I denna studie belyser vi hur pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebär att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet på de frågor som ställdes. Pedagogernas svar har därefter jämförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader på bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur användningen av bildämnet sker i verksamheterna.  Studien belyser även hur den skapande miljön ser ut på förskolorna samt materialets tillgänglighet.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.         I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.         Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär. Tolkningen av den verbala texten samt notationen utgjorde stommen för vad som skulle kommuniceras, och tankarna på en närvarande publik påverkade både instrumentet och själva tolkningen. Interpretations-processen präglades i hög grad av en växelverkan mellan praktiskt musicerande och reflektion, och av pendlandet mellan del och helhet, förförståelse och förståelse. Interpreten fungerade i hög grad som medkompositör, och skapandet präglades av både spontanitet och övervägda val.         Interpretens olika val och ställningstaganden speglas i de klingande gestaltningar som återfinns på skivan.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig. Samtliga lärare ser positivt på estetiken och ser den som ett bra redskap för utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika och varierande arbetssätt för hur man använder estetiken i verksamheten men att det finns vilja och ambition att arbeta med estetiska uttrycksformer hos samtliga informanter. Något som framgår i studien är att lärarnas personliga inställning och kunskaper påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten men att det till största delen är barnens intresse som man utgår från. Slutsatsen vi kan dra är att estetiska uttrycksformer så som musik, drama och bild är ett lustfyllt sätt att lära som används flitigt av lärare och barn/elever i förskola och skola.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan. Resultatet problematiseras utifrån tidigare forskning och visar också att innebörden i begreppet estetiska lärprocesser är diffust och att tolkningen av begreppet omfattar både en modest och radikal syn på estetiken.Studien visar också ett antal viktiga faktorer för att möjliggöra en fortsatt utveckling i arbetet med att integrera estetiska lärprocesser i skolan. Dessa faktorer är ämnesövergripande arbete, tydliga målformuleringar utifrån lärandeperspektiv och tid för att planera och organisera arbetet. Dessutom ger nationellt initierade satsningar som Skapande skola ekonomiska förutsättningar i utvecklingsarbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts. Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever beskriver bildämnet ur ett genusperspektiv men också vad dessa elever ser som motiverande inom bildämnet, främst med fokus på digitalt skapande. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju elever från gymnasiet deltog. Den data som sedan analyserats har gjorts genom en genusvetenskaplig grund med en fenomenografisk ansats. Enligt Skolverket ska skolan motverka all form av diskriminering bland annat på grund av kön, samtidigt som andra skolverkstexter och utvärderingar redogör för en tydlig skillnad mellan tjejers och killars intresse för bildämnet samt att differensen där mellan tjejers och killars betyg är som störst. Studien visar att motivation inom bildämnet och digitalt skapande främst är knutet till egna intressen men är i hög grad beroende av lärarens kompetens inom området. Det framgår att elever efterfrågar mer digitalt arbete inom bildämnet, vilket talar emot det mer vanliga traditionella arbetet. Om bildämnet skulle vara ett ämne för tjejer, för killar eller ett ämne för alla beskrivs på tre sätt. 1) Ett ämne som är för alla som inte har med kön att göra, 2) ett ämne som inte borde ha med kön att göra men som är något mer för tjejer. 3) Att bildämnet är tjejigt, men att detta är något som måste motarbetas.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse platsen har för skapandeprocessen. Genom tecknandesom utforskande verktyg intar jag fyra olika platser som diskuterats fram i intervjuer med fyraolika deltagare. Svaren från intervjuerna transkriberas och genom en tematisk analysmetodsynliggörs olika teman som sorteras in i kategorier. Syftet är att med hjälp av tecknandet, finnaalternativa platser för skapande och undersöka om det finns något samband mellan skapandetsprocess och platsen det äger rum på, och hur detta kan appliceras på bildundervisningen för attkunna göra en utvidgning av klassrummet. Frågeställningen lyder; Vilken betydelse har platserför skapandeprocessen? Hur kan platser förstås genom tecknande som utforskande verktyg? Påvilka sätt kan en utvidgning av klassrummet ske i bildundervisningen?Studien visar att det snarare handlar om gemenskap och att ingå i ett sammanhang som skaparrummet och skapar förutsättningar för kreativiteten, mer än platsen i sig. Rummet som begreppfår därmed en ny definition som fokuserar på skapandet av rummet, gemenskapen och det somsker inom dess ramar, snarare än den som fysisk plats.Resultatet spinner ut i ett verk uppfört på fönstren och fasaden in till galleriet i Tellusgången, ochen workshop i samband med Konstfacks Vårutställning 2018 där besökarna utmanas att intaandra platser än klassrummet genom tecknande med gatukritor.

Syftet med studien var att undersöka vilken funktion yrkesverksamma förskollärare ser att de estetiska ämnena har i förskoleverksamheten. Intervju som metod har använts för att besvara forskningsfrågorna och tre förskollärare har intervjuats, en från en större kommun och två från en mindre kommun. Studien tar stöd i det kulturhistoriska perspektivet och variationsteorin. Resultatet redogör för hur förskollärare arbetar med estetiska ämnen i förskoleverksamhet, vilka tankar som ligger bakom förskollärares arbetssätt med estetiska ämnen samt hur förskollärare eventuellt skulle vilja ändra sitt arbetssätt med de estetiska ämnena. Resultatet synliggör även vad förskollärare anser att barnen kan lära sig genom estetiska ämnen, exempelvis samspel, sociala förmågor, problemlösning, kroppsuppfattning och att utveckla sinnena. Det framkommer också vilka ämnen förskollärare känner sig trygga respektive osäkra med. Alla förskollärare känner sig till exempel trygga med bild men två känner sig osäkra med drama. I resultatet framkommer det att det finns både tydliga likheter och skillnader i de olika verksamheterna.

Skapande aktiviteter utomhus i förskolan handlar i detta arbete om bild, form, bygg och konstruktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal i tre Mellansvenska kommuner ser på skapande aktiviteter i utomhusmiljön. De frågeställningar som tagits som utgångspunkt var följande: Vilka skapande aktiviteter kan utföras utomhus och hur genomförs de, samt om det finns eventuella begränsningar med skapande aktiviteter i utomhusmiljön och hur förskolepersonal hanterar dessa. En webbenkät användes som insamlingsmetod för att samla in data. Totalt deltog 34 personer som arbetade i förskolan i undersökningen. Resultatet visade flera olika synsätt på vad skapande aktiviteter i förskolan är att det främst handlade om bild- och byggskapande. Det framkom även flera olika begräsningar gällande skapande aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. Dessa var personalbrist och barngruppsstorlek, samt att förskolepersonalens intresse, engagemang och kunskap kan påverka, samt inställning till väder, kläder, material och miljön. Förskolepersonalen ger olika förslag på förbättringar på de olika begränsningarna som finns. De slutsatser som dras är att förskolepersonal behöver se utomhus- och inomhusmiljön som likvärdiga. Skapande aktiviteter som utförs inomhus kan lika väl utföras utomhus, det gäller att förskolepersonalen har fantasi och intresse för det.