Ett flertal studier av Sveriges Statistiska centralbyrån (SCB) visar att familjinstabilitet, med eller utan barn, är vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar. Äktenskap och relationer mellan par som bor tillsammans är inte tillsamma utsträckning bland invandrare som det gör bland infödda svenskar (SCB, 2003). Dessutom samma studier visar att europeiska invandrare separerar mindre än icke-europeiska invandrare. Enligt en studie av (Darvishpour, 2002), chilenare och iranska par separerar 4-5 gånger oftare än svenskarna och ofta är det kvinnan som tar initiativet. I denna uppsats fokuserar jag bara på män som hade varit gifta och bott tillsammans med sin fru redan innan de hade flyttat till Sverige. Studien försöker inte att bara skissera en teoretisk förklaring av orsakerna till skilsmässan mellan iranska invandrare i Sverige utan är ett försök att få veta hur vanliga frånskilda iranska män upplever sina skilsmässor. Forskningens analys baseras på empirisk data som erhållits från intervjuer med sex iranska frånskilda män. Semi-strukturerade intervjuer används i en kvalitativ forskningsmetod för att samla in empiriska data. Med hjälp av tidigare forskning och empiriska data som erhållits genom intervjuer, försökte författare identifiera några faktorer som kan förklara orsakerna till höga skilsmässor bland iranska invandrargruppen samt belysa upplevelser av skilsmässor i Sverige hos dessa män. Den aktuella studien försöker svara på följande frågor:1) Hur de iranska män som genomgått skilsmässa i Sverige upplever sina skilsmässor 2) Var skilsmässa ett "problem" eller en "möjlighet" för dessa män? 3) vilka faktorer kan förklara orsakerna till ett ökat antal skilsmässor bland Iranska invandrare i Sverige? 4)Vad händer efter skilsmässa dvs. vilka konsekvenser hade skilsmässan?

Uppsatsen bygger på fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att växa upp med föräldrar i oförsonlig konflikt. Kärnan i frågorna har varit hur de bemästrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fått. Teoretiska utgångspunkter är Bowlbys m.fl. anknytningsteori och självutvecklingen enl. Stern. Citat från intervjupersonerna placeras in i under de teman som undersökningen avsåg att belysa. Utifrån informanternas utsagor formuleras slutsatser i konkreta former kring a) Vad som är stödjande insatser och b) Vad som är särskilt viktigt att beakta i psykoterapeutiskt arbete med barn vars föräldrar befinner sig i oförsonlig konflikt. Intervjuerna har också gett fokus på andra teman som frizoner och vikten av ärlighet och öppenhet. Slutligen lyfter studien fram frågan om hur samhället med insatser skall kunna nå målgruppen, särskilt de yngsta.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsmässa eller separation, vilket medför ett växande jämlikhetsproblem då tidigare forskning visat att föräldrars skilsmässa eller separation kan ha negativ inverkan på barns skolprestationer och utbildningsnivå. Utbildning anses vara fundamental för människors livschanser senare i livet och vid en skilsmässa eller separation minskar föräldrarnas möjligheter att stödja sina barn i deras utbildning. Med detta som utgångspunkt är syftet att undersöka om barn med skilda eller separerade föräldrar tenderar att ha färre utbildningsår jämfört med barn i intakta kärnfamiljer. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Genom linjär regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan föräldrars skilsmässa eller separation och barns utbildningsår. Resultatet visar att barn som upplevt en skilsmässa eller separation i genomsnitt har färre utbildningsår jämfört med barn som vuxit upp i en kärnfamilj. Föräldrarnas skilsmässa eller separation är inte helt avgörande i sig, utan förekomsten av ekonomiska svårigheter, antal syskon samt föräldrarnas utbildningsnivå och klasstillhörighet visar sig även vara betydande faktorer för barns utbildningsår.

<p>Skilsmässa är en vanlig samhällsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer får genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer påverkar den individuella anpassningsförmågan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmässa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med åtta separerade personer. Resultatet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp. Intervjupersonerna upplevde problem och stöd av interpersonell, materiell och personlig art vid separationen och önskade främst mer interpersonellt stöd. Centrala teman var relationen till expartner och barn samt den privata ekonomin. Resultatet överensstämde i väsentliga avseenden med tidigare forskningsrön, inklusive vissa påvisade kulturella skillnader. Studiens brister ligger främst i generaliserbarheten. Potentiellt stora långsiktiga kostnader för både individ och samhälle motiverar att det svenska samhällets stödinsatser ökas och inriktas på att minimera de negativa effekterna av separationer och underlätta anpassningen för alla inblandade.</p>

Skilsmässa är en vanlig samhällsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer får genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer påverkar den individuella anpassningsförmågan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmässa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med åtta separerade personer. Resultatet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp. Intervjupersonerna upplevde problem och stöd av interpersonell, materiell och personlig art vid separationen och önskade främst mer interpersonellt stöd. Centrala teman var relationen till expartner och barn samt den privata ekonomin. Resultatet överensstämde i väsentliga avseenden med tidigare forskningsrön, inklusive vissa påvisade kulturella skillnader. Studiens brister ligger främst i generaliserbarheten. Potentiellt stora långsiktiga kostnader för både individ och samhälle motiverar att det svenska samhällets stödinsatser ökas och inriktas på att minimera de negativa effekterna av separationer och underlätta anpassningen för alla inblandade.

Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa sammanhang. För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer. Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner.

<p>Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år. Alla som medverkat är idag mellan 20 och 30 år. Resultatet visare att de allra flesta av de jag intervjuade stöttar sina föräldrars skilsmässa, samt är positiva till att själva ingå i en nära relation. Teorin i denna studie utgår från en rad olika teoretiker som behandlat ämnet tidigare. Giddens, som säger att det på förhand kan vara svårt att veta hur ett barn eller ett vuxet skilsmässobarn kommer påverkas eller har påverkats av att föräldrarna skiljer sig, då det finns fler saker och faktorer i en individs liv som kan påverka henne. Bäck-Wiklund som menar att ”stanna för barnens skull” kan skada barnen mer än att få leva i en ”dålig kärnfamilj”.  Dalid som betonar de vuxna skilsmässobarnets eget ansvar över sitt egna liv samt paret Öberg som likt mig intervjuat just vuxna skilsmässobarn.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är något vanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flesta medvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade? Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om än ökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur den vuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationen bestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation. Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen till mannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation till bonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i form av citat och i en berättande form. Ur materialet växte fem teman fram som blev gemensamt för alla kvinnorna. Slutsatserna i denna studie visar att det finns ett flertal områden som är extra problematiska för ett kärlekspar med barn från en tidigare relation. Dessa är: 1) Detta skulle jag aldrig göra om. 2) Känslorna för bonusbarnet. 3) Hur kärleksrelationen påverkas. 4) Exet. 5) Uppfostran. Något nästan alla kvinnor är överens om är att detta med bonusbarn är svårare än vad de trodde, att de inte kan se några egentliga fördelar med att ha ett bonusbarn och att de inte skulle göra om detta igen. Då urvalet av tidigare forskning är relativt begränsat, har det mesta som finns skrivet i Sverige i modern tid kring detta ämne tagits del av inför denna studie och byggt upp empirin. Det har blivit synligt att just den vuxna kärleksrelationen kommit i skymundan i tidigare forskning.