Syftet med studien är att analysera det handlingsutrymme som skolkuratorer anser sig ha i deras arbete med elever som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer i Sverige. Intervjuerna handlade om skolkuratorernas beskrivningar av svårigheter och deras möjligheter att hjälpa och stötta elever. Utifrån en tematisk analys identifierades fyra teman som jag sedan har analyserat med hjälp av det som jag har inhämtat från tidigare forskning samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultaten i studien visade att alla skolkuratorer beskriver sitt handlingsutrymme som stort och fritt men i praktiken är det mycket mer komplicerat än så. Studien visar att detta beror på att deras handlingsutrymme kan begränsas av tid, vårdnadshavare, elever, lärare eller i samarbetet med socialtjänsten. Bristen på tydliga arbetsbeskrivningar kan dessutom påverka deras möjligheter att agera i situationer som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Resultaten i studien visar också att deras handlingsutrymme ligger i att stödja elever genom att bland annat validera deras känslor, bekräfta dem och ge vägledning om var man kan söka hjälp. Trots detta kan skolkuratorer möta på svårigheter i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på dessa svårigheter inkluderar att veta när man ska göra en orosanmälan, rädsla för att förvärra situationen för eleven, svårigheter att nå fram till elever och hjälpa dem att förstå och reflektera över sin egen situation samt svårigheten med att upptäcka problematiken från första början. Dessa svårigheter har en påverkan på deras förmåga att hjälpa och stödja elever på ett effektivt sätt.

No description available.

The aim of the study was to examine the knowledge that school counsellors in Swedish schools have about young women with anxiety disorders. The study also examines how the counsellors act when there is a suspicion or a case of anxiety in a female student. With a qualitative approach eight school counsellors were interviewed. The theoretical approach that was used is the sociology of knowledge. Some of the study’s conclusions are that anxiety disorders are frequent among young girls. School counsellors have different types of education and work experiences which can affect their understanding of anxiety disorders. There are similar opinions among the school counsellors regarding the definition of anxiety and that it is a serious condition where the affected needs some sort of support or help to handle it. The results and conclusions confirm and extend the previous research made on the subject.

No description available.

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor’s heavy workload. The results of the study were divided into three categories, which in turn were followed by several themes to highlight the conditions governing school counsellor’s opportunity to work preventatively.

Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.

Studiens syfte var att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sitt och sina skolors arbete med ungdomskriminalitet i särskilt utsatta områden. För att besvara frågeställningarna så genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från tre skolor. För analysen av empirin valdes domänteori, handlingsutrymme, identitet och socialt utanförskap som teoretisk utgångspunkt. Analysen gjordes utifrån forskningsansatsen fenomenografi för att synliggöra deras uppfattningar och upplevelser, där arbetssätten var i fokus. Skolkuratorerna uppfattade brottslighet som en utmaning och att området försvårade arbetet då vissa elever inte känner sig som en del av samhället och riskerar att rekryteras av kriminella nätverk. De främsta arbetssätten för kuratorerna var relationsskapande, psykosocialt arbete, tillgänglighet och sociala kartläggningar. Kuratorerna menade att skolornas främsta strategier är samverkan med andra myndigheter, uppmärksamhet på skolfrånvaro och våldsförebyggande program. Tillgångar kuratorerna upplevde var vuxentäthet, kompetens och starka ledningar men de önskade mer tid och resurser. / This study’s purpose was to examine how school counselors perceive their own and their school’s work with criminality in excluded areas. To answer the study’s questions, three semi-structured interviews were conducted with counselors from three different schools. Domain theory, freedom of action, identity and social exclusion were the theoretical foundation for the analysis which was done with the research methodology phenomenography to highlight the counselor’s perceptions, with focus on their strategies. The counselors perceived criminality as a challenge and that the area made it difficult because of pupil’s risk of recruitment by criminal networks and their sense of not belonging. The counselors focused on relationship building, psychosocial work, availability and social mapping. They expressed that their school’s primary strategies were cooperation with other authorities, attentiveness on school absence and violence prevention. Assets the schools had were grownup density, competence and strong management but they wished for more time and resources.

The purpose of this study was to examine school counselors experiences of meeting and working with adolescents with gender nonconforming identites. The study was based on two research questions which were stated as following: What do school counselors at upper secondary schools believe is essential when working with students with gender nonconforming identites? And is there access to regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites? And what are the school counselor's opinions on that being implemented? We decided to do a qualitative study and conducted six interviews with school counselors operating in six different upper secondary schools in Sweden. In addition to the interviews we decided to further our research to provide us with a global perspective using previous research as well as theories related to the purpose of the study. The results showed that school counselors found trust, continuity, confidentiality, situation based treatment, equality and gender inclusive language as most relevant to ensure students with gender nonconforming identites feel safe and accepted botn at school and as well as the counselors office. We also found there to be little to no regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites and the opinions among the informants were scattered where some had a positive take on it and others were critical.

The lack of knowledge and an inexplicit definition of honor related violence complicates school counselors' work against the phenomen. Current discourse tends to focus on young girls' exposure to oppression and violence. This may cause a position for victimized young boys where they won't be noticed. This study therefore aims to examine school counselors' approach to honor related violence as a phenomen and what experience they have of working with victimized boys and girls. The study is based on a qualitative method where six school counselors have been interviewed. The main questions to be answered were how school counselors describe honor related violence as a phenomen, which experience they have of working against it and what they see as their responsibility in the work against the phenomen. To answer these questions the interviews were analysed through a theme analysis and the theory of discretion. The result of the study was that all school counselors have their point of the meaning of the phenomen. Despite this it was a difference between if they included different countries and religions in the description and if they include hbtq-persons as victims for the violence and oppression. All of the interviewed school counselors had experience of meeting victimized children. The main responsibility that was expressed was to create trustful relationships with the children, be there for them as a support during the process and decide when the situation requires to involve social services. Words like complicated, complexity and foreign were repidently involved in the school counselors statements. Which shows the importance of more knowledge and comprehension of the phenomen.

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.