This thesis describes the bene ts and disadvantages of using synthetic Magnetic Resonance Imaging (MRI) instead of conventional MRI. The thesis is based on a clinical study performed at Orebro University Hospital were 11 patients diagnosed with Multiple Sclerosis (MS) went through a brain examination with both methods. The examination time was measured and compared between the two methods, and the quality of the images was analysed by two radiologists. The study shows that the examination time can be reduced using the synthetic method instead of the conventional. The image quality is however not as good with the synthetic method which opens a discussion whether the time reduction is worth the loss of image quality. However, the conclusions are that the method can be useful for patients diagnosed with MS who are examined yearly and especially useful as a complement to the conventional sequence to gain as much information as possible that can be compared between the patients yearly exams. To completely replace other conventional examination types, the method has to be further evaluated and equipped with functions that are present in the conventional sequences, such as correction for motion artefacts. / Denna rapport beskriver de fördelar och nackdelar som finns med att använda syntetisk magnetresonanstomografi (MRI) istället för konventionell MRI. Rapporten är baserad på en klinisk studie som har genomförts vid Universitetssjukhuset i Örebro där 11 patienter diagnostiserade med Multipel Skleros (MS) genomförde en undersökning av hjärnan med båda metoderna. Undersökningstiden mättes och jämfördes metoderna emellan, och bildkvaliteten analyserades av två radiologer. Den kliniska studien visar att undersökningstiden kan förkortas när den syntetiska metoden används i jämförelse med den konventionella. Bildkvaliteten för de konventionella bilderna anses vara av högre kvalitet i denna studie vilket öppnar en diskussion gällande huruvida det är värt att förlora en viss bildkvalitet mot förkortat undersökningstid. Slutsatsen är att metoden är användbar för patienter diagnostiserade med MS som undersöks årligen, och speciellt användbar som ett komplement till de konventionella sekvenserna för att generera så mycket information som möjligt. Denna information är sedan användbar vid jämförelse av bilderna från patienternas återkommande undersökningar. För att helt ersätta de konventionella sekvenserna krävs vidare utvärderings av den syntetiska metoden samt att den kompletteras med er funktioner, exempelvis för att korrigera för rörelseartefakter.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk, inflammatorisk, autoimmun sjukdom. Det finns inget botemedel och därmed är kontakten med sjukvården livslång. För att förbättra vården genom personcentrerad vård och ett bättre stöd, är det viktigt för en sjuksköterska att veta hur olika personer kan uppleva MS. I sin tur kan det leda till ökat välmående hos patienten. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med multipel skleros. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Databaserna som användes vid litteratursökningen var Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades i enlighet med Fribergs fyra olika steg. Resultat: Fem teman framkom: “Kroppsliga förändringar och dess påverkan”, “Erfarenheter av vården”, “Att få diagnos”, “Stöd av omgivningen och organisationer” och “Påverkan på psykisk hälsa”. Sammanfattning: När kroppen förändrades var det svårt att acceptera sin kroniska sjukdom och många negativa känslor uppkom. Livet förändrades och stöd från närstående och stödgrupper var till hjälp. För att kunna främja hälsan hos personer med MS var det viktigt med god kunskap hos personalen men kunskapen varierade hos sjuksköterskorna vilket var negativt. / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic, inflammatory, autoimmune disease. There is no cure, and thus the contact with healthcare is lifelong. To improve care through person-centered care and better support, it is important for a nurse to know how different people can experience MS. In turn, this can lead to increased well-being of the patient. Aim: The purpose was to highlight adults’ experiences of living with Multiplesclerosis. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The databases used in the literature search were Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed in accordance with Friberg’s four different steps. Results: Five themes emerged: "Physical changes and their impact", "Experiences of healthcare", “To be diagnosed”, "Support from the environment" and "Impact on mental health." Summary: When the body changed, it was difficult to accept its chronic disease and many negative emotions arose. Life changed, and support from relatives and support groups was helpful. Good knowledge was important among the staff to promote the health of persons with MS, but the knowledge varied among the nurses, which was negative.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är den vanligaste demyeliniserande sjukdomen att drabba centrala nervsystemet. Sjukdomens symtom och förlopp är individuella och varje person kräver olika former av behandling och stöd för att uppleva hälsa och välbefinnande.Det finns en potential att den rådande Covid-19 pandemin drabbar personer med MS hårdare och de olika behandlingarna för MS kan göra en Covid-19-infektion mer komplicerad.                             Syfte: Studiens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med Multipel skleros.              Metod: Kvalitativ ansats med analys av narrativer användes för att fånga de individuella upplevelserna. Berättelserna som analyserades var i form av blogginlägg skrivna av fem personer som lever med MS. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och elva underteman. De huvudsakliga fynden behandlade känslor av sorg och ovisshet såväl som oförståelse från omgivningen. Behovet av stöd belyses och upplevelsen av hälsa samt erfarenheter av Covid-19 pandemin beskrivs. Konklusion: MS påverkar och begränsar livet på sätt som kan vara svårt för utomstående att förstå. Känslor av sorg och ovisshet blandas med tacksamhet över en ny syn på livet. Den vårdande relationen är av vikt och ger patienten möjlighet att uttrycka begär, behov och problem så att stöd kan anpassas. Trots oro har Covid-19 pandemin hanterats väl. / Background: Multiple Sclerosis is the most common demyelinating disease to affect the nervous system. The symptoms and course of the disease are individual and each person requires different forms of treatment and support to experience health and well-being.There is a potential that the current Covid-19 pandemic will affect people with MS more and the different treatments for MS can make a Covid-19 infection more complicated. Aim: The aim of this study was to describe the experience of living with Multiple Sclerosis. Method: A Qualitative approach with an analysis of narratives was used to capture the individual experiences. The stories that were analyzed were in the form of blogposts written by five people living with MS.  Results: The analysis resulted in three mainthemes and eleven sub-themes. The main findings concerned feelings of sadness, uncertainty as well as being misunderstood by people in their surroundings. The need for support was highlighted and the experiences of health as well as experiences of the Covid-19 pandemic are described. Conclusion: MS affects and limits life in ways that can bedifficult for outsiders to understand. Feelings of sadness and uncertainty are mixed with gratitude for a new outlook on life. The caring relationship is important and gives the patient the opportunity to express desires, needs and problems so that support can be adjusted. The Covid-19 pandemic has been handled well, despite concerns.

Bakgrund: Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en sjukdom som drabbar ungefär 220-250 personer i Sverige varje år, de drabbade är oftast mellan 45-75 år. ALS är en sjukdom som drabbar nervsystemet vilket gör att musklerna förlamas. ALS leder till döden och sjukdomen orsakar både fysiska och psykiska svårigheter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har gjorts som var baserad på fem självbiografier. Studien analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier med tillhörande underkategorier som beskriver upplevelsen av att leva med ALS. Kategorierna är följande; Negativa livsförändringar, En förändrad kropp och Välmående trots sjukdom. Resultatet påvisar upplevelsen av att leva med ALS gav ett behov av delaktighet och känsla av kontroll. Samtidigt upplevde kvinnorna välmående trots sjukdom, då de uppskattade livet och tog vara på tiden.   Slutsats: Uppsatsens resultat visar att ALS medförde en rad olika upplevelser i form av sorg, skam, välmående trots sjukdom och existentiella tankar. Att kvinnorna kunde uppleva ett välmående trots ALS berodde på att de valde att leva i nuet och ta vara på tiden.

Bakgrund: Multipel skleros är en neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Sjukdomen har störst prevalens i västerländsk kultur men etiologin är ännu inte klarlagd. Symtomen är individuella med funktionsnedsättningar i den fysiska likväl som den kognitiva förmågan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades enligt Granheim och Lundmans (2004) modell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier som beskriver upplevelsen av att leva med multipel skleros: en förändrad kropp, farhåga för sjukdomens exponering och utveckling, behov av stöd och viljan att leva. Resultatet påvisade att de MS-drabbade personerna upplevde både fysiska och kognitiva begränsningar och anpassade därför livet efter sjukdomen för att hantera sitt tillstånd. Slutsats: Multipel skleros varierar i symtombild och förändrar hur kroppen upplevs. Begränsningarna som MS medförde innebar anpassningar i arbete, vardag och fritid. Det framkom också att MS-drabbade personer upplevde rädsla att tillståndet missuppfattas och en oro inför framtiden. De MS-drabbade strävade efter att uppnå hälsa trots sjukdom genom att omprioritera mål i livet och visa hänsyn till kroppens begränsningar. Resultatet kan bidra till vara stöd för hälso- och sjukvårdspersonal att få en insikt i MS-drabbade personers upplevelser, för att på så vis förbättra omvårdnaden för dessa.

Bakgrund Att ges möjligheter att bejaka sin sexualitet är en mänsklig rättighet som kan komma att äventyras vid sjukdom. Multipel skleros är en kronisk och degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar kroppens normala funktioner. Många personer med multipel skleros lider av sexuell dysfunktion, fatigue, känselrubbningar och ångest. Sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt ska utgå ifrån hela människan och dennes livsvärld. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i PubMed, CinAHL och PsychINFO. Resultatet baserades på 16 inkluderade artiklar. Dessa artiklar bearbetades, kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Dataanalys omfattade granskning, sammanställning av artiklarnas resultat, identifiering av essens och en jämförande analys som resulterade i beskrivande kategorier. Resultat Flera faktorer påverkade sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Resultatet presenteras i fem kategorier: "en förändrad kropp" , "att inte uppleva lust", "en förändrad självbild", "sjukvårdens bristande engagemang" och "anhörigas stöd". Slutsats Sex- och samlivet för personer med multipel skleros påverkades negativt av deras förändrade kropp, självbild och upplevelse av lust. Sjukvården tenderade att ignorera området vilket också var en faktor som påverkade tillvaron. Personernas närmast anhöriga hade möjligheter att främja sex- och samlivet genom en god kommunikation och stöd. Belysta faktorer ger en bredare förståelse för patientgruppen och deras tillvaro. Denna förståelse förväntas utveckla sjuksköterskans möjligheter att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden för dessa personer.

Detta är en litteraturstudie som beskriver hur ALS patienter upplever sin sjukdom och livskvalitet. / This is a literature review which describe how the ALS patients experience their desease and quality of life

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov. De olika behoven varierade, beroende på var i sjukdomsförloppet patienterna befann sig. Något som även påverkade vårdgivarna. / Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive neurodegenerative disease that causes the motor neurons in the brain, brainstem and the outer areas of the spinal cord to degenerate.Any treatment or cure for patients with ALS is not yet discovered. The treatment is therefore concentrated onto meeting the patient’s different needs, during the fast progression of the disease, to give the best palliative care. The purpose of this literature study is to investigate what kind of care a patient with ALS and its caregiver have. The result has been thematisized after the patients and caregivers physical, psychological, existential and social needs. The different needs varied, depending on in what present stage of the disease the patient was in. This did also affect the caregivers.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en inflammatorisk och autoimmun sjukdom som angriper nervsystemet och drabbar vanligen patienter mellan 20 och 45 års ålder. Fatigue kännetecknas av en onormal trötthet som är ett av de vanligaste symptomen som påverkar den drabbades hälsa och livskvalité negativt. Eftersom det är ett osynligt symptom är det viktigt att omvårdnadspersonalen undersöker erfarenheter av fatigue för att få en djupare förståelse kring MS- relaterad trötthet. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienten att vara så autonom som möjligt samt erbjuda dem en anpassad vård och stödja vid hanterandet av trötthetsbesvär.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av fatigue hos patienter med multipel skleros. Metod: En litteraturöversikt användes och inkluderade totalt tio vetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna som analyserades i fem steg enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Upplevelse av kroppen vid MS-relaterad trötthet, Brist på andras förståelse om trötthet samt Erfarenheter av egenvårdstrategier för fatigue varav sista temat har tre underteman: Yttre miljö, Aktivitet, Sömn. Sammanfattning: Patienter med MS upplevde att MS-relaterad trötthet påverkade hela kroppen och medförde en del fysiska och psykiska förändringar. Fatigue påverkade patientens förmåga att klara av sin vardag självständigt och delta i det sociala livet. Patienterna kände sig ofta missförstådda av andra eftersom det fortfarande saknas förståelse och kunskap kring fatigue. Upplevelsen av fatigue är individuell och patienterna använde olika hanteringsstrategier. Sjuksköterskans kunskap om fatigue behöver ökas för att bättre stödja patienten vid hantering av trötthetsbesvär samt involvera patientens närstående i vårdmöten som kan hjälpa patienten att bli förstådd av sin omgivning. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an inflammatory and autoimmune disease that attacks the nervous system and typically affects patients between the ages of 20 and 45. Fatigue is characterized by abnormal tiredness and is one of the most common symptoms that negatively affects the health and quality of life of those affected. Because it is an invisible symptom, it is important for healthcare professionals to investigate experiences of fatigue in order to gain a deeper understanding of MS-related fatigue. The nurse is responsible for helping the patient be as autonomous as possible and offering them tailored care and support in managing fatigue. Aim: The purpose was to describe experience of fatigue in patients with multiple sclerosis. Method: A literature review was used, which included a total of ten scientific articles, eight of which were qualitative, one quantitative and one mixed method. The databases Cinahl Complete and PubMed were used to search for the articles, which were analyzed in five steps according to Friberg’s method. Results: The results were summarized into three main themes: Experience of the body during MS-related fatigue, Lack of understanding about fatigue from others, and Experiences of self-care strategies for fatigue, the latter of which has three sub-themes: External environment, Activity, Sleep.  Summary: Patients with MS experienced that MS-related fatigue affected the whole body and caused some physical and psychological changes. Fatigue affected the patient’s ability to manage their daily life independently and participate in social life. Patients often felt misunderstood by others due to a lack of understanding and knowledge about fatigue. The experience of fatigue is individual, and patients used different coping strategies. The nurse’s knowledge of fatigue needs to be increased to better support the patient in managing fatigue, as well as involve the patient’s loved ones in care meetings to help the patient be understood by their environment.