Dagens matematik är uppbyggd av flera arbetsområden, ett av de här områden är geometri. Inom området geometri finns det flera viktiga begrepp elever ska få möjlighet att utveckla   kunskaper om. Det här arbetet är inriktat mot begreppet symmetri, ett begrepp som barn börjar utveckla förståelse av i tidiga år och som de flesta barn förväntas veta innebörden av. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver barns förståelse av det matematiska begreppet symmetri. För att kunna besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram: vilka kunskaper visar barn förståelse av inom symmetri och vilka delar av begreppet visar barn svårigheter för? Därefter har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det insamlade materialet har valts ut från databassökningar och kedjesökningar. Materialet består av åtta internationella artiklar (sju tidskriftsartiklar och ett konferensbidrag), publicerade mellan 1984 och 2015. Urvalskriterier har använts för att hitta artiklar som svarade på våra forskningsfrågor. Materialet som valts ut ska vara vetenskapligt, inkludera begreppet symmetri och matematikdidaktik i de tidiga skolåren. Resultatet visar att barn har god förståelse av spegelsymmetri när de utför konkreta arbetsuppgifter. Det matematiska språket har en avgörande roll för elever när de ska visa förståelse för begreppet. Missuppfattningar beror vanligtvis på en bristande terminologi. Eleverna visar även svårigheter för oregelbundna geometriska former och när former roteras för att skapa mönster.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att sammanställa forskningsresultat och vetenskapligt granskade artiklar kring högläsning. Detta för att få en fördjupad kunskap inom läraryrket, eftersom vi anser att högläsning inte har en central roll i undervisningen.Frågeställningen för kunskapsöversikten lyder: Vilka faktorer kan genom högläsning bidra till språkutveckling? Genom en sammanställning av tio källor besvarar vi vår frågeställning. Källorna är framtagna efter en systematisk sökning i vetenskapliga databaser både nationellt och internationellt. Resultatet är strukturerat enligt fyra teman: ”Vikten av interaktiv högläsning genom läsargemenskap”, ”Den modellerande och stöttande lärarens betydelse för en språkutvecklande högläsning”, ”Vikten av relevanta och genomtänkta bokval samt tematiseringar” och ”Tiden som betydande faktor för en språkutvecklande högläsning”. Dessa teman är alla bidragande till språkutveckling men resultatet visar framför allt att interaktiv högläsning är viktigt. Slutsatsen är att den interaktiva högläsningen genomsyrar samtliga positiva studieresultat. Lärarens roll ihögläsningen är av stor vikt för elevers utveckling. Det är upp till lärare att i undervisningen använda stödstrukturer samt rätt val av arbetssätt för att högläsning ska bli gynnsamt för elevers språkutveckling.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

Proaktiv interferens innebär att gammal irrelevant information i arbetsminnet förblir aktiverat och stör framplockning av ny relevant information. Tidigare forskning har demonstrerat åldersrelaterade skillnader mellan yngre och äldre vuxna på så sätt att äldre vuxna är mer utsatta för den störande effekten av proaktiv interferens. Men hur påverkas barn av proaktiv interferens? Denna studie syftar till att undersöka åldersrelaterade skillnader samt könsskillnader i proaktiv interferens hos barn i skolålder med förväntningen att yngre barn likt äldre vuxna är mer känsliga för influensen av proaktiv interferens. Ett 2-back-lure arbetsminnestest användes för att undersöka influensen av proaktiv interferens hos totalt 69 deltagare i åldrarna 8–11 år. Ett relativt interferensmått beräknades och användes för hypotesprövningen. Resultaten ifrån envägs variansanalys visar inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna för både reaktionstid, F (2,53) = 2.360, p = .105, samt accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. En envägs variansanalys visade dock på signifikanta könsskillnader för reaktionstid, F (2,53) = 3.927, p = .026, men inte för accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. Resultaten indikerar att det inte finns åldersrelaterade skillnader mellan dessa åldersgrupper, men att flickor kan uppleva mer interferens än pojkar. / Proactive interference means that old irrelevant information in working memory remains active and inhibits recall of new relevant information. Previous research has demonstrated age-related differences between younger and older adults in such a way that older adults are more susceptible to the inhibiting effect of proactive interference. But how does proactive interference affect children? The purpose of this study was to investigate age-related differences as well as gender differences in school-aged children with the expectation that younger children like the older adults may be more susceptible to the influence of proactive interference. A 2-back-lure working memory test was used to investigate the influence of proactive interference among a total of 69 participants aged 8-11 years. The results indicate insignificant age-related differences with regards to reaction time, F(2,53) = 2.360, p = .105, as well as accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. A one way ANOVA did however indicate significant gender-differences for reaction time, F(2,53) = 3.927, p = .026, but not for accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. The results indicate that there are no age-related differences between these age groups but that girls may experience more interference than boys.