Den här undersökningen tog sin början i en vilja att få skapa och undersöka på ett lustfyllt sätt ochen vilja att göra motstånd mot det som inte kändes kreativt och lustfyllt, som istället gav mig prestationsångest.Jag har tagit inspiration från tidigare händelser och händelser som sker här och nu, tillexempel i vad jag kallar samtal, och jag gör min undersökning utifrån detta.Syftet har varit att försöka låta det som inspirerar mig, min kreativitet och min nyfikenhet ledavägen, att våga pröva att göra motstånd mot det som inte känns kreativt. Att göra motstånd genomatt göra det som inte känns kreativt till just kreativt. Att titta på vad som ger mig prestationsångest,vad som gett mig prestationsångest och försöka göra motstånd mot det. Att genom att vara självutlämnandeoch själv göra motstånd kanske kunna inspirera andra (framtida elever och andra) attvåga vara och göra detsamma. Att våga göra det som jag inte törs men älskar. Att våga är också attgöra motstånd. Jag har genom en rhizomatisk- och essäinspirerad autoetnografisk metod försöktmig på detta. Och genom en posthumanistisk filosofi. Genom en uppsats och en film.Och jag frågar mig:- Hur kan ett rhizomatiskt förhållningssätt i kunskapsskapande bli ett lustfyllt lärande?- På vilka sätt kan en autoetnografisk undersökning med ett performativt uttryck bli didaktiskastrategier?I resultatet kommer jag fram till att det essäinspirerande sättet att skriva och berätta på, där en prövandeoch försökande process görs möjlig, kan vara en väg till ett lustfyllt lärande. En process därkänslor och tankar tillåts ta plats vilka göra att undersökningen kanske tar helt nya riktningar åtoförutsägbara håll, likt rhizomets rötter.Att gestalta sin process och sina känslor, tankar, prestationsångest och lust genom en filmessä kanvara en form av didaktisk strategi, då det kan vara lättare, mer lustfyllt, eller både och att genomföraen autoetnografisk undersökning på det sättet. Att den tillåter ett mer performativt och friare berättandeän i till exempel en text. Att man genom en filmessä kan få göra motstånd mot regler ochkonventioner, som till exempel det linjära berättandet, vilket skulle kunna möjliggöra ett lustfylltlärande.

<p>I arbetet <em>Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar </em>har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar.</p><p>Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: <em>Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet?</em></p><p>Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift.</p><p>Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en <em>bra bildundervisning</em>. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare. </p>

<p>Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>Detta arbete fokuserar på dramapedagogikens användningsområde för lärandet och studerar dess tillämpbarhet i en tänkt teaterutbildning. Två väl ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ”Peppe” Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.</p><p>Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjälp av de didaktiska frågeställningar vad, varför och hur. Resultatet visar på övervägande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsägelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.</p><p>Dramapedagogik är en metod och en konstform. Dramapedagogik är en metod att nå självständigt konstnärligt skapande. Det konstnärliga, ur ett dramapedagogiskt perspektiv, ligger inte i teateruttrycket, utan i <strong><em>det</em></strong> <strong><em>skapande</em></strong>. Det är skapandet som är det konstnärliga, oavsett om det är ett skapande på scen för dig själv, eller om det är att frigöra eller utveckla ett skapande hos någon annan.</p><p>Det skapande lärande som gestaltas med teaterutbildningens vision är av den vikt att den förtrogenhetskunskap (även kallad tyst kunskap) i pedagogik som kan nås av deltagarna av teaterutbildningen är eftersträvansvärd för lärares yrkesprofession.</p>

<p>Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.</p><p>Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.</p><p>Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.</p><p>Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.</p><p>Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.</p><p>Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.</p><p>Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.</p>

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>

<p>Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. </p><p>I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. </p><p>Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.</p>

<p>Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.</p><p>Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.</p>