Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag. Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter. Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal? I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs. Det vi generellt har sett är att 1970-talets bilderböcker präglas av det socialrealistiska samhället och är mer av faktakaraktär. 2000-talets bilderböcker är individualistiska, vi får höra barnens egna tankar och känslor i dessa, något tyngre ämnen inom bilderboksvärlden. Trots att dessa är lite tyngre ser vi mycket humor i böckerna, likaså blinkningar till de vuxna läsarna. I slutdiskussionen behandlas att det idag inte skrivs mycket bilderböcker på teman som exempelvis alkoholism. Sedan tas också upp huruvida bilderboken har låg status i samhället och vad detta kan innebära för framtidens barn.

<p>Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.</p>

No description available.

<p>Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhämtat krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman:</p><ul><li>Elevs dödsfall</li><li>Uppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfall</li><li>Situationer som en enskild skola är ensam om att lyfta upp</li></ul><p>Vidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.</p><p>Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna. Då jag inte finner några indikationer på att dessa barn omfattas av krisplanernas åtgärder för jag en diskussion om dessa barns specifika reaktioner på separationen i slutdiskussionen. Jag diskuterar även huruvida barnen får vara delaktiga i utformandet av krisplanerna på skolan utifrån barnkonventionens tredje artikel som belyser att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet samt tolfte artikeln som lyfter fram att barns åsikter alltid skall tas i beaktande i situationer som rör dem.</p> / <p>Each school is obligated to maintain an emergency plan in case of events and situations that could lead to a state of crisis with one or among several individuals at school. There are no directives from the department of work environment or the department of education on how an emergency plan should look like or what topics to be covered. This gives each school the freedom of choice to form the emergency plan in their own manner. I have gathered emergency plans from five elementary schools ranging from preschool to fifth grade and upon critical analysis, great differences was noticed but also some similarities which I will describe in my results. Focus was put into three recurring themes noticed:</p><ul><li>Death of a pupil</li><li>Follow up of pupil´s feeling depressed as a result of occurred death</li><li>Emergency plan topics covered by one individual school only</li></ul><p>There is a discussion around how the emergency plans are formed and around the three themes which then are connected with psychological research around children’s emotions when a state of crisis occur and their ability to handle and process a state of crisis.</p><p>I also seek indications that children feeling depressed as a result of parents separating are considered in the emergency plan. As no indications where found that this was covered in the emergency plans there is a discussion around children’s specific reactions to a separation within the end discussion. There is also a discussion if children can take part in the creation of the emergency plans at their school on the basis of the children’s convention, third article which points out that the children’s best must be of the highest interest and the twelfth article which points out that the children´s opinion must be considered in situations where they are affected.</p>

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today. I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”. I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.           Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa. Detta mått är inte endast fysiskt, möjligtvis finns det även psykologiska parametrar som spelar in och det är utifrån detta antagande som kontrollvariablerna väljs. Den fysiska delen av variabeln mäts i denna undersökning genom variabeln motion. I syfte att undersöka mödrarnas bakgrund är variablerna ålder, utbildning, sysselsättning och antal barn. För att vidare kunna mäta hur kvinnornas vardag ser ut undersöks hur ofta far/morföräldrar sitter barnvakt. För yrkesverksamma kvinnor mäts även sambandet med ordinarie veckoarbetstid och om arbetstiden passar in i livssituationen. Graden av frihet som kvinnorna upplever sig ha undersöks genom sambandet mellan hälsa och hur de upplever sin möjlighet att styra sitt eget liv och om de har ekonomiska svårigheter.   Det är tydligt att det finns ett positivt samband mellan dålig hälsa och att vara ensamstående mamma. Detta samband kvarstår även när vi undersöker ytterligare variabler. Vidare visar det sig att variablerna utbildning, sysselsättning, ekonomiska svårigheter, möjligheten att styra sitt liv och mängden utövad motion förklarar en del av sambandet, dock inte hela. Utöver familjetyp finner vi att känslan av att kunna styra sitt liv är viktigt för den självupplevda hälsan. De som upplever att de aldrig kan styra sitt liv lider större risk för dålig hälsa än de som kan styra sitt liv. Vi finner även att risken för dålig hälsa är större för de som endast genomfört grundskolan. Flera variabler visar sig sakna förklaringsvärde i denna modell. Att många variabler blir insignifikanta kan förklaras av det begränsade materialet. Variablerna rörande arbetstid och antal barn inte har något samband med variabeln självupplevd hälsa. Genomgående i studien är det svårt att avgöra kausalitetens riktning, då vi inte känner till kvinnans hälsotillstånd före hon blev ensamstående. Denna studie kan endast förklara en del av mekanismerna bakom den ensamstående mammans självupplevda hälsa, men studien fastställer att ensamstående kvinnor i genomsnitt lider av sämre hälsa än mammor som lever med pappan till sitt/sina barn.

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhämtat krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman: Elevs dödsfall Uppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfall Situationer som en enskild skola är ensam om att lyfta upp Vidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris. Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna. Då jag inte finner några indikationer på att dessa barn omfattas av krisplanernas åtgärder för jag en diskussion om dessa barns specifika reaktioner på separationen i slutdiskussionen. Jag diskuterar även huruvida barnen får vara delaktiga i utformandet av krisplanerna på skolan utifrån barnkonventionens tredje artikel som belyser att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet samt tolfte artikeln som lyfter fram att barns åsikter alltid skall tas i beaktande i situationer som rör dem. / Each school is obligated to maintain an emergency plan in case of events and situations that could lead to a state of crisis with one or among several individuals at school. There are no directives from the department of work environment or the department of education on how an emergency plan should look like or what topics to be covered. This gives each school the freedom of choice to form the emergency plan in their own manner. I have gathered emergency plans from five elementary schools ranging from preschool to fifth grade and upon critical analysis, great differences was noticed but also some similarities which I will describe in my results. Focus was put into three recurring themes noticed: Death of a pupil Follow up of pupil´s feeling depressed as a result of occurred death Emergency plan topics covered by one individual school only There is a discussion around how the emergency plans are formed and around the three themes which then are connected with psychological research around children’s emotions when a state of crisis occur and their ability to handle and process a state of crisis. I also seek indications that children feeling depressed as a result of parents separating are considered in the emergency plan. As no indications where found that this was covered in the emergency plans there is a discussion around children’s specific reactions to a separation within the end discussion. There is also a discussion if children can take part in the creation of the emergency plans at their school on the basis of the children’s convention, third article which points out that the children’s best must be of the highest interest and the twelfth article which points out that the children´s opinion must be considered in situations where they are affected.

<p>The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: <em>Den namnlösa</em> (1922),<em> Silverforsen</em> (1924), <em>Natten till söndag</em> (1926) och <em>Svalorna flyga högt</em> (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today.</p><p>I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”.</p><p>I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism</p>

480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.