Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sin värdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords Kristna Skola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:  På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan?  Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen?  Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument?  Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund?  Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten? Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöra tankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll. Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiska värderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vad gäller konfessionella skolors legitimitet. Innehållet i de analyserade dokumenten pekar mot att föräldrarätten är dominerande och en förutsättning för konfessionella skolors existens med hjälp av rättigheter som finns skrivna i FN:s allmänna deklaration och Europakonventionen.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever. Fyra lärare och 44 elever från två olika gymnasieskolor i södra Sverige deltog i den här studien. Det som framkom i resultatet var att lärarna emellan och eleverna emellan oftast hade lika åsikter om vad som är viktig skolkunskap. Vidare kunde man se att det fanns skillnader mellan lärare och elever i frågan om vad som är viktig skolkunskap. Studiens slutsatser visar att det är viktigt att lärare är väldigt tydliga med vad som är viktigt skolkunskap för att elever ska kunna få den bästa möjliga kunskapen.

No description available.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation. Frågeställningar är: 1) Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation? 2) På vilket sätt kan lärare bidra till att skapa samarbete mellan lärare och föräldrar? 3) Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet? Metoden som används är kvalitativ och genomfördes semistrukturerade intervjuer. Analys har gjorts med hjälp av tematisk analys.  Resultatet visar att relationen mellan lärare, elev och föräldrar är kärnan i att utveckla eleven så att eleven kan dra full nytta av skolan. För det första skapar läraren  en respektfull relation med elevens föräldrar för att kunna förmedla betydelsen av hemmiljö för utveckling av deras barn. För det andra skapar läraren en pålitlig relation med elevens föräldrar för att tydligt kunna kommunicera fram även deras ansvar vid att stödja deras barn med deras studier för att kunna möjliggöra elevens framsteg. För det tredje för att förbättra elevens prestation, är att läraren försöker skapa en relationsbro mellan skola och hem och motivera föräldrarna att samarbeta med lärare, vilket är ett grundläggande behov för att eleven ska kunna prestera utifrån sin bästa potential.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.

Min första tanke när vi skulle göra skola var att jag ville skapa en rolig skola med en spännande miljö, som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Jag hade en ambition om att fylla skolan med roliga detaljer att upptäcka. I löpet av projektet har jag försökt föreställa mig hur byggnaden skulle upplevas av ett barn. Både på tomten och intill finns en hel del fin natur. Särskilt tyckte jag om en kulle på tomten, där jag kunde föreställa mig att man som barn skulle vilja klättra upp och leka. Jag valde därför att bygga på andra sidan av tomten. Parkeringsplatser och leveranser lade jag nära vägen, så skolgården vänder mot den lugnare sidan. Gränsen mot skogen är mindre tydlig, eftersom det är en bra plats att leka, och kan kanske fungera som en fortsättning av skolgården. et symbolska “kunskapens träd” blev en bärande ide i gestaltningen. Iden kom först i det centrala trapphuset, där en stor pelare format som ett träd bär upp en glaskupol längst upp. Jag ville gärna ha en huvudentre, eftersom det kändes som ett grepp som skulle verka samlande för skolan identitet. Trädet representerar det organiska, naturen, kunskapen och att växa. Annars försökte jag använda ganska enkla former, som cirklar och rektanglar. Cirkeln får symbolisera helhet och jämvikt medan det fyrkantiga och raka uttrycker rationalitet och tydlighet. I själva verket kan trädet beskrivas som en syntes av dessa två - det organiska kan beskrivas med geometriska former, och innehåller både raka och svängda element. Detta kommer kanske allra tydligast fram i hemvisterna, där en rad raka pelare står i kontrast till en slingrande tegelvägg. / My ambition in this project has been to make an exciting and inspiraing school, filled with interesting detail to discover. Throughout the project, I tried imagining how a child would experience the building.  There is a lot of nice nature at Mälarängen. I particularily liked a small hill on the lot. Therefore, I decided to place the building on the other side.  The symbolic "Tree of Knowledge" became a central idea in the process. Starting with the cetral staircase, where a large pillar shaped like a tree holds up a large glass cupola in the ceiling, the concept spread to the rest of the building as well. I wanted a main entry, as I fealt it would create a sense of toghetherness within the school.  The tree represents the the organic, nature, knowledge and growth. Other than that, I decided to try to stick to simple shapes like the circle and straight lines/squares. The circle symbolises wholeness and equality, while the straight lines express rationality and clarity.

AbstractWe are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching. Through these interviews we were able to ask the teachers, how they personally interpret the term ␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣ create a positive environment regardless their native tongue and to be met with equals, as any other person. We think that the teachers attitude, can affect how the multilingual students is met and treated in the school environment. The attitude can affect other students minds and stay with them for the rest of their life's.The conducted interviews are used in our analysis and our analysis answers our questions. Some of the critical problems our research helped us point out, is that the motivation the teachers have or the lack of same, plays a significant role in how the teaching is organized and planned. Furthermore that the teachers needs to be educated during their career, because they at the moment don't have the knowledge to handle the situations with children that may have been a subject of abuse, warand so on. At the same time the teachers showed us that they didn't lack any motivation to do their best, as long as they were given the right tools and resources to do so.

Syftet med studien är att undersöka hur stor plats den skönlitterära läsningen får i enskilda F-3-lärares svenskundervisning på lågstadiet och vilka arbetssätt som tillämpas, det vill säga hur ofta det ges utrymme för läsning av skönlitteratur, samt vilka metoder som används i samband med den skönlitterära läsningen. Studienutgår från det sociokulturella perspektivet och ansatsen är kvantitativ. Resultatet i studien visar att den skönlitterära läsningen ges olika mycket tid och plats, samt att de metoder som används varierar. Slutsatsen i studien är att högläsning och enskild tystläsning i bänkbok är det som får ta mest plats, medan aktiviteter som kräver mer struktur och planering såsom läsning i mindre grupper och temaarbete används mer sällan.

The following study has focused on textbooks for Swedish equivalent to middle school and high school called högstadiet, in order to put to light the text presentations of democracy in these textbooks published after the latest Swedish school reform called Lgr11. The material consisted solely of these textbooks specifically adapted for the subject of social studies. The purpose of the study has been to see in what manner democracy was presented via applying the theory by Niklas Ammert that concerns a kind of qualitative method to categorization of text. The interest of the subject derives partly from our teacher education and partly from the previous research conducted by Agneta Bronäs (2000) as well as the one conducted by Kurt Wicke (2019). The research of both of these studies by Bronäs as well as the one by Wicke showed clearly that democracy was presented in a normative manner in the textbooks for social studies in Swedish Upper Secondary School, and partly from that reason our interest arose concerning the presentation of democracy in Swedish compulsory school called högstadiet. Performing a systematic and meticulous text and idea analysis in Swedish on the material of five such school books using the theory by Ammert, we found that these textbooks used all of Ammert’s text presentation categories and that some of them were indeed normative. The categories presented by Ammert’s theory are called konstaterande framställning, förklarande framställning, reflekterande/analyserande framställning, and normativ framställning. Since the result of this study showed that all of these were present in our material, including the normative category, our results go along the grains of former research. But since this study is the first of its kind to perform this kind of method on textbooks for social studies for högstadiet, our research has contributed to modern political science.

Särskolans namnbyte till anpassad skola i juli 2023 väckte funderingar kring vilka konsekvenser detta namnbyte skulle kunna leda till. Initiala diskussioner med andra blivande speciallärare och specialpedagoger kring ämnet gav idén om att undersöka just dessa lärares reflektioner kring frågan. Genom en kvalitativ enkätstudie, där respondenterna fått svara på ett antal öppna frågor har dessa lärares perspektiv undersökts. De reflektioner som blivande speciallärare och specialpedagoger lyft kring särskolans namnbyte har i studiens första huvudfråga använts för att definiera möjliga positiva respektive negativa konsekvenser av särskolans namnbyte. Då den anpassade skolans roll i vårt svenska skolsystem kan ifrågasättas med tanke på arbetet mot en skola för alla har studien även undersökt hur dessa lärare framställer den anpassade skolans roll i skolsystemet i relation till arbetet mot en skola för alla. Den inkludering som eftersträvas i enlighet med skolans styrdokument utgör en kontrast mot Sveriges dualistiska skolsystem, som i sin utformning med flera olika läroplaner exkluderar vissa elever, vilket kan ses som ett dilemma. Dilemmaperspektivet framhåller att problem behöver ses ur flera perspektiv för att vi sedan, utifrån diskussionen som uppstår, ska kunna anta ett demokratiskt välgrundat beslut. Studiens resultat har därför analyserats främst utifrån det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, där den ena sidan av dilemmat belysts utifrån ett kategoriskt perspektiv kombinerat med ramfaktorperspektiv, medan den andra sidan belysts utifrån ett relationellt perspektiv kombinerat med teorin om symbolisk interaktionism. Bland resultaten finner vi att lärarnas reflektioner kring särskolans namnbyte överlag är positiva, samtidigt som många av dem ser den anpassade skolans roll i det svenska skolsystemet som problematisk med tanke på arbetet mot en skola för alla. Såväl positiva som negativa konsekvenser av namnbytet lyfts och lärarna visar upp en idérikedom kring olika sätt att bemöta alla elever. Elever som ingår i den anpassade skolans upptagningsområde får efter namnbytet förhoppningsvis en mindre segregerad plats i skolsystemet, men det är inget som kommer automatiskt i och med enbart ett byte av namn på verksamheten, utan något vi måste arbeta för. Genom att uppmärksamma eventuella hinder och svårigheter som kan dyka upp för att därefter reflektera, diskutera och bearbeta dessa kan negativa konsekvenser undvikas. Intentionen att skapa en grund för reflektion och diskussion kring den anpassade skolan har uppfyllts genom denna studie, vilken förhoppningsvis får dig som läsare att reflektera över vilka ord vi använder, varför vi använder dem, vilka värden vi lägger in i orden och vilka konsekvenser det kan ge, samtidigt som studien kan inspirera till fortsatt arbete för ökad inkludering i såväl skola som samhälle.