Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv. De huvudsakliga frågeställningarna ifrågasätter vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa samt hur barnet reagerar vid en anmälan. Studien har grundats på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra skolkuratorer har intervjuats och det har ur empirin visat sig att skolkuratorerna främst ser anmälningsskyldigheten som något positivt. Det finns dock svårigheter och nackdelar som skolkuratorerna framfört. Ett ständigt uppkommande faktum har varit att barnet vid anmälan ofta backar och inte berättar sanningen för de inblandade myndigheterna vilket kan resultera i att utredningen läggs ner. Många forskningsavhandlingar belyser när professionella och yrkesverksamma med anmälningsskyldighet väljer att anmäla samt när det räknas som en misstanke. Denna studie kommer därför belysa vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa. / Each year around 100 000 children are victims of child abuse in Sweden. In Sweden the social services (Child protection services) have a responsibility to work for children’s right to grow up in safe environment conditions. For this to be possible other authorities and agencies are obliged to report to the social services when they suspect or get award about child abuse. School counselors meet children every day at school and possess a position where they can discover child abuse. The purpose of the study has been to highlight which difficulties and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors. The main issues questioning what difficulties there are with the notification requirement regarding child abuse and how the child reacts to a notification/report. The study was based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted. Four school counselors have been interviewed and the empirical data have found that school counselors primarily see notification/reporting as something positive. However, there are difficulties and disadvantages about reporting to the social services. An ever-emerging fact have been that the child at registration often runs and not telling the truth to the authorities involved, which may result in the investigation is closed.Many research theses highlights the fact that many professionals don’t child abuse and also what they count as a suspicion of child abuse. This study will therefore examine the difficulties, advantages and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors.

Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen i hur skolkuratorer upplever etisk stress i sina dagliga arbeten. Valet av metod för studien blev kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på skolkuratorer från tio olika grundskolor i åk 1-9. Jag har gjort fem intervjuer inom vardera av Tyresö och Haninge kommun, Det har varit sju kommunala skolor och tre friskolor som har medverkat. Resultat visar att samtliga av de tillfrågade skolkuratorerna upplever etiska dilemman i olika grad. Av respondenterna så upplever 40 % en obalans mellan krav och kontroll och att det är ett dilemma. Hälften av respondenterna upplever att de har en god balans mellan kontroll och etiska dilemman och resterande en delvis kontroll. Respondenterna använder sig av olika strategier för att handskas med dessa dilemman. Respondenterna upplever sig ha ett tillräckligt gott stöd innanför skolan, men att det externa stödet inte är tillräckligt. Skolans alltmer utvidgade uppdrag tas också upp som ett etiskt dilemma vilket innebär att skolan behöver lägga mycket tid på att motverka så att ungdomar inte hamnar i psykisk ohälsa eller kriminalitet. / The purpose of this study is to investigate and increase knowledge of how school counselors experience ethical stress in their daily work. The choice of method for the study is a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with school counselors from ten different primary schools. I have conducted five interviews in each of Tyresö and Haninge municipalities. There have been seven public schools and three independent schools that have participated. The results show that all of the school counselors experience ethical dilemmas to varying degrees. Of the respondents, 40 % experience an imbalance between demands and control and ethical dilemmas and the remaining a partial control. The respondents use different strategies to deal with these dilemmas. The respondents feel that they have sufficient support within the school, but the external support is not sufficient. The school`s increasingly expanded mission is also raised as an ethical dilemma, which means the school needs to spend a lot of time counteract so that young people do not end up in mental illness or crime.

Studien syftade till att utforska vad skolkuratorer upplever som verkningsfullt för att öka högstadiepojkars benägenhet att söka kontakt med dem. Genom en kvalitativ metod genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer, med fokus på att identifiera hinder och verkningsfulla strategier. Resultaten visade att maskulina normer och stigma betydligt hindrar pojkar från att söka stöd. Däremot ansågs synlighet, tillgänglighet och det förebyggande arbetet hos skolkuratorer vara avgörande för att minska dessa hinder. Kuratorerna betonade vikten av att bygga relationer och vara synliga i gemensamma utrymmen för att skapa förtroende och minska stigmat. Studien drog slutsatsen att en omdefiniering av maskulina normer och förbättrad tillgänglighet hos kuratorer vara avgörande för att uppmuntra pojkar att söka stöd, vilket främjar en mer inkluderande och stöttande skolmiljö. Med stigmateorin och relationsbaserat socialt arbete som teoretiska ramverk framhävdes vikten av att förstå och bemöta de sociala och relationella dimensionerna av högstadiepojkars stödbehov. / The study aimed to explore what school counselors perceive as effective in increasing middle school boys' tendency to seek contact with them. Using a qualitative method, five semi structured interviews were conducted with school counselors, focusing on identifying barriers and effective strategies. The results showed that masculine norms and stigma significantly hinder boys from seeking support. However, visibility, accessibility, and preventive work by school counselors were deemed crucial in reducing these barriers. The counselors emphasized the importance of building relationships and being visible in common areas to create trust and reduce stigma. The study concluded that redefining masculine norms and improving counselors' accessibility are crucial to encouraging boys to seek support, promoting a more inclusive and supportive school environment. With stigma theory and relationship-based social work as theoretical frameworks, the study highlighted the importance of understanding and addressing the social and relational dimensions of middle school boys' support needs.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort. Vidare delar professionerna uppfattningen att inte agera mot ungdomens vilja samt att ett skyddstänk är viktigt. Den form av riskbedömningsverktyg som vanligen används är handlingsplaner, som finns på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att det saknas strukturerad samverkan mellan professionerna. Viss samverkan föreligger men en svårighet beskrivs vara att arbetet är beroende av personbundna kontakter. Resultatet visar även att samverkan skulle gynnas av ökad kommunikation samt insyn i varandras arbete.

Sexual abuse is a global issue that can result in psychosocial consequences for the on that has been abused. Statistics show that girls and boys in high school age are among the group that are most vulnerable to sexual abuse and studies shows that high school counselors have or should have resources that can help students that has been abused. The purpose of this study is, through interviews study the work of high school counselors regarding students that have been sexually abused but also how they work to prevent sexual abuse. We also wanted to investigate if there are any differences in the mode of work depending on gender. Our study is based on interviews of six high school counselors that we interviewed in person at their work place. To analyze our data, we took help from previous research on the subject but also theories about action space, sexuality and gender. Our result shows that the high school counselors work in different ways to help students that have been sexually abused but there are no specific guidelines on how the high school counselors are supposed to work to prevent sexual abuse and deal with students that have been abused. Their main job is to be a support system for the student if she or he need to talk to somebody and guide the student through the process of pressing chargers or contacting different authorities. It became evident in our study that prevention and the way of dealing with sexual abuse needs to improve in the high school counselors’ work, which most of the school counselors said themselves. None of the counselors said that they work differently based on the student´s gender but half of them used the word boy when describing the perpetrator and girl when describing the victim. With the help of our theory we could see that there is a perception in society where the male gender is often seen as the perpetrator and that this perception affects how high school counselors see and talk about sexual abuse. This perception makes it also more difficult for boys to talk about sexual abuse and also realize when they have been victims of sexual abuse.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur samverkan ser ut mellan skola, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt socialtjänsten i arbetet med att hjälpa barn och ungdomar i åldrarna 0 till 18 år som lider av psykisk ohälsa. Studien grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare från socialtjänsten samt två kuratorer från BUP. Resultaten visar att det finns flertal hindrande och möjliggörande faktorer vid samverkan. Resultaten visar att då professionella konsulterar med varandra kring svåra frågor rörande unga som lider av psykisk ohälsa främjas samsyn och samverkan möjliggörs. Vidare visar resultaten att förutsättningar för samverkan inom organisationer bygger på att ledningar uppnår domänkonsensus, för att på så sätt komma överens om hur aktörer skall samverka / This qualitative interview study aims to investigate the collaboration between school, children and adolescent psychiatry and the social service with the intent to help children and adolescents aged 0 to 18 who suffer from mental health problems. The study is based on six semistructured interviews with two school counselors, two employees from the social services and two counselors from children and adolescent psychiatry (BUP). The results show that there are several obstructive and enabling factors when collaborating. The results show that when professionals consult with each other about difficult issues regarding young people suffering from mental illness, it promotes consensus and enables cooperation. Furthermore, the results show the prerequisites for collaboration within organizations is based on the fact that the management reaches domain consensus, in order to agree on how professionals shall collaborate.

Title: “Life must run smoothly” – school counsellors understanding of adolescents mental illness   Authors: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson   Mentor: Emme-Li Vingare   Keywords: Mental illness, adolescents, counsellors in school, holism, psychosocial work, stress   Aim: The aim of the study is to describe and analyze school Counsellor’s understanding of mental illness among adolescents and the Counsellor's explanation of its development.   Methods: This study is qualitative and the empirical material was collected through loose structured focus group interviews. Three focus groups were used where each contained three school counsellors.   Results: After the focus groups were held, four themes regarding causations to mental health among adolescent emerged. The four themes are as follows; various expressions and possible causes of mental illness, a changed society, parent’s responsibility and lastly, school Counsellor's in the school as an organization. Each theme describes possible causes of mental illness through different levels and systems around the adolescent. In the last theme, it is also provided a description of how schools operate with mental illness and what it is like to work as a counsellor in the school environment.    Analysis: A system theoretical perspective, the cognitive stress theory and previous presented research in the field of adolescent’s mental illness was used when analyzing the result.   Conclusion. From the participants understanding of adolescent’s mental illness, following conclusion can be drawn; counsellors picture mental illness as caused by several intertwined factors. These factors concern both individual and systemic factors which have their starting point in society, families, new technology and the requirements of high-performance in school. / Titel: ”Livet måste gå på räls” – skolkuratorers förståelse av ungas psykiska ohälsa Författare: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson Handledare: Emme-Li Vingare Nyckelord: psykisk ohälsa, ungdomar, skolkuratorer, holism, psykosocialt arbete, stress Syfte: Studies syfte är att beskriva och analysera skolkuratorers förståelse av psykisk ohälsa bland unga samt deras förklaringar av dess utveckling. Metod: En kvalitativ metod ligger till grund för studien. Det empiriska materialet samlades in genom tre löst strukturerade fokusgruppsintervjuer om tre skolkuratorer i varje. Materialet bearbetades och analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultat: Utifrån fokusgrupps-intervjuerna framkom fyra centrala teman om orsaker till psykisk ohälsa bland unga. Dessa benämns i uppsatsen som uttryck och möjliga orsaker till psykisk ohälsa, ett förändrat samhälle, föräldrars ansvar och skolkurator i skolan som organisation. De olika teman som presenteras förklarar alla möjliga orsaker till psykisk ohälsa på olika nivåer och inom olika system som ungdomen ingår i. Det sistnämnda temat handlar stället om hur skolan arbetar med psykisk ohälsa och vad det innebär att vara kurator i den organisationen. Analys: Resultatet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och genom kognitiv stressteori samt utifrån tidigare presenterad forskning inom området unga och psykisk ohälsa. Slutsats: Utifrån respondenternas uppfattning kring utvecklingen av ungas psykiska ohälsa kan slutsatser av studien visa att kuratorerna framställer en bild av psykisk ohälsa som orsakad av flera samverkande faktorer som gäller både individuella och systematiska faktorer. Faktorerna har sin utgångpunkt i samhället, familj, prestationskrav i skola och den nya teknologin. Unga lyfts som en utsatt grupp vad det gäller psykisk ohälsa och framför allt unga tjejer.

Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete. / The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka om skolkuratorers uppfattning omhögstadieelevers psykiska ohälsa har förändrats under covid-19-pandemin, samt omskolkuratorernas arbetssätt har förändrats. De forskningsfrågor som berördes handlar om hurskolkuratorerna upplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa såg ut under covid-19-pandemin, om deras psykiska hälsa har påverkats av distansundervisning samt hurskolkuratorerna har arbetat med elevernas psykiska hälsa under covid-19-pandemin. För attbesvara forskningsfrågorna har intervjuer med skolkuratorer på högstadieskolor genomförts.Det insamlande materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Teorierna som har använts för att analysera resultatet var systemteori och KASAM. Resultateti studien visade att skolkuratorer upplevde att högstadieelevers psykiska hälsa påverkadesnegativt av covid-19-pandemin. Framför allt framkom att skolkuratorernas uppfattning var atthögstadieelevernas vardag förändrades i samband med covid-19-pandemin, vilket har bidragittill att de inte upplevde en känsla av sammanhang, vilket har lett till att deras måendepåverkades negativt. Med hjälp av systemteori uppmärksammades vikten av en bra elevhälsaså eleverna kunde få hjälp med sin psykiska ohälsa i skolan och därmed må bättre i övrigasystem som de ingår i. Om eleverna enligt skolkuratorerna mådde bra i skolan bidrog det äventill att de fick förutsättningar till att må bra på sin fritid. Studiens slutsats var att skolkuratorernaupplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa påverkades negativt av covid-19-pandeminsamt att de har fått anpassat sitt arbetssätt utefter distansundervisning, restriktioner ochelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this qualitative study was to investigate whether school counsellors’ perceptionsof secondary school students’ mental health illness have changed during the covid-19-pandemic, and whether the school counsellors’ working methods have changed. Furthermorehow the counsellors have worked with the students mental health during the pandemic. Schoolcounsellors have been interviewed to provide relevant answers to these questions which havebeen analyzed using KASAM, general systems theory and qualitative content analysis. Theresult of the study shows that the counsellors perceived that the covid-19 pandemic has not onlyhad an adverse effect on secondary school students’ mental health but also changed theirlifestyle, which have contributed to a lesser sense of belonging in society at large among thestudents. By using general systems theory the importance of a working student care team thathelps students’ during mental illness is highlighted since that improves their health in othersystems too. If the students have good mental health in school, their mental health is consideredto be better in their spare time too. The conclusion of the study was that the school counsellorsfelt that secondary school students mental health was affected negatively of the covid-19-pandemic and that they had to adapt thier way of work in form om distance learing, restrictionsand the students mental health.

A qualitative study on school counsellors´ perspectives on relationship-based social work in a school context. The purpose of the study is to provide insight into the school counsellors thoughts about relationship-based social work with children and youths. Furthermore, the purpose is to shed light on the social workers thoughts on the power relationship between children and adults and its importance for their social work in a school context. The study is based on four school counsellors, and their perspective on their practical work with children and youths was used to answer the purpose of this study. The results of the study show how the school counsellors are suggesting that relationships are a fundamental component of a functioning social work. The results also show that the school counsellors try to compensate for the inequalities that exist between children and adults. The school counsellors have several strategies to empower the children and youths they meet. The results also show how the school counsellors experience their work as very complex as they see school as a compulsory, normative and non-democratic organisation which they dissociate themselves from.