571 |
Den tredje pedagogen / The third teacherLindberg, Marcus January 2017 (has links)
No description available.
|
572 |
Campus ÅreSilén, Sara, Söderlindh, Victoria January 2012 (has links)
Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet. / Right next to the main downhill slope in Åre we have designed a university building, a new campusfor Mid Sweden University. The study programmes are based on Åre's driving forces; sports, design,tourism and enterprise. Since Åre is and strives to continue to develop as a vibrant community yearround, it is important to attract new residents. A university located by one of Åre's best slopes, definedby the lifestyle that is Åre can be a major attractive force for young people from across the country.
|
573 |
Abessinienskolan / Abessinien SchoolJernlif, Daniel January 2012 (has links)
Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet. Istället öppet i det gemensamma, där korridoren utökas till en mötesplats.
|
574 |
Duo - ny skola på HälsingehöjdenBjerke, Leonora January 2011 (has links)
No description available.
|
575 |
Samverkan mellan skola och hem : Hur fungerar samarbetet mellan skolach hem med vårdnadshavare som har utländsk bakgrund?Kirih, Ifrah January 2021 (has links)
Studien har som syfte att undersöka hur samverkan, kunskapsutveckling och kommunikation sker och fungerar mellan skola och hem där elevernas vårdnadshavare har utländsk bakgrund. Undersökningen genomfördes på en grundskola i en kommun i södra Sverige. För att samla in underlag för studien genomfördes en intervju med rektorn samt enkätstudier mot lärare respektive vårdnadshavare med utländsk bakgrund. Studien var kvalitativ med öppna frågor även i enkäterna. Genom att flera kategorier fick besvara sina respektive frågor av hur samarbetet mellan skola och vårdnadshavarna fungerar, var förhoppningen att samarbetet skulle bli belyst från flera håll. Bilden rektorn har om detta samarbete var att det verkade fungera bra, vilket även de flesta lärarna och vårdnadshavarna tyckte. Lärarna och vårdnadshavarna upplevde ibland att språket och kulturen utgjorde ett visst hinder. Totalbilden studien gav var att samverkan tycktes fungera bra på skolan eftersom skolan har personal som behärskar olika språk och kulturer. Förbättringsförslag var tydligare information om det svenska skolsystemet.
|
576 |
Samverkan och kommunikation kring det gemensamma uppdragetSvensson, Pierre, Eriksson, Pontus January 2020 (has links)
Examensarbets syfte är att undersöka hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna i de båda verksamheterna. I examensarbetet undersöks även vilka eventuella möjligheter och hinder de olika aktörerna upplever kring sitt gemensamma uppdrag. För att besvara syftet och frågeställningarna gjordes totalt sex intervjuer med rektorer, fritidspedagoger och klasslärare. Med hjälp av begrepp från Pierre Bourdieus sociologiska teorier har vi analyserat resultatet från dessa intervjuer för att synliggöra hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna inom de båda verksamheterna samt belysa de eventuella hinder och möjligheter de upplever i relation till detta. Resultatet och analysen av den insamlade empirin tyder på att kommunikation är en avgörande del för en fungerande samverkan mellan aktörer i de båda verksamheterna och att samverkan är en förutsättning för att arbeta för det gemensamma uppdraget, en helhet för elevernas lärande.
|
577 |
Film och religionskunskapKlarström, Sebastian, Göthed, Anders January 2019 (has links)
Detta arbete går ut på att vi som studenter ska skriva en kunskapsöversikt. Besitter man kunskapen att kunna analysera hur och på vilket sätt religioner framställs i film så kan man även använda sig av spelfilm i undervisningen. Utgångspunkten för de valda frågeställningarna är att filmen är ett vanligt förekommande läromedel i grundskolans religionsundervisning. Hur används denna läranderesurs? Vilka för- och nackdelar finns det? Detta är frågor som är centrala och som vi lyft under vår lärarutbildning. Vi kommer med stor säkerhet att nyttja mediet film som verktyg för elevernas inlärning. Vet vi om vilka fördelar det finns kan vi således nyttja filmens dragningskraft för att ge eleverna chansen till så mycket inlärning som möjligt.
|
578 |
IKT, möjligheter och utmaningar : en kvalitativ studie om IKTs använding inom fritidsverksamhet / ICT, possibilities and challenges : a qualitative study on ICT’s use in recreational activitiesAlm Oja, Gustav January 2017 (has links)
Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hurfritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns förutmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivetligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att tareda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ettvarierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriveri sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdigundervisning för alla elever, oavsett skola.
|
579 |
Från Socialdemokrati till Nyliberalism : En diskursanalys av den svenska skoleleven under 2000-talet / From Socialdemocracy to Neoliberalism : A discourse analisys of the Swedish student in the 21st centuryTheorin Hellman, Magnus January 2020 (has links)
Since the 1970’s Swedish school politics has changed a lot. In this text I examine how it haschanged, why it changed as well as how the changes affected Swedish society in general. I haveidentified several keywords from which I study and analyze the discourse surrounding Swedishschools. This analysis is focused, primarily, on how the discourse relates to students. I havealso to a lesser extent studied its impacts on other people involved in schoolwork and business.In my studies I have found that much of Swedish discourse surrounding schools and schoolworkhas changed because of a wider change in Swedish politics as a whole. Since the 90’s Swedenhas seen an increased neoliberal presence in its political sphere. This influx of neoliberalthought has in some ways replaced previously held social democratic values and views. I foundthis to be illustrated clearly in my study of the keywords I had identified. Much of our modernschool discourse if focused on individualism and forming students to a neoliberal ideal. This isconcealed in the guise of focusing on equality.I found that this disguising of neoliberal ideals as older social democratic ideas had arisenbecause of Swedish neoliberal focus on the school system. Why neoliberals focus on the schoolsystem I do not know. But I found it to be evident based on my analysis that increasingneoliberal influence has led to large changes within the Swedish school system.I use these finding as a foundation for a discussion on how this neoliberal influence can be seenthrough the theory and methodology of discourse analysis and what it implies for Swedishsociety as a whole.
|
580 |
OMVÄNDA KÖNSGAPET I HÖGRE UTBILDNING : Synliggörandet av det manliga perspektivet genom kultur-historisk aktivitetsteoriPettersson, Oscar January 2021 (has links)
Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.
|
Page generated in 0.045 seconds