Syftet med vår studie är att belysa hur skolkuratorer beskriver och konstruerar sitt förhållningssätt i situationer då de stöter på tjejer i högstadiet som misstänks ha en ätstörning. Vidare vill vi studera hur skolkuratorerna ser på vikten av kunskaper och erfarenheter av ätstörningar i det hälsofrämjande arbetet på skolan. Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap om huruvida skolkuratorer har de kunskaper som krävs för att arbeta hälsofrämjande mot tjejer som misstänks ha en ätstörning eller om det finns behov av att vidareutveckla dessa kunskaper. För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi analyserat vårt empiriska material genom en innehållsanalys. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska teori, främst genom begreppen Typifieringar, Det sociala kunskapsförrådet samt Socialisation. Dessa begrepp har bidragit till en djupare förståelse för hur skolkuratorernas konstruktioner av ätstörningsproblematik i högstadiet påverkar dem i sitt arbete.   De fyra teman som tar sig uttryck i analysen är “Det dolda”, “Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå”, “Att vara uppmärksam på små saker” samt “Prioriteringarnas uttryck”. Resultaten av vår studie visar på skolkuratorernas sätt att hantera situationer där tjejer misstänks ha en ätstörning bygger i mångt och mycket på samtalet kring tjejens mående. De erfarenheter och kunskaper om dessa tjejer som beskrivs är varierande, utifrån att det är ett komplext fenomen, men också att erfarenheten kan bidra till kunskap. Skolkuratorerna anser att kunskap är viktigt framförallt vad gäller upptäckandet av en misstänkt ätstörning. I det hälsofrämjande arbetet, vilket handlar huvudsakligen om stöttning, krävs till störst del kunskap kring samtal. I det hälsofrämjande arbetet med ätstörningsproblematik i allmän bemärkelse kan det vidare finnas ett behov av mer specifik kunskap i ämnet.

Barn blir varse tidigt att de ska vara del i ett sammanhang och passa in i mallen i skolmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer arbetar med utanförskap bland barn i låg- och mellanstadieåldern samt få inblick i vilka utmaningar som förekommer i arbetet. Resultatet från vår intervjustudie visar att hur skolkuratorer ser på utanförskap i skolan, varierar stort. Inte bara definitionen av, utan också orsakerna till utanförskap är väldigt olika från barn till barn. I resultatet går det att se vissa mönster, som att de som är särskilt känsliga, har vuxit upp i en ”trasig” familj eller har beteendediagnoser i större utsträckning blir utanför i skolan. Däremot är det ingenting som säger att alla sådana barn automatiskt blir utsatta för att de passar in i det mönstret. Arbetet mot utanförskap bedömer kuratorerna som aktuellt och viktigt, insatser genomförs för att ge barnen en tryggare skolgång, men hur skolorna och kuratorerna genomför arbetet skiljer sig åt. / Children become aware early on that they should be part of a context, and fit into the template in the school environment. The purpose of this study is to investigate how school counselors work with exclusion among children of primary school age, as well as gain insight into the challenges that occur at work. The results of our interview show that the school counselors’ experience of exclusion in school varies widely. Not only the definition but also the causes of exclusion are very different from child to child. It is possible to see certain patterns, for example that those who are particularly sensitive, have grown up in a “broken” family or have behavioral disorders are more likely to be left out in school. However, this doesn’t mean that all such children automatically become vulnerable because they fit into the pattern. The school counselors assess efforts to counteract exclusion as valid and important, and actions are implemented to give the children a safer school, but the schools’ and school counselors’ way of conducting the work differs.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.

Since the early 2000s, Sweden's municipalities have been working to map the new social problem of honor-related violence and oppression. School and social services are two important organizations for the ones experiencing this problem in order to receive the help and support to which they are entitled. However, the work between these two organizations is in need of development and there is also a lack of basic research in this area. This study therefore intends to investigate and gain knowledge about social welfare secretaries and school counselor's perspectives on cooperation in cases concerning honor-related violence and oppression. This is to understand whether it is possible to streamline the work between the organizations in these matters to also create greater trust between them. The study was conducted with seven qualitative interviews with school counselors and social welfare secretaries to create an understanding of the professionals' views on cooperation between the organizations and how it could be expanded and improved. These interviews were then analyzed through the scientific theoretical approach hermeneutics and the theory of discretion. The result of this study was that several factors exist that entail promoting as well as preventive components for cooperation between the two organizations to occur in cases concerning honor-related violence and oppression. The result also shows that increased cooperation between the organizations is a matter of wishes and needs, which they had ideas on how could be done.

The aim of this study was to investigate how school counselors at elementary school and high school describe their possibilities to work with prevention in generally and also more specific with prevention aimed at gender and norms of violence. We also wanted to investigate if the school counselors had room for action to affect their work. Using a qualitative approach with semi-structured interviews we interviewed eight social workers employed as school counselors at different schools in south of Sweden. The analysis was based on gender theory and thoughts from Hirdman and Connell. We also focused on their room for action connected to Svensson, Johansson and Laanemets interpretations of Lipskys concept Street level bureaucrats and theories about room for action. The social workers’ descriptions indicate that their room for action in work is controlled by the organisation and the resources they are given. The descriptions also indicates that the knowledge about prevention, gender and norms of violence affect how they are able to use their room for action. We also found out that the school counselor's own interest in questions such as gender and norms played an important part to which extent they chose to work with these questions or fight for their possibilities to do so.

Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). En statlig utredning har uppmärksammat att behoven av stöd för att klara utbildningen har ökat de senaste åren för vuxenutbildningens elever. I dagsläget finns inget krav på att vuxenutbildningen ska tillhandahålla elevhälsa såsom för- grund- och gymnasieskolan måste. Vissa kommuner har ändå valt att anställa exempelvis kuratorer. Forskningen om kuratorns roll inom vuxenutbildningen är begränsad, i stort sett icke-existerande. Denna studie syftar därför till att undersöka och analysera hur kuratorer inom vuxenutbildningen upplever SFI-elevers behov av stöd för att klara studierna, samt vilken roll som kuratorerna har i vuxenutbildningen. Vi har genomfört sex semi-strukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar inom vuxenutbildningen och som möter SFI-elever i sitt arbete. Datamaterialet har analyserats med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att kuratorerna har ett brett uppdrag med ett begränsat handlingsutrymme. Enligt kuratorerna finns det stora behov av stöd hos SFI-eleverna, många lider av psykisk ohälsa, har behov av särskilt stöd men är outredda och saknar diagnos, eller blir kvar på utbildningen under lång tid. Kuratorerna beskriver återkommande att eleverna har en ansträngd livssituation, ofta kopplat till krav från myndigheter att göra progression i studierna för att ha rätt till inkomst. Resultatet visar att kuratorerna spelar en stor roll i att stötta eleverna genom utbildningen bland annat genom stödjande samtal men även i elevernas kontakt med övriga samhället. De viktigaste slutsatser vi drar är att kuratorerna, genom hur de tolkar elevernas stödbehov, använder sitt begränsade handlingsutrymme för att kunna fånga upp och stötta elever med en bred problembild och att kuratorerna ofta fyller luckor som andra professioner eller myndigheter egentligen borde fylla. Kuratorerna spelar därför en viktig roll i att stötta elevernas i deras utbildning, och i förlängningen för att minimera de konsekvenser långvarig social utsatthet kan få, både för individ och samhälle. Kommuner och beslutsfattare bör ta med detta i beaktning vid beslut om resurser till vuxenutbildningen.

Att arbeta i kontaktyrken innebär en utsatthet för den yrkesverksamma. Socialsekreterare och skolkuratorer har en hög arbetsbörda vilket lämnar lite tid för återhämtning och att bearbeta påfrestande händelser. Hur kan den emotionella bördan från denna ofrånkomliga del av arbetet lindras? Den här studien undersöker socionomer yrkesverksamma som socialsekreterare och skolkuratorers upplevelser av kollegialt stöd för att hantera känslomässigt påfrestande situationer i arbetet. Skrivna korta narrativ från fyra socialsekreterare och två skolkuratorer bearbetades via grundad teori för att skapa en teoretisk modell. Fyra kategorier skapades från datamaterialet, Utsatthet, Förutsättningar, Stöd och Innebörd. Socionomernas berättelser innefattar händelser där de själva hamnar i en utsatt position eller påverkas av klientens utsatta position. För att få stöd behövde det finnas tillgång till tid, kunskap och en känslomässig öppenhet. I stödet erhöll socionomen perspektiv och bekräftande vilket möjliggjorde för dem att släppa händelsen och fortsätta framåt med arbetet. Utifrån dessa resultat skapades en teoretisk modell för processen. Den här studien lyfter vikten för kollegialt stöd på arbetsplatsen och att skapandet av rätt förutsättningar för ett gott stöd bör prioriteras.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut. Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp akuta ärenden som måste lösas. / This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s (1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion, however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly immediate situations that need to be resolved.

Det rapporteras om att barn och unga psykiska ohälsa blir sämre och sämre. I arbetet medbarn och unga psykiska hälsa står skolan som en viktig aktör och med olika professioner sommöter eleven. Läraren är den som möter de unga varje dag och skolkuratorn besitter kunskapom att stötta kring psykosocial problematik. Dessa professioners uppdrag och roller harändrats genom tiderna och där samverkan med varandra och det gemensamma arbetet medelevernas psykiska hälsa lyfts fram mer. Problematik lyfts fram om att elevhälsan behöverkomma in tidigare i elevhälsoarbetet i stället för att aktualiseras när problemet redan finns. Idenna studie kommer samverkan mellan dessa professioner inom grundskolan att undersökas,samt vilka erfarenheter som finns om samverkan. Kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer av fem skolkuratorer för att belysa deras erfarenheter av samverkan. Tillsammansmed skolkuratorernas berättelser och tidigare forskning om samverkan finns stor samsyn ivilka faktorer som påverkar samverkan. Grundläggande faktorer så som tydlig struktur, tydligtuppsatta mål och riktlinjer tillsammans är en förutsättning för att veta hur samverkan kan ske.Det gäller också att ge förutsättningar för att skapa goda relationer mellan professioner däravsätta tid och plats för samtal, både för att småprat i fikarummet och eller möte förelevgenomgång är viktigt. Genom att elevhälsan vävs in i det pedagogiska arbetet kanelevhälsoarbetet börja i klassrummet, där eleven är.