AbstractJärvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola.I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad. Arbetet består i att ta reda på vilka sociala konstruktioner som finns om integreringen, samt vilka diskurser som kan identifieras gällande integreringen. Den textanalys som arbetet är baserat på är Faircloughs kritiska diskursanalys. Arbetet avser att först och främst analysera studier och avhandlingar, men även en del andra skrifter finns med i analysen. Citaten har valts efter relevans och förmåga att belysa diskurserna. I arbetet drogs slutsatsen att skolan har gjort stora vinster, på bekostnad av fritidshemmet, där negativa förändringar, både ekonomiska och pedagogiska, har blivit följden av integreringen.

Studien undersöker hur samhällskunskapslärare på gymnasiet interagerar med elever med religiös bakgrund och hur de hanterar situationer där elevernas tro kan störa deras skolgång och skolarbete. Den undersöker också vilka idealtyper som bäst svarar på lärarnas tillvägagångssätt. För att göra detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta lärare från sex olika gymnasieskolor intervjuades. Studiens resultat visade att två idealtyper var i majoritet bland de intervjuade lärarna: regeltolkning och individualisering. Regeltolkning avser prioritering av skolans regler och lagar, medan individualisering avser prioritering av eleverna och deras behov. När det gäller hur lärarna hanterar situationer där elevernas övertygelser stör skolundervisningen visade det sig att lärarna motsätter sig utebliven närvaro och försöker hitta lösningar på de olika fiktiva fall som presenterades i studien. De intervjuade samhällslärare anser att skolgången inte bör hindras av religion, men samtidigt anser de också att eleverna inte bör begränsas mer än nödvändigt. Intervjupersonerna betonar vikten av kommunikation mellan föräldrar och skola. Studien visar också att majoriteten av de intervjuade lärarna upplevde att deras undervisning inte stod i konflikt med elevernas tro, men att elevernas tro stod i konflikt med deras undervisning. Till exempel avstod muslimer från att idrotta, lestadianer avstod från att titta på dokumentärer och en mindre religion motsatte sig att läsa om andra religioner. Slutligen varierar lärarnas förhållningssätt till elever med olika religiös bakgrund, och denna studie visade att det inte finns någon enhetlig lösning för att hantera situationer där en elevs tro stör deras skolgång. Det är viktigt att lärarna har kunskap om olika religioner och kulturer och att det finns en öppen kommunikation mellan skolor och föräldrar för att hitta lösningar som fungerar för alla parter.

In today's schools there is an equality goal which means that boys and girls must be given the same opportunities and the same education and not be treated, judged, or have different demands and expectations on them because of their gender. Schools also have a responsibility to break down traditional gender patterns and allow students to develop their abilities and interests regardless of gender. Previous research has shown that this is not the case, many within the school place the blame on others. Many times, the traditional patterns of society that we take for granted are also reflected in school.The purpose of this study was to investigate the knowledge and perceptions of some working teachers about gender. A survey was done at a school and a qualitative research method was adopted in the form of interviews, where one of the three participating teachers was interviewed, while the other two responded in writing. The hope is that these answers and this whole research will help me in my future professional role in how to think and what tools will be needed to get an education that is as fair as possible. A survey was also conducted to see how students perceive gender. Where there were 32 students who answered this survey.In the analysis, it was concluded that geography may play a role but seems subordinate to social and personal factors. Individual teachers' interest in and knowledge of gender also plays an important role, and it is usually up to each teacher to decide to what extent he or she is willing to work towards equality goals. Currently, there are no guidelines or requirements at state and/or national level to incorporate gender and equality in teaching until someone starts paying attention to this important issue and it becomes a matter of course in all teaching.

AbstractTitel: Jämställdhet i skolan – ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan.Författare: Anders Jakobsson och Benita ReuterHandledare: Ingrid HillborgInstitution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i MalmöTyp av arbete: C-uppsats, 10 p.Antal sidor: 37 sidorTidpunkt: November – Januari 2006/2007Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skolaSyfte och frågeställningar:Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver.Frågeställningar:•Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet?•Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är?•Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet?•Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete?Metod:Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg. För både enkät och djupintervju valde vi en undersökningsgrupp med pedagoger arbetande i barngrupper från förskoleklass till årskurs sex. Huvudresultat: Samtliga pedagoger anser att ett arbetssätt eller förhållningssätt i klassrummet bör genomsyras av en genusmedvetenhet, då de klart ser skillnader i bemötande, taltid eller uppmärksamhet mellan de två könen. Enligt både enkät och intervjusvar går det att utröna att pedagogerna anser sig själva vara genusmedvetna, men stundtals saknar verktyg för att alltid arbeta tillfredställande. Vår undersökning visar på att Likabehandlingsplanen (2006:83) inte har etablerats inom den kommun där vi genomfört vår undersökning.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida. Det införskaffade materialet resulterade i artiklar, insändare och rapporter. I materialet gör sig pedagogers, privatpersoners och experters åsikter hörda. De som benämns som experter är forskare och läkare.Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, textanalys. Materialet analyserade jag utifrån följande frågeställningar som sedan sammanställdes.-Vad anses orsaka övervikt/fetma?-Vad görs för att gå tillväga med problemet?-Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället? I undersökningen kom jag fram till att en av de största orsakerna till fetma anses vara dåliga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet. Jag har även uppmärksammat att barnfetma i media antingen ses som ett problem, eller som ett försök att hitta en lösning på problemet i form av förebyggelse.

I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper. För mina intervjuer har jag använt 10 frågor som jag tyckte behövdes för att få en bild av hur romerna upplevde den svenska skolan. Jag har gjort individuella intervjuer med alla. De intervjuade är nio till antalet. Arbetet är begränsat genom att jag endast har tagit upp de romska elevernas skolsituation i Sverige. Som jag kunnat konstatera och jämföra genom mina intervjuer kan jag se att när det gäller skolan och utbildningen har det ändå skett en förändring bland romerna. Det är fler och fler elever som avslutar grundskolan och går vidare till gymnasiet. För att romska barn ska lyckas i skolan måste man börja med föräldrarna och förändra deras attityd gentemot det svenska samhället. Samtidigt är det viktigt även den svenska skolan lär sig mer om romanikulturen och dess traditioner för att diskrimineringen ska kunna motverkas.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val. / Pupils of Upper Secondary Shool Attitudes to Political Elections in Sweden.

Syftet med min uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren. Jag gör detta mot bakgrund av att konstruktionen av ledarskap och ledarskapssyn alltid står tätt knutet till vårt samhälle; och samhället är i sig inte statiskt utan under ständig konstruktion. Jag utgår även från rollen som chef och ledare och även från maktperspektivet i förhållande till ledarskapet.Min uppsats visar sammanfattningsvis att alla skolledare utvecklat sitt ledarskap genom sin tidigare yrkeserfarenhet. Tre av skolledarna är utbildade lärare och en har ett förflutet inom försvaret. För dem alla var närheten till verksamheten en avgörande inspirationskälla. En av dem uppgav att hon/han gärna vikarierar. En tydlig tendens utifrån intervjuerna var att samtliga skolledare poängterade vikten av att arbeta i team, både i organisationen, bland elever, lärare men även bland andra skolledare. Reflektionen som skolledarna pressenterade i intervjun visar på en dualism och pekar på ett uppdrag som inte är enkelspårigt utan väldigt mångfacetterat.Slutsatsen blir att skolledarna i sitt ledarskap är beroende av teamarbete. De går själva i täten och visar vägen genom att själva jobba tätt knutna till varandra och till verksamheten. Det är genom att handla på ett konsekvent sätt, och att handla på samma sätt som de själva efterfrågar som ett bra och genomslagskraftigt ledarskap konstrueras.

Syfet och frågeställningen med detta arbete är att ta reda på vad det är som gör barn stressade, vad eleverna gör när de vill varva ner samt vad de själva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag använder mig av är enkätundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens två pedagoger skedde även för att få deras synvinkel på stress. Jag har även belyst vad stress är, hur den yttrar sig på människor samt barn och stress. Undersökningen kom fram till att det som skapar mest stress hos eleverna varierar stort mellan både skolrelaterade saker samt tidsbrist. Det vanligaste sättet för eleverna att varva ner är genom att titta tv och eller dator, men även att vara ute i naturen och motionera. När det kommer till att gör något åt sin egen stress känner sig eleverna hjälplösa och oförmögna att göra något åt det som skapar deras stress.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986). Det som undersökningen kommit fram till är att lärarna behöver mer utbildning inom ämnet, det behövs en kontinuerlig dialog mellan elever och lärare samt bättre ömsesidig kontakt mellan skolan och andra myndigheter i samhället.