Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom. Personer med en MS sjukdom upplever många utmaningar och svårigheter till följd av sina symtom. Tidigare forskning visar att vårdlidande uppstår relaterat till kunskapsbrist, opersonliga möten och dålig kommunikation, vilket visar en kunskapslucka i vården vad gäller personers upplevelser av sjukdomen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelse av det dagliga livet med MS. Därför har arbetet utgått från en litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som besvarar studiens syfte. Databaserna Cinahl och Medline användes för datainsamlingen som granskats och analyserats noggrant. Tre huvudkategorier med sju underkategorier skapades som blev resultatets grund. Resultatet visar att patienter med MS upplever många utmaningar och livsförändringar. Dessa kategoriseras som Sjukdomsupplevelse där förlust av autonomi och trötthet var de största hindren i det vardagliga livet samt förändrad livssituation där sjukdomssymtomen begränsar och förändrar aspekter i livet såsom utmaningar i yrkeslivet, relationsförändringar och att möta omgivningens okunskap. Dessa medförde att patienterna fick hitta nya sätt att leva i form av att finna nya dagliga rutiner och lära sig balansen mellan vila och aktivitet. Sjukdomen gav dem en ny insikt i livets innebörd och fick dem att omvärdera sitt liv. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att okunskap om MS leder till mycket livslidande och vårdlidande. Vårdlidandet går att förebygga genom att sjuksköterskor ska öka sin kunskap och förståelse för vad patienter går igenom i det dagliga livet, för att minska lidandet som patienten upplever.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Fatigue upplevs både emotionellt och kroppsligt. Fatigue är nästan alltid närvarande och påverkar dessa individers dagliga liv. Fatigue är ett tidskrävande symtom som involverar prioriteringar och planeringar av vardagen. Det sociala livet kan bli lidande i denna process, men även som en konsekvens av oförståelse från andra individer. Konklusion: Fatigue är ett subjektivt symtom och sjuksköterskan kan inte veta säkert hur symtomet kan upplevas av individen. Denna litteraturstudie kan ge information om olika upplevelser och påverkan av fatigue. Därmed kan sjuksköterskan förbereda sig och därefter kunna ge en personcentrerad omvårdnad. För framtiden efterlyses fler empiriska kvalitativa studier som syftar på att undersöka upplevelserna av fatigue hos den manliga populationen som har MS / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic and progressive disease that causes damage to the central nervous system (CNS). This causes a variety of symptoms which fatigue is the symptom that most individuals with MS experience. Fatigue is a silent and subjective symptom in which the etiology is still not fully understood.Aim: The aim of this study was to describe how individuals with multiple sclerosis experiences fatigue.Method: A literature review where ten articles have been reviewed and analyzed by a manifest content analysis.Results: Fatigue is experienced both emotionally and physically. Fatigue is almost always present and affects these individuals´ daily lives. Fatigue is a time-consuming symptom involving priorities and planning through out of everyday life. Social life may suffer in this process, but also as a consequence from the lack of understanding from other individuals.Conclusion: Fatigue is a subjective symptom and the nurse cannot know for sure how the symptom can be experienced by the individual. This literature review can provide information on fatigues different experiences and its impact. This allows the nurse to prepare and then be able to provide a person-centered care. In the future more empirical qualitative studies aimed at examining the experiences of fatigue in the male population who have MS are needed.

Sexual dysfunctions concerning women with multiple sclerosis (MS) are common. Since the disease preferably affects young individuals when establishment of family occurs, the result of these problems have a great impact on the individual and her family. The purpose of this literature review is to throw light upon these problems and respond the questions if the nurse may be the right person to give sexual counselling and in which way this may be done. The theoretical framework was Antonovsky´s concept "sense of coherence". The result is presented in four themes: bodily aspects, social aspects, information/counselling, and practical implications for nurses. Women with MS seemed to find other ways of sexual experience than sexual intercourse if they did not give it up completely due to reduced libido. Good communication and positive problem focused coping strategies seemed to predict lower levels of sexual dysfunctions. Nurses should discuss sexual concerns with their patients and the PLISSIT-model of sexual health intervention could be a tool in this work. / Sexuella dysfunktioner hos kvinnor med multipel skleros (MS) är vanligen förekommande. Eftersom sjukdomen företrädesvis drabbar yngre personer i en tid då familjebildning ofta sker får problemen en stor genomslagskraft hos både individen och dennes familj. Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa dessa problem och besvara frågorna om sjuksköterskan kan vara en lämplig person att bedriva sexuell rådgivning samt att studera på vilket sätt detta kan ske. Den teoretiska referensramen har varit Antonovskys KASAM-begrepp. Resultatet presenteras under fyra rubriker: Kroppsliga aspekter, sociala aspekter, information/rådgivning samt praktiska implikationer för sjuksköterskan. Kvinnor med MS verkar hitta andra vägar än samlag för att uppleva sexualitet om de inte resignerar helt p g a nedsatt libido. God kommunikation och positiv problembaserad copingstrategi verkade vara kopplat till lägre grad av sexuella dysfunktioner. Sjuksköterskan bör diskutera sexuella frågor med sina patienter och PLISSIT-modellen kan vara ett bra verktyg i denna gärning.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt. / A literature review about needs and difficulties among patients with ALS and their caregivers. The result are discussed due to Antonovsky´s salutogenetic view.

Multiple sclerosis is a disease whose course is capricious and unprediactable and the exact cause of the disease is still unclear. The purpose of this literature review was to describe factors that can effect quality of life of people with diagnosis multiple sclerosis. The results shows ten different factors that effect quality of life of people with MS: fatigue, activities in daily life, position of dependence, limits of the functional abilities, sense of guilt and shame, comunicationdifficulty, social network, emootional factors, depression and degree of difficulty of the symtomes. Work has been shown to bee a major factor that can make people with MS feel worthy and experience quality of life. Nurs is an important keystone in care of people with diagnosis multiple sclerosis. / Multipel skleros (MS) är en sjukdom vars förlopp är nyckfullt och oförutsägbart och den exakta sjukdomsorsaken fortfarande oklar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos personer med diagnosen multipel skleros. Resultatet visar tio olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos den MS-drabbade: trötthet, aktiviteter i det dagliga livet, beroendeställning, begränsningar i den funktionella förmågan, skuld och skamkänslor, kommunikationssvårigheter, sociala nätverket, emotionella faktorer, depression och svårighetsgraden av symtomen. Jobb har visat sig vara en huvudfaktor som får den MS-drabbade att känna sig värdig och uppleva livskvalitete. Sjuksköterskan är en viktig hörnsten i omvårdnaden av personer med diagnosen multipel skleros.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE och Scopus via Luleå Tekniska Universitet under perioden februari till mars 2022. Sökningen resulterade i att totalt nio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet redovisas i tre kategorier;Gruppbaserade interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995),Individuella interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995) samt Andra arbetsterapeutiska gruppinterventioner. Effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna varierade, däremot uppmättes till största del positiva effekter på olika aspekter av hjärntröttheten hos deltagarna. Slutsatsen är att det finns ett behov av fortsatt utveckling avbedömningsinstrument och att studier med större antal deltagare och utökad uppföljning behövs, för att kunna stärka det vetenskapliga underlaget gällande arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. / The purpose of the literature study was to systematically review studies and compile effects of occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis. Data collection was done in the databases PubMed, CINAHL, MEDLINE and Scopus via Luleå University ofTechnology during the period February to March 2022. The search resulted in a total of nine quantitative articles being included in the literature study. The results are reported in three categories; Group-based interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995),Individual interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995) and Otheroccupational therapy group interventions. The effect of the occupational therapy interventionsvaried, however, for the most part positive effects were measured on different aspects of fatiguein the participants. The authors' conclusion is that there is a need for continued development ofassessment instruments and that studies with a larger number of participants and increasedfollow-up are needed, in order to be able to strengthen the scientific basis regarding the effectof occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis.

Bakgrund:  Amyotrofisk lateral skleros, ALS är en sällsynt och progressiv neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att ryggmärgens yttre del ersätts av förhårdnad bindväv och de muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinas. Det leder till att nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen successivt dör ut. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktet, sväljningsmekanismen och andningen. Muskelsvaghet och muskelryckningar är de vanligaste förekommande symtomen vid ALS. Årligen beräknas mellan två– fyra personer per 100 000 invånare insjukna i ALS globalt. Cirka 850 personer drabbas av sjukdomen ALS i Sverige. Syfte: Beskriva känslor som uppkommer till följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS.  Metod: En innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fem patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier som belyser de känslor som uppkommer som följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS. De fem kategorierna är; Rädsla och ångest, sorg och skam, frustration och ilska, välbefinnande och förlorad integritet.  Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS kan innebära en stor livsförändring inte enbart för den drabbade utan även för dennes närstående. Personen kan uppleva olika känslor på grund av de fysiska begränsningar som sjukdomen leder till. Den obotliga sjukdomen utesluter inte livsglädje/ välbefinnande, sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och välbefinnande. Nyckelord: Amyotrofisk lateral skleros, ALS, Fysiska begränsningar, Känslor, Motorneuronsjukdom, Omvårdnad, Patografi, Personcentrerad vård.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoinflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet vilket kan leda till neurologiska symtom. Sjukdomsförloppet är individuellt och därför är sjuksköterskans kunskap och personcentrering i omvårdnaden av stor vikt. Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserades genom en innehållsanalys. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier: Upplevelse av oro, Upplevelse av frustation och Upplevelse av acceptans. Första kategorin visade att individer upplevde oro vid diagnostillfället, inför framtiden samt i sociala sammanhang. Andra kategorin visade att individer upplevde frustation på grund av att MS var en oförutsägbar sjukdom där symtom påverkade det dagliga livet. Tredje kategorin visade att individer upplevde acceptans av sin sjukdom som viktigt i livet med MS och tog därför hjälp av individuella strategier. Konklusion: Att leva med MS innebar många känslomässiga reaktioner. MS upplevdes vara en individuell sjukdom som komplicerade det dagliga livet. För att optimera omvårdnaden krävs djupare samt bredare kunskap och förståelse hos sjuksköterskor gällande individer med MS upplevelser av sjukdomen. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoinflammatory disease that affects the central nervous system which leads to neurological symptoms. The disease is individual and therefore is the nurse knowledge and personcentered in nursing of great importance. Purpose: The aim was to describe individuals’ experience of living with multiple sclerosis. Method: A general literature study based on ten articles of qualitative method that was analyzed through a content analysis. The searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Result: The results divided into three categories: Experience of concern, Experience of frustration and Experience of acceptance. The first category showed that individuals experienced concern at the time of diagnosis, for the future and in social contexts. The second category showed that individuals also experienced frustration due to the fact that MS was an unpredictable disease where symptoms affected the daily life. The third category showed that individuals experienced acceptance of their disease as important in life with MS and therefore took help of individual strategies. Conclusion: To live with MS meant many emotional reactions. MS was an individual disease who complicated the daily life. To optimize nursing care, a broader knowledge and understanding of individuals with MS experiences of the disease is required among nurses.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och orsakar större eller mindre funktionsnedsättningar hos den drabbade personen. Den närstående behöver känslomässigt, praktiskt och informativt stöd för att kunna hjälpa sin sjuka familjemedlem. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med de närstående vid MS men i nuläget upplever patienterna att det finns brister i den vägledning och det stöd de får av sjuksköterskan. Syfte: Syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att leva med en familjemedlem som har multipel skleros. Metod: En litteraturstudie med analys av elva artiklar. Resultatet: Närstående upplevde förändringar i livet relaterat till förändrande familjeroller, anpassning, att alltid vara på sin vakt och ekonomi. Närstående uttryckte känslor av osäkerhet och oro inför det osäkra sjukdomsförloppet och familjemedlemmens framtid. Vissa närstående upplevde psykisk påfrestning som stress, depression och ångest. Andra närstående accepterade situationen trots sjukdomen och använde sig av olika strategier som att anpassa och förändra aktiviteter, miljön och livssituationen. Närstående upplevde behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Andra närstående fann stöd genom religion och olika MS-organisationer. Konklusion/Implikation: Sjuksköterskan kan med kunskap om närståendeperspektivet stödja och balansera egenvårdskapaciteten hos både närstående och den sjuka familjemedlemmen, samt implementera rätt åtgärder. / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic inflammatory disease that affects the central nervous system and causes greater or lesser functional impairments in the affected person. The family member needs emotional, practical, and informational support to be able to help their sick relative. Nurses play a crucial role in meeting with the relatives of MS patients but currently, patients feel there are shortcomings in the guidance and support they receive from nurses. Purpose: The aim was to highlight family members' experiences of living with a relative who has multiple sclerosis. Method: A literature study with analysis of eleven articles. Result: Relatives experienced changes in life related to changing family roles, adaptation, always being on guard, and financial challenges. Relatives expressed feelings of uncertainty and worry due to the unpredictable progression of the disease and the family member's future. Some relatives experienced mental problems such as stress, depression, and anxiety. Some relatives accepted the situation despite the disease and used various strategies such as adapting and changing activities, the environment, and life situation. Family members felt the need for support from healthcare professionals. Other relatives found support through religion and various MS organizations. Conclusion/Implication: Nurses, with knowledge about the perspective of the family member, can support and balance self-care ability in both the relative and the sick family member, and implement appropriate measures.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk, neurologisk, autoimmun och inflammatorisk sjukdom. Den livslånga kontakten med vården, oförutsägbara symtom samt att det idag inte finns något botemedel gör sjukdomen komplex. Patienter med MS finns i alla delar av vården, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och motivation för att bedriva en inkluderande vård där patientens livssituation förbättras. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros. Metod: Två databassökningar användes, PubMed och CINAHL Complete. Denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman: Oförutsägbara förändringar, Ett förändrat jag, Psykosociala perspektiv och Att hantera sjukdom. Slutsats: Att anpassa sig och acceptera sin livssituation var svårt men med hjälp av hanteringsstrategier, stöd från närstående och andra i samma sits samt vårdpersonal var det möjligt. Kunskap om sjukdomen och upplevelsen av att leva med MS var viktigt för att främja adaption och förbättra personens livssituation. / Background: Multiple sclerosis is a chronic, neurological, autoimmune and inflammatory disease. A lifelong contact with healthcare, unpredictable symtoms and that there presently is no cure makes the disease complex. Patients with MS are present in every part of nursing, therefore it is important that nurses have the knowledge and motivation to provide inclusive care where the patient's life situation is improved. Aim: The purpose of the study was to highlight people's experiences of living with the disease multiple sclerosis. Method: Two database searches were used, PubMed and CINAHL Complete. This literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed and reviewed based on Friberg's method. Results: The results showed four main themes: Unpredictable changes, A changed self, Psychosocial perspectives and To manage the disease. Conclusion: Adapting and accepting one's life situation was difficult, but with the help of self management strategies, support from relatives and others in the same situation as well as healthcare professionals, made it possible. Knowledge about the disease and the experience of living with MS was important to support adaptation and enhance the personens life situationen.