<p>Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.</p><p> </p><p>Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising & Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Flising & Kärrby, 1983; Fransson & Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken & Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson & Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg & Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Syfte</em></strong></p><p>Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?</p><p> </p><p><strong><em>Metod                                                   </em></strong></p><p>Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.</p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.</p>

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?   Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.   Resultat Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.   Slutsats Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).   Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.   Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising &amp; Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Flising &amp; Kärrby, 1983; Fransson &amp; Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken &amp; Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson &amp; Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg &amp; Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Pedagogerna vi har intervjuat arbetar alla i grundskolan. I resultatet ser informanterna positivt på att arbeta inkluderande men för att ett inkluderande arbetssätt skall fungera krävs det att de rätta förutsättningarna finns. När informanterna pratar om inkludering är de tydliga med att alla elever skall vara med.

No description available.

The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity. It also proved that by having students with a different culture to the Swedish talk about their traditions and religion developed a greater understanding among all students. / Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka huruvida det är några skillnader eller likheter med att undervisa om religioner på en mångkulturell respektive homogen skola i Sverige. Hur beskriver lärarna undervisningen om religioner i skolan och hur motiverar de sina undervisningsstrategier? Vilka likheter eller skillnader finns mellan lärarnas syn på undervisning om religioner i homogena respektive mångkulturella skolor?Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer där sammanlagt fyra skolor är med i studien, två homogena samt två mångkulturella. Dessa skolor har valts ut med hjälp av Migrationsverkets årsrapport från 2014 samt personlig kännedom. En religionslärare från vardera skola har intervjuats.Slutsatserna blev bland annat att de etniskt svenska eleverna inte hade en förståelse för religion på samma sätt som eleverna med annan etnicitet. Det visade sig också att en större förståelse utvecklades bland alla elever genom att låta elever med annan kultur än den svenska berätta om sina traditioner och religion.

Sammanfattning I det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen?   Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka. Intervjuerna spelas in för att underlätta vår bearbetning och sammanfattning av resultatet i del fyra. Eftersom det behövs fullmakt vid videoinspelning, av både lärare och elevernas föräldrar så valde vi att endast observera lärarna och de digitala redskapens påverkan på klassen. Vid sidan av detta har vi även valt att titta närmare på hur arbetet kring IT är formulerat i läroplanen. Riktlinjerna och målen relateras till den tidigare forskning som presenteras i studien och de resultat som framkommit i vårt eget arbete. Ett flertal statliga projekt har varit aktiva sedan 1970-talet för att införa digitala redskap i skolan. Vi har tagit del av en modell, TPACK och en teori, Pull-and Push. TPACK modellen används som ett redskap för att synliggöra användningen av digitala redskap i undervisningen. Eftersom vi menar att eleverna visar ett större intresse för lektionens innehåll när läraren använder digitala redskap. TPACK uppstår, som vi senare går in på, när lärarna använder sig av sin faktakunskap, pedagogisk kunskap samt den tekniska kunskapen samtidigt. För att uppmärksamma effekterna av samhällets användning av digitala redskap och vad samhället kräver att man bör kunna, använder vi Pull-and push teorin. Det visar på en efterfråga som resulterar i ett större användande av till exempel digitala redskap i skolan. Studiens resultat visar bland annat att lärarna vill använda de digitala redskapen mer men att de saknar kunskap och utbildning i de digitala redskapen. Majoriten av de intervjuade lärarna uttrycker att det behövs satsas mer på tekniken i skolan så att den blir lättare att arbeta med samt mer tid.