Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att ge barnet möjlighet att utvecklas i sin skapande förmåga och att kunna uttrycka sina tankar, erfarenheter och upplevelser genom estetik. Förskolan ska ge utrymme för barns fantasi och kreativitet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med bildskapande i förskolan och om hur förskollärarna använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger och utgår från Deweys ”Learning by doing” - konst som erfarenhet och Vygotskijs kreativitetsteori som teoretiska begrepp. Studien synliggör hur pedagoger uppfattar att de arbetar med bildskapande i förskolan och hur de använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Av studien framkommer att pedagogerna uppfattar att skapande har en nyckelroll i barns mångsidiga utveckling. Pedagogerna upplever att det största hindret i den skapande verksamheten är tiden. Ett arbetssätt som framkommer är att barnen ofta inte kan välja vilka material de vill jobba med och att pedagogerna bestämmer ganska mycket i början. I studien framkommer även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar skapandearbetet i förskolan, exempelvis miljö, material, pedagogers förhållningssätt och kunskaper i skapandeämnen. Pedagogerna uttrycker en önskan om mer fortbildning när det gäller skapande för att få mer kunskap och inspiration i ämnet.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data. Intervjuer har genomförts med pedagoger på de två förskoleavdelningarnadär studien utförts. Vidare har observationer av skapandeaktiviteter ägt rum som följts uppmed intervjuer av samtalskaraktär med de barn som genomförde aktiviteten.RESULTAT: Vårt resultat visar på en komplexitet gällande de villkor som påverkarbarnens val av bild och form i förskolan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell harhjälp oss att sortera och se denna komplexitet ur ett vidare perspektiv. I resultatet synliggörsoch diskuteras några av de villkor som påverkar barns val av bild- och formaktiviteter i tvåolika förskolekontexter. De villkor som identifierats kan kopplas till pedagogerna ochkamraterna i verksamheten, likaså till förskolans miljö. På en annan nivå påverkar rektor ochpolitiska beslut. / Uppsatsnivå: C

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt. Det sociokulturella perspektivet, med utgång från RogerSäljö, behandlar interaktion med människor som grundläggande för människans kunskaperoch färdigheter.RESULTAT: Analys utefter empiri visar på ett flertal olika komponenter i pedagogensarbetssätt som tillsammans bildar ett enhetligt förhållningssätt. Under analysens gång återkomvi hela tiden till samma sak i dessa komponenter, vilket var relationen mellan pedagog ochbarn. Varje komponent är beroende av vilken relation som finns mellan pedagog och barn.Om denna relation kan gynna pedagogens arbete att ge barnen inspiration i skapandeaktiviteter kan läsas om i denna studie. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande. Studien genomfördes genom tio kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor i vårt närområde.RESULTAT: Studien visar att begreppen ”bildskapande” och ”fritt skapande” uppfattas på oerhört skilda sätt. Pedagogerna inom den Reggio Emiliainspirerade verksamheten och pedagogerna i den traditionella förskolan arbetar med bildskapande på olika vis då deras syn, kunskap och medvetenhet inom ämnet skiljer sig åtskilligt.

BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan. I respondenternas svar framgår det att de använder bilder ide flesta situationer tillsammans med barn och att reflektion och samtal kring bilder och bildskapandeses som något mycket viktigt för barns språkutveckling. Flera av respondenterna anser att de iutbildningen till förskollärare inte fått någon specifik kunskap kring just språkutveckling genom bildoch bildskapande. Det mest konkreta arbetssättet med språk och bild är enligt respondenterna att barnritar bilder till en läst saga, dessa bilder samtalar man sedan kring. Resultatet visar även en kopplingtill den sociokulturella teorin där man lär tillsammans med andra.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation. Studien genomfördes på tre förskolor, där vi intervjuade en pedagog på vardera samt observerade en aktivitet på samtliga förskolor.Resultat:I resultatet framkommer det att pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion. Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten. Pedagogerna ansåg att deras roll var att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer. Det handlade om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

<p>Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever.</p><p>The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur skapandet påverkas av att arbeta med någon annans koncept eller idé i den initiala idéfasen av slöjd- och skapandeprocessen, samt att finna inspiration till nya möjligheter i mitt eget kommande yrkesutövande. Frågeställningarna som legat till grund för arbetet har varit: Vilka kvaliteter uppfattar elever/studenter att de utvecklar genom att arbeta med någon annans idé eller koncept? Hur påverkas skapandeprocessen av att arbeta med någon annans idé? Hur kan jag didaktiskt koppla resultatet till mitt kommande yrke? I undersökningen ställdes enkätfrågor kopplade till syftet till gymnasiestudenter och högskolestudenter som arbetade inom två olika projekt med begränsningar i inledningsfasen. Resultatet visade att begränsningarna ledde till nya perspektiv på skapandet och en lyhördhet inför andra. Sättet att arbeta visade sig också vara mer konkret än det sätt de vanligtvis arbetade på. Resultatet visade också att eleverna och studenterna trots begränsningarna tyckt att friheten att tillsätta sitt eget uttryckssätt varit stor.</p>

<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>