Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan.Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation. Enligt den sociokulturella teorin så sker lärandet i interaktion med andra. Föräldrar och andra vuxna bör därför ses som en tillgång i barnets lärandeprocess i skolans värld.De metoder som vi valt att använda oss av är intervjuer i kontakten med pedagogerna och utskick av enkäter till föräldrarna.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både pedagoger och föräldrar är nöjda med samarbetet i dag. Dock är man beredd att förändra och utöka kontakterna från båda parter om det är till förmån för de inblandade. Samarbetet sker på många olika sätt idag och det finns en vilja från pedagoger att involvera föräldrarna mer i undervisningen och föräldrarna är beredda delge sina erfarenheter. / The aim with this survey has been to get to know how collaboration sees out today average homes and school. We have selected to see it both from pedagogue - respective parent’s perspective. Is the surely operational cooperation or is it something they want to change? We wanted also to know about parents' and pedagogues picture agrees agreed about how cooperation seems to work and if one is ready to meet with access and demand. Bronfenbrenners development ecological theory builds on that it is the ensemble between the different environments around the child that influences how and to what child to be developed. The different environments as the home and the school are interdependent and hangs together therefore it is important that these can play well together with each other and have an operational relationship. According to it sociocultural the theory so happens learning in interaction with others. Parents and others adult should therefore be seen as an access in the child's faith spirit process in the school’s world. The methods that we chosen to use us of is interviews in the contact with pedagogues and dispatches of questionnaires to the parents. To sum up, we can establish that both pedagogues and parents are pleased with the cooperation today. However, one is ready to change and to increase the contacts from both parties if it is to benefit for they involved. The cooperation happens on many different ways today and there be a will from pedagogues to involve the parents more in the education and the parents is ready notify their experiences.

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar. För att få en variation och bredd intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar från storstads – och småstadsskolor. Undersökningen visar överlag en positiv bild av föräldrasamverkan från båda parterna. Däremot kan vi se att föräldrarnas förväntningar är att de vill ha en mer informell kontakt med läraren. Vi drar slutsatsen att lärarnas föräldrasamverkan inte lever upp till.

Syftet med min uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren. Jag gör detta mot bakgrund av att konstruktionen av ledarskap och ledarskapssyn alltid står tätt knutet till vårt samhälle; och samhället är i sig inte statiskt utan under ständig konstruktion. Jag utgår även från rollen som chef och ledare och även från maktperspektivet i förhållande till ledarskapet.Min uppsats visar sammanfattningsvis att alla skolledare utvecklat sitt ledarskap genom sin tidigare yrkeserfarenhet. Tre av skolledarna är utbildade lärare och en har ett förflutet inom försvaret. För dem alla var närheten till verksamheten en avgörande inspirationskälla. En av dem uppgav att hon/han gärna vikarierar. En tydlig tendens utifrån intervjuerna var att samtliga skolledare poängterade vikten av att arbeta i team, både i organisationen, bland elever, lärare men även bland andra skolledare. Reflektionen som skolledarna pressenterade i intervjun visar på en dualism och pekar på ett uppdrag som inte är enkelspårigt utan väldigt mångfacetterat.Slutsatsen blir att skolledarna i sitt ledarskap är beroende av teamarbete. De går själva i täten och visar vägen genom att själva jobba tätt knutna till varandra och till verksamheten. Det är genom att handla på ett konsekvent sätt, och att handla på samma sätt som de själva efterfrågar som ett bra och genomslagskraftigt ledarskap konstrueras.

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?". Den metod som används i undersökningen är kvalitativ intervju. Det vi bland annat kommit fram till i arbetet är att medvetenheten är stor hos informanterna dock är vår uppfattning att musiken ses som ett separat ämne.

Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin. Slutsatserna som man kan dra av denna undersökning är den att pedagogerna använder sig av olika metoder som de sedan plockar de bitar de anser vara bäst och mest effektiva för barnens läsinlärning. Åsikterna är många bland pedagogerna och metodanvändningen olika trots allt.

Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter. Vår frågeställning är: hur jobbar en specialpedagog, två förskolelärare, två lågstadielärare och två fritidspedagoger med barn som har matematiksvårigheter? Vi har gjort en fallstudie på en skola i en mindre kommun på landsbygden. I analysdelen diskuteras vad pedagogerna har sagt om sitt arbetssätt. Detta är uppdelat i rubriker som de lyft fram som viktigast, vilken har jämförts med aktuell forskning i ämnet. Adler och Malmer (1996) samt Ljungblad (2001) framhåller språket som en viktig del i utvecklingen i matematik. Adler (2001) och Doverborg och Samuelsson (1999) tar upp hur viktig pedagogens roll är. Ljungblad (2003) trycker på hur viktig organisationen är med tanke på tillgång till rätt stöd för barnen med svårigheter samt vikten av rätt strategier. Under intervjuerna var det fyra mönster som framträdde som viktiga: språk, organisation, strategier och lärarrollens betydelse. Under diskussionskapitlet resonerar vi kring vårt metodval och hur undersökningen har fortskridit, samt de resultat vi fått fram.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns.Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör. Att det behövs både specialpedagoger och speciallärare visar resultatet Det som behövs är att lärarna, specialpedagoger och speciallärarna hittar ett forum där de kan mötas och hitta arbetsformer som harmoniserar med varandra. Alla har vi samma ansvar för att eleverna ska lyckas i skolan, för att få känna tillhörighet och vara trygga i den miljön. / Marie-Louise Wiklund Teachers views on special needs educational competenceSkolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarhögskolan Malmö

No description available.

Children's learning and development are greatly affected by their environment. School is the place, apart from home, where children spend the most time. The design of a school therefore has a great impact not only on children's learning and development but also a significant impact on their general well-being and participation in society. In a development of Sundbyholm, with an increase in the number of residents, there will also be an increase in the number of children, who currently would have to get on the school bus every morning to get to a school in another part of the municipality. This would have a negative impact on the children's conditions for learning and lead to a reduced sense of belonging to their home and community. Lövgårda school is therefore planned in close proximity to the residential areas in Sundbyholm and is designed according to the children's conditions for learning and identity creation. The goal of Lövgårda school is not only to create a place well adapted for the child when they sit at the school desk, but also to invite all other parts of society. Lövgårda school is a rounded wooden building, divided into four parts that are lifted off the ground with the help of a yellow lacquered steel construction. The school's program is designed for 450 students from 1st to 9th grade and includes both classrooms and unprogrammed areas for play and socializing, both indoors and outdoors. The building also includes a restaurant, library, co-working areas and a small health center, all open to the public. The hope is that Lövgårda school will, with the help of architecture and construction, become a place that improves the children's conditions for learning and development and connects them with all of Sundbyholm. / Barns lärande och utveckling påverkas i allra högsta grad av deras omgivning. Skolan är den plats, bortsett från hemmet, som barn spenderar mest tid på. Skolans utformning har på så sätt inte bara en stor påverkan på barns inlärning och utveckling utan även en betydande påverkan på deras allmänna välbefinnande och delaktighet i samhället.   I en utveckling av Sundbyholm, med en ökning i antalet bofasta, kommer även en ökning i mängden barn, som i dagsläget skulle behöva sätta sig på skolbussen varje morgon för att ta sig till en skola i en annan del av kommunen. Barnen får då sämre förutsättningar för lärande och en minskad tillhörighet till sitt hem och samhälle. Lövgårda skola planeras därför i nära anslutning till bostadsområden i Sundbyholm och utformas efter barnens förutsättningar för lärande och identitetsskapande.  Målet med Lövgårda skola är inte bara att skapa en plats väl anpassad för barnet när de sitter i skolbänken, utan även att bjuda in alla andra delar av samhället.  Lövgårda skolan är en rundad träbyggnad, uppdelad i fyra delar som lyfts av marken med hjälp av en gul lackerad stålkonstruktion.   Skolans program är utformat för 450 elever från 1an till 9an och inkluderar såväl klassrum som oprogrammerade ytor för lek och umgänge, såväl inne som ute. Byggnaden inkluderar även restaurang, bibliotek, co-working ytor och en mindre vårdcentral, alla öppna för allmänheten.  Förhoppningen är att Lövgårda skola ska, med hjälp av arkitekturen och konstruktionen, bli en plats som förbättrar barnens förutsättningar för lärande och utveckling och kopplar samman dem med hela Sundbyholm.

Både i svensk skollag och i svenska läroplaner saknas tydlighet kring vad som är framgångsfaktorer när vårdnadshavare och skola samverkar vid problematisk skolfrånvaro. Nationell och internationell forskning visar att det till stor del saknas ett föräldraperspektiv utifrån vad som är gynnande i samarbetet med skolan. Studien är en tematisk kvalitativ litteraturstudie utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva, sammanfatta och tydliggöra framgångsfaktorer och utmaningar vid samverkan mellan skola och vårdnadshavare till elever i problematisk skolfrånvaro. För studien har femton metodböcker, litteratur som används i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro, analyserats. I den tematiska litteraturstudien utkristalliserades tre kategorier kopplade till samverkan mellan hem och skola vid problematisk skolfrånvaro. Studiens resultat visar att en organisation med tydlighet, rutiner och strukturer som möjliggör samverkan, är det som beskrivs vid flest tillfällen i de analyserade metodböckerna. Bristande rutiner och resurser leder, utifrån det beskrivna föräldraperspektivet, till otydlighet i både struktur och ansvar. Ytterligare en slutsats är framgången i att ha en extern samordnare vid samverkan. Den andra kategorin i studiens resultat belyser vikten av att skapa ett inlyssnande förhållningssätt i syfte att uppnå god samverkan. Föräldrar upplever att det är utmanande om de inte känner sig lyssnade på och inte ses som en resurs i det närvarofrämjande arbetet. Dock påverkar förälderns egna, tidigare, skolerfarenheter samverkan och kan vidmakthålla en ojämlik maktbalans. Den sista kategorin, kunskapshöjande insatser, är minst omnämnd i de böcker som har analyserats. Det framkommer dock att brist på kunskap om funktionsnedsättningar såsom t.ex. NPF bland skolans personal är en utmaning vid samverkan. Vidare visar resultatet att de kunskapshöjande insatserna i skolan handlar om att bistå vårdnadshavare med information om hur skolsystemet fungerar, såsom vikten av närvaro samt hur närvarorutinen ser ut.