No description available.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda könsroller och till en heterosexuell miljö. Skolan är en plats som ska vila på demokratiska och inkluderande värderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan är en arena som tenderar att reproducera orättvisor i samhället. Skolämnet idrott och hälsa kommer ofta i kontakt med frågor som rör genus och sexualitet. Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska läroböcker i ämnet idrott och hälsa utifrån genus och sexualitet. Med diskursanalys som metodologisk ansats har fem diskurser identifierats; kategoriseringsdiskursen, könsrollsdiskursen, mannen som vinnarediskurs, kvinnan som problemdiskurs samt heteronormativitetsdiskursen. Upprepade mönster i läroböckerna har identifierats sända ut traditionella och stereotypa budskap kring genus och sexualitet. Konsekvenser av nämnda diskurser är att elever riskerar att anamma de budskap och normer som läroböckerna förmedlar. Därmed finns en risk att exkludera elever som ej passar in skolans konstruktion av det normenliga, vilket kan ses som ett misslyckande utifrån skolans uppdrag och värdegrund.

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning. Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori. Genom dessa val har denna studie kunnat fånga skolkuratorns erfarna uppfattning kring sin profession och sitt uppdrag. Denna uppfattning har sedan mynnat ut i studiens resultat, i att skolkuratorerna uppfattar sitt uppdrag som tolkningsbart och utan tydlig definition på vad uppdraget är. Yrkesrollen upplevs som otydlig av dem själva och av övriga professioner på skolan. Arbetsbeskrivningen har skolkuratorerna själva utformat vilket gör att yrket är personbundet och fritt. De slutsatser som dragits är att en tydligare ledning efterfrågas med bättre kunskap om skolkuratorns arbetsuppgifter och kompetens. Detta för att också möjliggöra mer insyn i arbetet och säkerställa rättigheten till samma skolkurativa hjälp för eleverna. Lång erfarenhet är en nyckelfaktor för att kunna hantera professionen som skolkurator. Studiens kunskapsbidrag utgörs av att den lyfter de funktioner kring skolkuratorns profession som behöver förändras och i många fall tydliggöras.

Bakgrund: Koncentrations- och uppmärksamhetsförmågorna är betydelsefulla att inneha för att barnen ska kunna tillgodogöra sig lärandet fullt ut i skolan. Koncentration betyder att kunna behålla sin sin uppmärksamhet under en viss tid, utan att tankarna drar iväg. För de barnen som har svårigheter med att samordna sin perception, samt rikta sina tankar mot ett särskilt ändamål, får besvärligheter inom olika områden, som i sin tur påverkar deras beteende. Det kan medföra en negativ inverkan på deras relation till sin omgivning. Genom yoga- och mindfulnessövningar, tränas närvaron och koncentrationen, vilket resulterar till att barnen blir lugnare och därmed blir det lättare för dem att rikta sin uppmärksamhet mot det som ska läras i skolan. Syftet: Vårt syfte med den här litteraturstudien var att undersöka, beskriva och sammanställa om asanas, meditation och andningsövningar, så kallade yoga- och mindfulnessbaserade övningar, hade utövats av barn i forskningssammanhang inom skolmiljön. Metod: Litteraturstudie med innehåll av tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Barnen förbättrade sin koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga. Självregleringen stärktes, samt självkänslan ökade. Flera lärare upplevde ett behagligare klimat i klassrummet. Även kamratrelationer och familjeförhållanden förbättrades. Slutsats: Yoga- och mindfulnessbaserade övningar stärker barnens koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga. Barnen blir lugnare och mer harmoniska. Beteendet blir bättre, vilket leder till att relationerna till omgivningen stärks.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation. Detta teoribygge har kompletterats av två underteorier. Den ena, Basic Need Theory, handlar om att inre motivation är beroende av individens upplevelse av tre grundläggande psykologiska behov; kompetens, självständighet och samhörighet. Den andra, Organismic Integration Theory, handlar om att yttre motivation kan delas in i fem olika motivationsprofiler; (1) amotivation, (2) yttre reglering, (3) introjicead reglering, (4) identifierad reglering, (5) inre reglering, i ett kontinuum efter fallande nivå av reglering från yttre faktorer. Inom SDT kopplas dessa teorier samman och påvisar att en högre grad av tillfredsställda grundläggande psykologiska behov innebär en lägre grad av reglering från yttre faktorer. Sammantaget har resultatet av denna studie visats att eleverna övergripande upplever att det finns möjlighet att påverka undervisningens innehåll, utvecklas och utmanas genom undervisningen och att det finns en social miljö där de trivs. Vidare visar resultatet av studien att eleverna inte i någon större utsträckning upplever sig reglerade från yttre faktorer. Resultatet visar även på en viss tendens till ett negativt samband mellan de grundläggande psykologiska behoven och de fem motivationsprofilerna. Med detta innebär att när graden av tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven ökar så minskar nivån av den upplevda nivån av yttre reglering. Resultatet visade även på att tendenser som tyder på att de elever som är aktiva i en idrottsförening utanför skolan har en högre tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven än de elever som inte är föreningsaktiva.

Syfte Syftet med studien var att ta reda på var ifrån gymnasieelever i Stockholm hämtar sin kunskap om vad hälsa innebär. Frågeställningarna var; vad betyder hälsa för eleverna, var får eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hälsa ifrån och på vilket sätt upplever eleverna att medias bild påverkar deras syn på hälsa?   Metod I studiens användes enkätfrågor vilka delvis tar utgångspunkt ifrån KASAM.   Resultat Hälsa för eleverna innebär att må bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), äta sund och nyttig mat (52 %) och vara vältränad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Skolan tillsammans med tränare, vänner och familj är elevernas primära kunskapskälla i vad hälsa innebär. Resultatet visade att eleverna anser att medias hälsobudskap fokuserar på att vi ska vara smala och vältränade och 33 % av eleverna anger att de tränar för sitt utseendes skull. Samtidigt visade svaren att eleverna anser att de blir påverkade av medias syn på hälsa.   Slutsats Slutsatsen av studien visade att ungefär en tredjedel av eleverna påverkas av de mediala kroppsnormerna medan majoriteten av svaren pekar mot att elevernas tankar om hälsa kan vara på väg ifrån den bilden av hälsa media visar idag. / The purpose of the study is to find out where students from high school in Stockholm derive its knowledge of what health means. The study used survey questions were partly based on KASAM. The question is what does health mean to the students, where does the pupils in high schools get their perception of health and in which manner do the students perceive that the media's image affects their approach to health? Health for students means to feel good (79%), to be satisfied with their lives (59%), eating healthy and nutritious food (52%) and be physically fit (46%). 81% of the pupils are taught in physical education. School along with coaches, friends and family are the student’s primary sources of knowledge of what health means. Meanwhile, the responses show that students are influenced by the media's approach to health. The results shows that students think that the media's focus on the health message is that we should be lean and fit. 33% of the students indicate that they are training for the sake of looks. The conclusion of the study shows that about one third of the students clearly are influenced by the medial standards body while the majority of the responses indicate that students' ideas about health may be on the way from the image of health media shows today. This may be due to the students' primary source of knowledge of what health means consists of people who are in their surroundings and recalls the importance of feeling good and being happy with their lives in order to achieve good health.

Movies are a part of everybody’s, including student everyday life. Teachers have to give their students the tools and means to critically examine movies and media as a whole. This study aims to examine how seven teachers in southern Sweden didactically motivate their use of movies; specifically entertainment features in the history subject. The theoretical framework of this study is Knud Illeris theories about the three dimensions of learning. These three dimensions are: content, motivation and interaction. Content is what the learning process is supposed to teach, motivation is the individuals own drive to absorb the content and interaction refers to the interaction between the individual and the close social sphere and the society.   The results of this study show that the teachers interviewed are positive to the use of movies in the history subject. At the same time they were critical of the factuality of the history in movies. The main reason for showing movies to the students, according to the teachers, is that it offers a visual and emotional opportunity to experience history. Movies can also awaken an interest for history in the students. Even though the teachers are working at different schools and in different counties most of them apply a similar approach to using movies as a method of teaching. Most of them use it as a basis for discussion with the class and amongst the students. Another reoccurring result in the interviews is the lack of time in the courses in history. This inhibits the use of movies in the classroom.

The aim of this Bachelor thesis is to examine and understand how teachers of younger children teach information literacy and also what part the school library and the school librarian take in this process. I have, in the study, used parts of Limberg & Folkesson´s IDOL project as my theoretical framework and the material was collected through qualitative interviews with four teachers. My result of this study indicates that many teachers have a vague idea of what information literacy is. My study also indicates that teachers only teach information literacy occasionally. This despite the new curriculum (Lgr11) which clearly indicates that information literacy is a priority. Some of the teachers express an opinion that the students, for example; in their source critical ability, develop this skill with age. The older they get the more developed their skills become. This might be one of the reasons why the teachers don’t experience that they teach information literacy so often. My conclusion is that the teachers need further education in both information literacy and how to teach their students in this subject. Another solution is also that the co-operation between the teachers and the school librarian increase. This would help the student to increase his or hers ability to reach their academic goals, to gain experience and develop their skill of information literacy to become a full member of the society.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna. Resultatet visar att det man kan kalla traditionell undervisning fortfarande är i majoritet men att en hel del områden vad beträffar digitala redskap är på framfart och troligtvis kommer att ta över om något år. Resultatet visar att elevers inställning är övervägande positiv till användningen av IKT. Det visar dock också att elever upplever att det finns nackdelar i form av mobbning och distraktionsmoment med digitala redskap inom IKT i skolvärlden.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.