Sammanfattning I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen. Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området. Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort. Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut. Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med studien är att belysa den osynliga, skapande delen av matematikämnet i grundskolan. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från ansatsen grounded theory, GT, och består av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, där den empiriska studien grundar sig på intervjuer med elever i år 8. Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken väl, och att det ur deras beskrivningar går att läsa ut tre olika nivåer av skapande förmåga i ämnet. Att ha skapande förmåga i matematik innebär att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förståelse och agera utifrån det i problemlösningsfasen och c) att den lärande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vägar framåt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stämmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken också innefattar de tre nivåerna av skapande förmåga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmåga sker som en rundgång mellan fakta – metod/struktur – resurs/flyt – fakta.

Jeg har i denne opgave betragtet og foretaget en undersøgelse af sindstilstanden hos den skabende kunstner. Opgavens fokus er at definere og beskrive denne tilstand hovedsaligt ud fra Mihaly Csikzentmihalyi’s teori omkring flow.Herudover stiller opgaven skabelsessinds tilstanden overfor legens tilstand og undersøger hvad der adskiller dem og hvad de har tilfælles. I begge tilstande vil fokus ligge på oplevelsen af tilstanden og i min undersøgelse er udgangspunktet barnet og den skabende kunstner.Opgavens problemstilling relaterer sig til mit arbejde både som inspirationskilde og som selve kernen, der gør det muligt for mig at komme ind i min verden. Det har været vigtigt for mig at undersøge dette teoretisk.Mit eksamens arbejde og tilstanden har mange ligheder. De har begge potentialet til at forvandle virkeligheden og åbne op til en anden verden. Deres ønske er at sende sindet på en indre rejse og at finde en uudforsket virkelighed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan. Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker. På förskolorna förekommer sömnad, vävning, tygtryck, garnteknik barnen skapar även med pärlor. Pedagogerna anser att det är lättare att skapa med barn som slutat stoppa saker i munnen men säger även att man i de yngre åldrarna måste anpassa materialen efter åldern. Barnen lär av sina erfarenheter, det är något som förskolepedagogerna är ytterst medveten om och utmanar och utvecklar uppgifterna. Resultatet av min litterära undersökning visar att man enligt författarna inte är för ung att skapa i förskoleåldern och att det är den skapande leken som utvecklar barnen. I läroplanerna LPO94 och Lpfö98 uppmuntras skapande. I litteraturen kan man även utläsa att det är uppmuntran från pedagoger/vuxna som utvecklar barnens möjlighet till att skapa. Det som litteraturen anser lämpligt att göra i förskolan är vävning, tygtryck, färgning tovning, brodering, sömnad och stickning. Ett skapande utan dömande är det som både pedagoger, litteratur och läroplanerna förespråkar.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lärares och pedagogers föreställningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lärande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrågor som präglar studien är vad som lärarna anser vara utmärkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser på sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lärande och utvecklingen av begreppsförståelse inom matematiken. För att få svar på dessa frågeställningar har lärarna intervjuats. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom området skiljer sig åt markant. Då svenska skolan ska implicera ”en skola för alla” blir denna studie värd att begrunda, om inte väsentlig för lärandets förutsättningar.Nyckelord: aktiviteter,

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.