The starting point for this work was a discussion between my supervisor and myself during my teaching training. The discussion concerned the appropriateness of allowing students make films with sexual content. Film gives young people the opportunity to express their feelings and broaden their views. If the film then disseminates to unknown people via in-ternet, which it most likely will do, maybe it is no longer so positive. The aim of this study is to shed light on various aspects of identity and ethics that are important to keep in mind when young people in school make films. These aspects are to avoid making young people vulnerable to abuse and improper influence. One aim is also to highlight the advantages of making films in school. The study is inspired by hermeneutic interpretive and based on qualitative interviews. The informants are four students at the age of 18-19 at two different schools in one municipality in Sweden.The results of the study show that it is important for the informants that the films are pro-duced in an aesthetically good way so that it appeals to the audience. Two of the infor-mants have a specific audience and make more conscious choices, so that the audience will understand what is said. The study shows that the more a filmmaker considers the audi-ence, the more consciously he or she uses film as communication. To get positive feedback is important, but it is mostly friends of the filmmakers that actually comment. To get nega-tive comments is regarded as a disadvantage when placing material on the internet. Howev-er, none of the informants in the study have received negative comments on what has been posted. The opinions about what the informants believe is inappropriate to post on inter-net or to make films about regards sexuality and violations. Earlier studies show that mate-rial can, because it is interesting to other people, become widespread. For this reason it is important for teachers to have conversations with students about their preferences and opinions on various issues. Adults need to interfere in the young people's world, while be-ing open to their opinions. Then the young people's value system will be built up and give them a safe tool that helps them to avoid improper influence.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet. De deltagande ansåg att de behövde vara förebilder för barnen i de olika verksamheterna för att kunna motverka de könsstereotypa rollerna. Utmärkande i studien är också att pojkarna i skolan får mest uppmärksamhet, vilket inte kunde urskiljas i förskolan. Sammanfattningsvis visade alla en medvetenhet kring att de i deras roll påverkar barnen både positivt och negativt.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan? Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare. Frågorna är öppna i sin utformning, vilket gör att svaren blir detaljerade. Det sociokulturella perspektivet är tolkningsansatsen av resultatet och analysen. Resultatet knyts också ihop med vad tidigare forskning säger om samverkan. Det som framkommer av undersökningen är att samverkan sker på olika sätt. Något som de flesta pedagoger generellt arbetar med är att göra personliga besök och ha trepartssamtal, vilket de upplever som ett smidigt sätt att kringgå sekretessen. Att få mer tid och fler pedagogiska diskussioner är något pedagoger eftersöker i samverkansarbetet eftersom det krävs för att tillfredsställa samverkan mellan förskola och skola. Undersökningen visar att samverkan är betydelsefull för barnets övergång från förskola till skola.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Resultatet har utvecklats ytterligare i analysdelen där även tidigare forskning som berör området har vävts in. I resultatet framgår att både elever och lärare har liknande uppfattningar gällande positiv feedback och dess påverkan på elevernas motivation. Både lärare och elever upplever att positiv feedback leder till att elever blir glada, nöjda, stolta och motiverade, vilket påverkar prestationerna. En av de intervjuade lärarna anser att det finns en risk med att ge elever för stor mängd positiv feedback då den tappar innehåll och mening. Elever upplever i motsats till detta att de inte får samma mängd positiv feedback i de ämnen som de själva upplever sig sämre i. Majoriteten av eleverna är nöjda med den mängd positiv feedback de får i dagsläget, men somliga menar att de inte får den mängd positiv feedback som de förtjänar. Studiens resultat pekar på att lärarna ibland är omedvetna gällande kunskapen om elevernas behov samt om elevernas uppfattningar gällande positiv feedback.   Av resultatet att döma anser vi att positiv feedback är en viktig grund för elevernas utveckling, vilket både intervjuer och tidigare forskning pekat på.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.</p>

Flera studier visar att många barn som far illa hamnar mellan två myndigheter i stället för att få uppmärksamhet och hjälp som dem behöver. Anledningen till detta uppges vara bland annat att de respektive myndigheterna och yrkesutövarna inte lyckas samverka. Syfte med denna studie är att undersöka, analysera samt diskutera huruvida socialtjänsten och skolan samverkar kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ett ytterligare syfte är att lyfta fram alla möjliga faktorer som gynnar eller missgynnar att en effektiv samverkan sker. Återkoppling från socialtjänsten, efter en anmälan har gjorts, är en ytterligare fråga som ger upphov att forska kring detta i denna uppsats. Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsmetoden där empirin baseras på intervjuer: två rektorer och två socialtjänstemän. Organisations, – och kommunikationsteorier är de teoretiska perspektiven som har använts i denna studie för att kunna analysera den insamlade och bearbetade empirin. Även tidigare forskningar är av stor vikt för analysen av resultat. I resultatet presenteras de olika samverkansformer som finns mellan de två myndigheterna. Resultatet visar även vilka faktorer eller möjligheter som är avgörande för effektiv samverkan eller däremot hindrar samverkan i vissa fall.

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.

Syfte Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera två texter från två styrande maktinstanser, rörande digitalisering inom skola och fritidshem. Metod Studien är en kritisk textanalys med en diskursanalytisk ansats med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har i denna kvalitativa studie använt oss av Faircloughs tredimensionella modell som grund för vår analys och med hjälp av modellen som analysverktyg studerat hur maktinstanserna talar om digitaliseringen av skolväsendet. Bakgrund Digitaliseringen av det svenska skolväsendet startade under 1970-talet och under 70- och 80- talet låg satsningen på att rusta upp skolorna. Detta ledde till att tekniken användes sparsamt och restriktivt, och datorerna och det pedagogiska kring dem isolerades. Under 90-talet utvecklades användningen av den digitala tekniken och digitaliseringen blev även inkluderad i läroplanen Lpo94. 2017 reviderades läroplanen Lgr11 och digitaliseringen blev erkänd och inkluderad i skolverksamheternas övergripande syftestext, i kursplaner och i fritidshemmets kapitel. Resultat Resultatet av vår analys tyder på att de båda publikationerna har ett liknande budskap när det gäller digitaliseringen av det svenska skolväsendet. I båda texterna framställs digitaliseringen som något som är avgörande för Sveriges framtid, såväl när det gäller nationens identitet, rykte, framtida arbetskraft som skolans mål och likvärdiga undervisning. Digitaliseringen kopplas i texterna till diskurser rörande demokrati, arbetsmarknad, elever, nyliberalism och förändringen av samhället där den digitala kompetensen medföljer skolväsendets digitalisering ses som en egenskap som framtiden kommer att kräva av dagens elever.