Systemisk skleros (SSc) är en autoimmun rheumatisk sjukdom som kännetecknas av fibros i huden och/eller de interna organen, vaskulopati och en autoimmun reaktion från immunförsvaret, med eller utan specifika autoantikroppsprofiler. Diagnostisering och sjukdomsbehandling försvåras av sjukdomens heterogena natur. Det finns därför ett behov av pålitliga autoantikroppsbiomarkörer som kan bistå vid diagnostisering av patienter. Autoantikroppar som förekommer i serum kan avslöja sjukdomstillståndet hos patienter samt indikera en prognos om de korreleras till ett specifikt klinisk symtom. Syftet med denna studie var att identifiera autoantikroppar som kanditater till nya biomarkörer inom systemisk skleros i hopp om att dessa ska kunna förbättra stratifiering av patienter, samt att addera kunskap om autoantikroppsreaktivitet inom sjukdomen. Autoantikroppsprofilerna i 107 serumprover, där 55 tillhörde SSc-patienter och 52 tillhörde inflammatoriska kontroller, analyserades i två faser med en planar antigen array för en initial objektiv identifiering av möjliga autoantikroppskandidater, som sedan verifierades i en suspension bead array. Resultaten konfirmerar reaktivitet mot kända autoantigen, så som centromer protein B (CENPB) och DNA topoisomeras I (TOP1), samt identifierar fosfatidylinositol-5-fosfat 4-kinas typ 2 beta (PIP4K2B) som en ny, potentiellt specifik, autoantikroppskandidat för sjukdomen. Tripartite motif containing 21 (TRIM21) som är ett känt autoantigen hos flera systemiska autoimmuna sjukdomar visar potential för att kunna stratifiera sjukdomen. Resultaten i denna studie adderar ny information till kontexten inom autoantikroppsreaktivitet hos patienter med systemisk skleros som efter en mer omfattande dataanalys förhoppningsvis kommer att vara användbar inom diagnostisering av patienter samt för att skräddarsy behandling av sjukdomen. / Systemic sclerosis (SSc) is a highly heterogeneous rheumatic autoimmune disease that is characterized by fibrosis of the skin and/or visceral organs, vasculopathy, and an irregular immune response with or without specific autoantibody profiles. The heterogenic nature of the disease creates a challenge in diagnosis and clinical management of patients. There is thus a need for reliable autoantibody biomarkers that could aid in patient stratification. Serum autoantibodies are indicative of the disease state and may reveal prognosis if correlated to a specific clinical feature. This study aimed to discover novel autoantibody biomarker candidates with the hopes of improving patient stratification and to provide additional knowledge on the autoantibody reactivity in systemic sclerosis. By using a two-phase study design, an autoantibody profiling of 107 serum samples, consisting of 55 SSc samples and 52 inflammatory controls, was performed using the planar antigen array for initial discovery and a suspension bead array for verification. Resulting data confirms reactivity to known targets such as centromere protein B (CENPB) and DNA topoisomerase I (TOP1), while also identifying phosphatidylinositol-5-phosphate 4-kinase type 2 beta (PIP4K2B) as a potential novel target that is specific to the disease. Tripartite motif containing 21 (TRIM21), a known target among several systemic autoimmune diseases, show potential as a target for patient stratification. The results of this study add new information to the context of autoantibody reactivity in systemic sclerosis, which after more extensive data analysis, could be useful in improving the stratification of patients and in tailoring treatment.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl har använts. Ett resultat var att patienter med multipel skleros har mer smärta och smärta av högre intensitet än personer utan sjukdom. Ökad fysisk aktivitet minskar smärta och höjer livskvaliteten. Sjukgymnastik i öppenvårdsrehabilitering medför ökad livskvalitet. Hemsjukvård vid multipel skleros är uppskattad och ger samma resultat som sjukhusvård. Anodal transkranial direkt stimulering och självanvänd TENS ger smärtreduktion hos personer med multipel skleros. / Multiple sclerosis, MS is a chronic, neurologic, autoimmune disease that often debuts in persons between 20-40 years, mostly women. It is about one of thousand inhabitants that get the disease. The disease causes disability in different degrees and extent. A dominating symptom in multiple sclerosis is pain. The aim of this literature review was to find nursing care that will relieve pain in persons with multiple sclerosis. Ten scientific quantitative articles from the databases Pubmed and Cinahl has been used. One result was that patients with multiple sclerosis have more pain and pain of higher intensity than persons without disease. Increased physical activities reduce pain and improve quality of life. Physiotherapy in outpatient rehabilitation leads to improved quality of life. Home based management in multiple sclerosis, is appreciated and gives the same result as hospital centre care. Anodal transcranial direct current stimulation and self-applied TENS gives pain reduction in persons with multiple sclerosis.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 220–250 personer av Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) per år. Sjukdomen innebär att nervceller som styr skelettmusklerna förtvinar och slutligen dör vilket leder till svåra symtom. Idag finns inget botemedel utan insatserna riktas till symtomlindring och livslängden är cirka två till tre år. Sjuksköterskor som vårdar personer med ALS upplevde svårigheter att balansera både den sjukes och anhörigas vilja/upplevelser samtidigt.   Syfte: Att beskriva upplevelser om hur det är att vara anhörig till personer som lever med Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Känslor som maktlöshet och sorg uppstod hos de anhöriga samt en känsla av att vara fängslad till personen med ALS och hemmet. Anhöriga genomgick en livsomställning och hittade olika hanteringsstrategier för att klara av situationen. Förändrade roller i familjen medförde starkare och svagare familjerelationer samtidigt som kärleken blev mer komplex. Anhöriga fick en negativ bild av vården och lyfte bristen på information, istället verkade stödet från det sociala nätverket vara mer betydelsefullt.  Slutsats: Anhöriga till personer med ALS kände sig maktlösa och sorgsna men dem hittade hanteringsstrategier som underlättade vardagen. Anhöriga sökte stöd inom det sociala nätverket då vården ofta var en besvikelse. Dem lyfte ett behov av bättre informationshantering från vården och önskade att den skulle vara familjecentrerad. Denna litteraturstudie kan komma att bidra till ett ökat perspektiv hos anhöriga, personer med ALS och vården. / Background: 220–250 people get diagnosed with Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) every year in Sweden. The disease entails that the nerve cells controlling skeletal muscles degenerate and die creating severe symptoms. Today, there is no cure, so the resources focus on symptom-management, the average lifespan after diagnosis is two to three years. Nurses caring for people with ALS struggled with balancing the will/experience of the person with ALS and the close relatives concurrently.  Aim: Describe experiences of being a close relative to people living with Amyotrophic Lateral Sclerosis. Method: Descriptive literature study based on 14 scientific articles with qualitative approach searched on the database Medline via PubMed. Main results: Emotions such as feeling powerless and grief was identified, they felt imprisoned to the person with ALS and their home. Close relatives went through life-changing events and found coping strategies. Changed family roles created stronger and weaker family relationships and love got complex. Close relatives got a negative picture of the health-system and highlighted the lack of information, instead they valued the support from their social networks. Conclusion: Close relatives to people with ALS felt powerless and grief but found coping strategies that eased their situation. Close relatives soughed support within the social network since the health-system disappointed. They highlighted needs for better information management from the health-system and whished for it to be family-focused. This literature study may create wider perspectives among close relatives, people with ALS and the health-system.

Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune disease which attacks the central nervous systems (CNS) white substance. The damages cause MS-plaques which lead to disability in the CNS. There are currently around 20,000 people in Sweden who live with the diagnosis and every year another 1,000 people develop MS. It is twice as common for women to suffer from MS in comparison with men. Objective: The purpose of the study was to investigate the efficacy and safety of the alemtuzumab and daclizumab infusion drugs. Methods: This work is a literature study based on 6 scientific articles. Results: Based on at least one of the studied parameters, which are improvement in Expanded Disability Status Scale (EDSS), annual relapse rate and sustained accumulation of disability (IFS), showed that all four studies on alemtuzumab provided a higher therapeutic effect than IFN-β-1a. The two studies on daclizumab showed in one article in comparison with placebo a better treatment effect. The article comparing daclizumab with IFN-β-1a did not show major differences between the preparations but a reduced annual relapse rate was observed. Conclusion: The studies showed that both alemtuzumab and daclizumab yield better effect than IFN-β-1a and placebo. Treatment with alemtuzumab gave slightly better results in persistent worsening of the disease (IFS) compared with daclizumab, IFN-β- 1a and placebo. Patients who were treated with alemtuzumab had worse adverse events in comparison to the group of patients who were treated with IFN-β-1a. This shows that the safety of treatment with alemtuzumab was lower in comparison to treatment with IFN-β-1a. Most fatal outcomes were found during treatment with alemtuzumab. These aspects makes one consider whether alemtuzumab may or may not be the best treatment option. Also daclizumab had some serious side effects, but those did not occur as much as with alemtuzumab treatment. IFN-β-1a has been a safer drug to use as compared to alemtuzumab and dalclizumab. On the other hand, the mechanism of action differs between the three drugs, which means that these can be tailored more individually to MS-affected patients and a more individual-based drug treatment may be possible.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Temat för vårt kandidatarbete är att skapa spel för dem som har någon typ funktionsvariation, vilket innebär att till viss del att göra spel som är speciellt gjorda för dem som har funktionsvariationer som är skapade så att dem hjälper människorna att kunna spela spelen. Exempelvis med hjälp av ljud som ska kunna leda spelaren till sitt mål eller skapa spelkontroller för dem som har till exempel Multipel Skleros. Detta gör vi genom att skapa ett sätt att kunna låta dem spela spel som dem i vanliga fall inte skulle kunna spela då de inte har full kontroll över sin egen motorik och kan då ha svårt för att använda en traditionell spelkontroll och detta skapar vi med hjälp av Furuboda folkhögskola. Vi gör detta för att dem som har någon form av funktionsvarianter ska kunna använda spelet för att dels träna upp sina muskler om det är Multipel skleros eller om dem har nedsatt syn, att kunna använda spelet för att träna på hur de ska hitta i nya miljöer utan risken att skada sig Till detta använde vi oss utav Game Maker för att skapa ett spel tillsammans med en Makey Makey som vi använde för att skapa nya spelkontroller av nästan vad vi ville och därmed ge oss möjligheten att skapa spelkontroller som vem som helst kan använda, även med en funktionsvariation. Det vi kan ta från detta är att med hjälp av Makey Makey som spelkontroll så kan personer med funktionsvariationer spela vårt spel utan att behöva använda en traditionell spelkontroll som kan vara svårare att använda. På grund av detta så kan personer med funktionsvariationer lättare få tillgång till vårt spel och därmed träna upp sin motorik eller förmåga att hitta i nya områden. / The theme for our bachelor thesis project is to create a video game for those that have some sort of disability and this means in part making a video game especially for those that have a disability. Which are made in such a way to help these people to play video games with, for example, the help of sounds that will lead the player to their goal or create a video game controller for those that have Multiple sclerosis with focus on two of the many symptoms people with the disability might experience, lack in motor skills/control or reduced vision. We create a way for these people to play games that they usually wouldn't be able to play. Which is due to the fact that they might not have complete control over their motor skills, or muscles, and because they could have trouble using a traditional video game controller. We do this with the help of Furuboda folk-school.We did this so that those with some sort of disability could use to train up their motor skills of they have Multiple sclerosis or if it's reduced vision to be able to use the game to practice how to find their way around new areas without risk of harming themselves. We created the game using Game Maker in combination with a Makey Makey that we could use to create our own video game controllers out of almost anything and in turn gives us the opportunity to create controllers that most people can use, even if they have some form of disability. Therefore, our game is accessible to people with disabilities as well, and they consequently would be able to exercise their motor skills or ability to navigate through new areas. What we can take from this is that with the help of Makey Makey as a game controller, people with disabilities lay our games without the need of a traditional controller that can be harder for them to use. Because of this people with disabilities can have an easier access to our game and easier way to train up their motor skills or ability to find their way in new areas.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en ovanlig sjukdom vars sjukdomsförlopp kan gå mycket fort. Det är vanligt att patienter med ALS får livsuppehållande behandlingar för att förlänga livet och för att förbättra livskvaliteten. Olika typer av behandling används för denna patientgrupp. De som beskrivs är ventilationsbehandling och nutritionsbehandling med gastrostomi. Självbestämmande, hälsa och livskvalitet är komponenter av värde för att förstå patienters perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med livsförlängande behandling vid sjukdomen ALS. Metod: En litteraturöversikt utfördes med vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet för att belysa det aktuella kunskapsläget. Fribergs metodbeskrivning och analysmetod användes. Tolv vetenskapliga artiklar användes från flertal länder i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Tema ett: Att ta beslut till behandling innefattar Patientens roll i beslutsfattande och Sjukvårdens betydelse vid beslutsfattande. Tema två: Att acceptera behandling är en process. Tema tre: Att vara i nuet och leva vidare med behandling innefattar Att vara i nuet och Att leva vidare. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten som användes var Virginia Hendersons behovsteori i grundläggande sjukvård. Uppsatsen visar vad patienter uttrycker som betydelsefullt när de står inför beslut kring livsförlängande behandling. Att ha självbestämmande, att ha kontroll och att sjukvården ska vara förtroendeingivande är betydelsefullt. Acceptansprocessen, stöd och möjligheter till att leva vidare har betydelse för meningsfullheten hos patienter. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an unusual disease where the disease progress can be very fast. It is common for patients with ALS to receive life-sustaining treatments to prolong their lives and improve their quality of life. Different types of treatment are used for this group of patients, those described are ventilation and nutritional treatment with gastrostomy. Self-determination, health and quality of life are components of value to understand the patient's perspective. Aim: The aim was to describe how it is to live with life-prolonging treatment with the disease ALS. Method: A literature review was conducted with scientific articles to highlight the current state of knowledge in the field. Friberg's methodology and method of analysis were used. Twelve scientific articles were used from several countries in the result. Results: The results are presented in main themes with associated subthemes. Theme one: Decision making for treatment includes the role of the patient in decision making and the meaning of health care in decision making. Theme two: Accepting treatment is a process. Theme Three: Being in the present and continuing on with treatment includes being in the present and living on. Discussion: The theoretical basis used was Virginia Henderson and her theory of needs in the basic healthcare. This essay shows what patients express as important when they are faced with decisions about life-prolonged treatment. Having self-determination, having control and that the care must be trustworthy are important. The acceptance process, support and the opportunity to live on are important for the meaningfulness of patients.

Background: Multiple sclerosis is a chronic inflammatory auto-immune disease with various symptoms, which requires comprehensive multidisciplinary treatment for distinct and individualized conditions. Reviews on this population address treatment alternatives (i.e., pharmaceutical and rehabilitation). Orthotic interventions are seldom mentioned or mentioned briefly in conjunction with physiotherapy interventions. Aim: This study aims to critically appraise and summarize current evidence regarding orthotic interventions for multiple sclerosis population with lower limb deficiencies. Methods: This study uses umbrella review protocol for systematic reviews. 5 databases were used (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). From 44 reviews, 6 systematic reviews were obtained using JBI appraisal tool. Methodological quality is appraised using AMSTAR II, data were extracted via JBI data extraction form for umbrella reviews. 2 articles were excluded and the evidence quality of the remaining 4 articles were appraised via GRADE. Results: 2 out of 4 investigated the effect of foot orthoses, whilst the remaining investigated FES devices. 3 out of 4 articles scored “Critically low” in methodological quality, 1 scored “High”. The evidence quality of the different outcomes ranges from "Very low” to “High”. Conclusion: Foot orthoses reported an increase RoM in ankle and knee joints. FES intervention found an increase in speed and endurance during gait and increased RoM of ankle and knee. However, more studies with higher quality are needed to establish clinical recommendations. / Bakgrund: Multipel skleros är en kroniskt inflammatorisk auto-immun sjukdom med komplexa symtom som kräver en omfattande multidisciplinär behandlingsplan för att främja positiva, måluppnående behandlingsresultat. Artiklar gällande denna populationen kollar på behandlings alternativ (som medicinska och rehabilitering). Ortos interventioner nämns kort men ofta vid sidan av diskuterade medicinska interventionerna eller som komplement till fysioterapin. Syfte: Denna studie syftar att kritiskt värdera och summera den nuvarande evidensen gällande användningen av ortoser som intervention för brister i lägre extremiteters funktion för patienter med multipel skleros. Metod: Sökningen genomfördes i 5 databaser (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). Från 44 artiklar, var 6 studier behöriga efter JBI utvärderings verktyg. Metodologisk kvalitet var testat genom AMSTAR II, data var framtagen genom ” JBI data extraktion form for Umbrella reviews”. 2 artiklar var exkluderade ytterligare och evidens kvalitén av de kvarstående 4 artiklarna var testat med GRADE. Resultat: Två av de fyra inkluderade studierna studerade användningen av fotortoser medans de kvarvarande studerade FES-enheter. Tre av fyra studier fick betyget ”Critically low” gällande metodologisk kvalitet, en fick betyget ”High”. Evidens kvaliten av interventionernas resultat varierade mellan ”Very low” till ”High”. Sammanfattning: Fotortoser rapporterade en chans att öka rörlighets omfånget i ankel och knä. FES-enhet visade en ökning av hastighet och uthållighet vid gång samt öka rörelseomfånget i ankel och knä. Denna studie konstaterar att det behövs fler starka studier för att kunna skapa kliniska rekommendationer gällande ortoser för nedre extremiteter för MS patienter.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är den vanligaste neurologiska sjukdomen i världen och närmare tjugo tusen svenskar beräknas lida av sjukdomen. Den angriper centrala nervsystemet med fysiska symtom som känselbortfall, påverkad muskelkoordination och problem med bland annat inkontinens och förstoppning. Det är samtidigt mycket vanligt att drabbas av osynliga symtom som trötthet, ångest och depression. Sjuksköterskans roll är att med ett personcentrerat förhållningssätt hjälpa patienten att praktiskt hantera sin sjukdom och att försöka underlätta den eventuella existentiella förändring patienten genomgår. För att vägleda sjuksköterskan i hens arbete finns ett prioriteringssystem som hjälper till att upprätthålla en etiskt hållbar vård. När MS-vården har förändrats under de senaste decennierna ställs det nya krav på vården. Patienter med andra kroniska sjukdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med dessa sjukdomar, bland annat ses stöd från familj och vänner som avgörande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med multipel skleros. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Data analyserades med hjälp utav Fribergs (2022) analysmodell i fyra steg. Resultat: Litteraturgranskningen genererade tre teman: Oro och trötthet, Negativa känslor och Motståndskraft. Temat Negativa Känslor presenteras med undertemana Förnekelse, frustration samt hopplöshet och temat Motståndskraft med underteman acceptans, strategier och tillväxt. Slutsats: Resultaten gav en bild av patienters upplevelse med att först diagnostiseras med sjukdomen och dess initiala symtom. För att sedan ge en bild av den existentiella kris många patienter genomgår när deras värld förändras på grund av deras sjukdom. Med tiden anpassar sig individen ofta till sin sjukdom och upplever mer motståndskraft, större självinsikt och tillväxt. Detta följer ett psykologiskt mönster som återkommer i många olika sjukdomsfall; en resa patienten genomgår från diagnosbekräftelse till att slutligen acceptera sin diagnos och uppleva ett välmående. / Background: Multiple sclerosis (MS) is the most common neurological disease in the world, it is estimated that nearly twenty thousand Swedes suffer from the condition. It affects the central nervous system, resulting in physical symptoms such as loss of sensation, impaired muscle coordination, and issues like incontinence and constipation. Simultaneously, it is very common to experience invisible symptoms like fatigue, anxiety, and depression. The nurse's role is to help the patient practically manage their disease with a person-centered approach and to try to facilitate any existential changes the patient may be going through. To guide the nurse in their work, there is a prioritization system that helps maintain ethically sustainable care. As MS care has evolved in recent decades new demands are placed on healthcare. Patients with other chronic diseases describe their experiences of living with these conditions, emphasizing the crucial role of support from family and friends. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of living with multiple sclerosis. Method: A literature review with ten qualitative articles retrieved from the databases Cinahl and Pubmed. Results: The literature review generated three themes: Worry and Fatigue, Negative emotions, and Resilience. The theme Negative emotions is presented with subthemes Denial, Frustration, and Hopelessness, and the theme Resilience with subthemes Acceptance, Strategies, and Growth. Conclusions: The results provided an insight into patients' experiences of being initially diagnosed with the disease and its initial symptoms. It then painted a picture of the existential crisis many patients go through when their world changes due to their illness. Over time, individuals often adapt to their illness and experience more resilience, greater self-awareness, and personal growth. This follows a psychological pattern that recurs in many different disease cases: a journey the patient goes through from diagnosis confirmation to eventually accepting their diagnosis and experiencing well-being.

Introduktion: Uppskattningsvis 40% av alla magnetresonanstomografiska (MRT) undersökningar som görs i Europa och USA utförs med gadoliniumbaserade kontrastmedel. Under det senaste decenniet har det i flera studier uppmärksammats att ansamling av gadolinium sker i olika strukturer i hjärnan. Patienter med multipel skleros följs regelbundet upp med MRT undersökningar och MRT med kontrastförstärkning är den vanligaste metoden för att urskilja nytillkomna patologiska förändringar. Utveckling inom teknologi och metoder inom artificiell intelligens har visat att det finns anledning att kartlägga om röntgensjuksköterskans arbete med undersökningar och läkemedel som administreras till patienter kan förändras så att det förebygger ansamling av gadolinium. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga ansamlingen av gadoliniumkontrastmedel hos patienter med multipel skleros och hur artificiell intelligens kan tillämpas vid MRT för att minska användning av gadoliniumkontrast. Metod: Allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar av kvantitativ studiedesign har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Både makrocykliska och linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel ansamlas i de basala ganglierna. Genom tillämpning av AI och CAD går det att framställa bilder med fullgod bildkvalitet och samtidigt reducera mängden kontrastmedel som administreras till patienten. Slutsats: Det behövs mer forskning om gadoliniumansamling för att nya rutiner och metoder ska kunna implementeras. Ansamling av gadolinium visar att det finns skäl att fortsätta utveckla nya metoder för uppföljning av sjukdomsförloppet hos MS-patienter. När det gäller AI inom medicinsk bilddiagnostik och magnetresonanstomografi finns många utvecklingsmöjligheter som kan bidra till minskning av gadoliniumbaserad kontrast i framtiden. Fortsatt forskning inom deep learning och CAD kan i framtiden utvecklas så att röntgensjuksköterskan får en mer självbestämmande funktion i bildframställning vid MRT, men även ett mer självständigt arbete i hanteringen av farmaka. Dessutom kan denna utveckling bidra till att röntgensjuksköterskans multidiciplinära samverkan med radiologer stärks och bidrar till en positiv utveckling med kortare granskningstider, bättre hantering av patienter, optimerade undersökningar, minskning av undersökningstider och kortare vårdköer. / Introduction: Approximately 40% of all magnetic resonance imaging (MRI) scans performed in Europe and the United States are performed with gadolinium based contrast agents. Over the past decade, several studies have shown a gadolinium deposition in various structures in the brain. Patients with multiple sclerosis are regularly followed up with MRI with contrast enhancement is the most common method for distinguishing new pathological changes. Developments in technology and methods in artificial intelligence have shown that there is reason to map out whether the radiographers work with examinations and drugs administered to patients can be changed so that the accumulation of gadolinium is prevented. Aim: The purpose of this literature review was to examine the accumulation of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis and how artificial intelligence can be applied in MRI to reduce the use of gadolinium based contrast agents. Methods: General literature review where scientific articles of a quantitative nature have been searched through the databases CINAHL and PubMed. Results: Both macrocyclic and linear gadolinium based contrast agents are retained in the basal ganglia. With artificial intelligence and CAD, it is possible to obtain data with good quality and at the same time reduce the amount of gadolinium based contrasts to patients. Conclusions: More research on gadolinium accumulation is needed for new routines and methods to be implemented. Accumulation of gadolinium shows that there is reason to continue to develop new methods for monitoring the course of the disease in MS patients. Concerning AI in medical imaging and magnetic resonance imaging, there are many development opportunities that can contribute to the reduction of gadolinium contrast in the future. Continued research in deep learning and CAD can be developed in the future so that the X-ray nurse has a more self-determining function in image production in MRI, but also a more independent work in the management of pharmacies. In addition, this development can contribute to the X - ray nurse's multidisciplinary collaboration with radiologists is strengthened and contributes to a positive development in shorter examination times, better management of patients, optimized examinations, reduction of examination times and shorter care queues.