Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan? Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången. Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är: - Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan? - Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem? För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor. Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.

No description available.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier. Under varje avsnitt i resultatdelen har en analys gjorts, där det mest framträdande har lyfts. Det resultat som framkom är att planering, struktur, tid, motivation, socialt stöd, trygghet, självkänsla samt balans mellan krav och kontroll är viktiga faktorer för att inte eleverna ska uppleva stress. Deras stressorer är väldigt individuella och skapar både fysiologiska och beteendemässiga stressreaktioner. Eleverna i undersökningen hanterade sin stress genom att vara fysiskt aktiva och umgås med familj och vänner.

I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll. Det går i diskurserna om skolan att finna diskursiva mönster som till stor del är gemensamma för båda tidningarnas ledarsidor. I diskurserna synliggörs återkommande ett nyttotänkande och vad som främst fokuseras i tidningarnas ledare är inte utvecklingen av ett mer demokratiskt samhälle utan istället ett mer konkurrenskraftigt samhälle. Med detta följer synen på skolan som förmedlare av nyttiga, och mätbara, kunskaper som kan leda till ekonomisk vinning. Den svenska skolan anses inte kunna leva upp till detta och de båda tidningarna enas om att den svenska skolan är i kris, den kanske till och med befinner sig i fritt fall.

Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning. De förväntningar som finns på projektet handlar om att få nya infallsvinklar på vad man kan göra utomhus, och att öka elevers och lärares motivation till lärande. Utomhuspedagogerna upplever att det finns en osäkerhet i genomförandet av projektet. Lärarna upplever främst svårigheter med att vara utomhus. Av arbetet kan man dra slutsatsen är att det finns en samsyn och en dialog mellan utomhuspedagogerna och lärarna. Detta är av vikt för att uppnå syftet med projektet, och utgör en grund för fortsatt utvecklingsarbete av såväl användningen av utomhuspedagogik inom arbetslaget som av naturskolans arbete med fortbildning av lärare.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag. Skolenheterna i sin tur skall forma innehållet och strukturen för skolarbetet, utifrån de nationella målen och riktlinjer samt de förutsättningar som råder inom kommunen. Lärare och rektorer skall även bryta ner de övergripande målen och precisera de till sin egen verksamhet. Denna decentralisering av skolan har komplicerat styrningen av skolan ytterligare. Skolan formas idag av nationella politiker, kommunala politiker och professionella aktörer. Dessa mål, normer och styrsignaler från olika håll kan vara svåra att förena och det leder till skilda tolkningar. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering. Hur tolkas och prioriteras komplexa mål som fastställs av stat och kommun på de olika nivåerna inom den kommunala skolan? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera hur man inom den kommunala skolans olika hierarkiska nivåer, från utbildningschef till lärare, tolkar, prioriterar och praktiserar de övergripande mål och riktlinjer som fastställs av stat och kommun. Metod: Syftet med vårt arbete var att analysera och öka förståelsen för det valda ämnet. En kvalitativ studie syftar till att erhålla en djupare förståelse. Vi har valt att göra en fallstudie då fallstudier används för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Vi valde att intervjua personer från samtliga hierarkiska nivåer inom gymnasieskolan för att se hur de upplever målstyrning och tolkar mål. Slutsats: Tolkningen och prioriteringarna av mål styrs i stor utsträckning av den politiska, administrativa och professionella logik som finns i skolan. Dessa logiker har olika sätt att se på skolan och kommer att påverka på vilket sätt prioriteringar och tolkningar av målen görs. Dessa tolkningar mellan logikerna sker både på individnivå och på organisatorisk nivå. Vilket leder till att skolan är komplex. Utfallet av dessa tolkningar och prioriteringar kan ses som en förhandlad ordning och en socialt konstruerad praktik. Förslag till vidare forskning: Utifrån vårt arbete anser vi att följande vore intressanta ämnen att utreda ytterligare. Vad är det kommuner vill med skolan? Viljan borde vara att göra den attraktiv för att få in resurser, samtidigt som ska ge en utbildning som möter de statliga kvalitetskraven. Var går pengarna skolan får i form av elevpeng och liknande? Går alla pengar till skolan eller går det till andra former av kommunal verksamhet?

No description available.