet deras fantasi och kreativitet utvecklas i ett eget språk, som i sin tur vidgar deras smak för saker och ting. Temat "blommor av skräp" förvandlade hela fritidsverksamheten till ett färgrikt galleri där barnens egna visuella konstverk genomfördes.
|
24 |
Ett sökande efter drivkraften att skapaAlmqvist Johansson, Mandus January 2016 (has links)
<p>Mandus Almqvist Johansson, "Komposition 1"; studioinspelning 2 feb 2016.</p><p>Medverkande: Mandus Almqvist Johansson - akustisk gitarr, Julia Strzalek - klarinett, Emma Augustsson - cello, Emil Skogh - kontrabas, Andreas Pollak - trumset, klingande objekt.</p><p></p><p>Mandus Almqvist Johansson, "Komposition 2"; studioinspelning 2 feb 2016.</p><p>Medverkande: Mandus Almqvist Johansson - elgitarr, Julia Strzalek - klarinett, Emma Augustsson - cello, Emil Skogh - kontrabas, Andreas Pollak - trumset, klingande objekt.</p><p></p><p></p><p></p>
|
25 |
En äventyrlig genreundersökning : En genreundersökning där den klassiska äventyrsromanen jämförs med tidiga fantasy- och science fiction verk / An adventurous genre study : A genre study where classic adventure novels are compared with early fantasy and science fiction worksJohansson, Hanna January 2016 (has links)
<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C som är en del av ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>
|
26 |
Att fånga livet med få ord : Kristin Lavransdotter genom Alice Munros ögon - novellens möjligheter och begränsningar / To capture life in a few words : Kristin Lavransdotter through Alice Munroä's eyes - the possibilities and limits of the short storyEdin Waldenborg, Kristina January 2016 (has links)
<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>
|
27 |
Konst för barn på TV : Exempel på hur konst har visats för barn på Sveriges television 1992-1999 samt 2010-2014Nilsson, Anna Karin January 2014 (has links)
I den här uppsatsen undersöker jag vad som har visats om visuell konst för barn på SVT under åren 1992-1999 samt 2010-2014. Jag har studerat fyra programserier om konst: Det är inte klokt! från 1993, Alla tiders tavlor från 1994, Skapa stort från 2011 samt Evas superkoll från 2011 och framförallt närstuderat avsnitt ett i varje serie. Jag har undersökt vilken konst som visas och hur man markerar att det är konst samt på vilket sätt barn är delaktiga i programmet och hur de tilltalas. Med konst menar jag här det som SVT själva benämnt som konst. Med visas för barn menar jag att programmen har visats på ”barnvänlig” tid, oftast inom ramen för Bolibompa eller på Barnkanalen och att målgruppen uttalat är barn. Jag har också studerat hur programmen förändrats över tid. Det jag kom fram till, inom ramen för den här uppsatsen, var att konsten som tas upp i programmen är den redan etablerade konsten, som vi återfinner på museer och som offentlig skulptur, och att den framför allt finns i Stockholm. Vi förstår att det är konst just genom att konsten presenteras i sådan miljö som själv definierar vad som är konst. Programmen reproducerar alltså den gängse uppfattningen om var konst finns och vem som bestämmer vad som kallas konst, och man använder sig av vedertagna sammanhang. Med åren har programmen blivit rörligare rent fysiskt och innehåller fler miljöer och/eller konstverk än tidigare. Även personerna som deltar i programmen rör sig mer och är på det viset mer aktiva. Vad jag kunnat se riktar sig de flesta program till yngre barn och upp till cirka 12 år. Man kan också se att antalet program med skapande ökat och att kopplingen barn-skapande-konst ses som något naturligt, både i de tidigare programmen och de senare.
|
28 |
Estetikens didaktik : En studie om lärares uppfattning om estetik i förskola och skolaLiljendahl, Johan January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.</p><p>Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.</p><p>Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort.</p><p>Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap</p>
|
29 |
Skapande arbete och matematisk problemlösning : En kombination som påverkar våra eleverGideon, Sanna January 2016 (has links)
I Sverige idag finns det elever som tycker att matematikundervisningen i skolan är tråkig och svår trots att skolans undervisning ska innehålla olika arbetsformer och upplevas som lustfylld av eleverna. Det finns forskning som pekar mot att en kombination av matematisk problemlösning och skapande arbete väcker intresse och motivation hos eleverna. Studiens syfte har varit att ta reda på hur matematisk problemlösning och skapande arbete kan kombineras samt visa på vad denna kombination bidrar med till yngre elevers relation till matematik. Studien är en systematiskt utförd litteraturstudie med resultat hämtat ur tidigare publicerad forskning. Resultatet visar att matematisk problemlösning och skapande arbete med fördel kan kombineras på olika sätt med positiva effekter på eleverna relation till matematik då deras intresse och motivation stärks och deras inställning till matematik förändras. Resultatet visar också att detta arbetssätt bidrar till en ökad möjlighet för individanpassning. Dock skapar arbetssättet oro och prestationsångest hos vissa elever då de inte vet vad som förväntas av dem. Skapande arbete och matematisk problemlösning kan med fördel kombineras på många olika sätt men det passar inte alla. / <p>Matematik</p>
|
30 |
Små barns bildskapande i förskolan / Toddlers creative art in preschoolWinberg, Anna January 2017 (has links)
Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av.
|
Page generated in 0.0717 seconds