Diss. Umeå : Univ., 2004.

The aim of this Bachelor´s thesis is to deepen our understanding of the high school librarian’s work, role and relations to teachers and management. Research questions concern how high school librarians prioritize work assignments and for what reasons, as well as how they regard their occupational role. Issues of integration in the educational activities of the school as well as obstacles and possibilities in relation to teachers and management are investigated. Five semi-structured interviews with high school librarians from different school contexts were conducted. The theoretical framework is based on the idea of the sociology of knowledge together with Loertcher’s Library Media Specialist´s Taxonomy. The results show librarians strive to prioritize pedagogical activities. Their pedagogical role in schools is not static but is developed by some of the librarians. Pedagogical work depended mainly on individual initiatives, with one exception. Possibilities for developing cooperation were found to exist in all the schools. Obstacles identified, though rare, were some teachers’ tendencies to work individually and the lack of opportunity to prioritize pedagogical work as administration consumed their time. Further obstacles were school managers tendencies to rely on the school librarians for initiatives and that only one school used meetings for regular pedagogic discussions.

Most people have a sense or understanding of leadership, this regardless if it is personallyexperienced or taught. A lot of former leadership research is focused on the leader, its attributes and functionality. From this perspective the successful leader is considered to have abilities that makes he or she someone special and extraordinary – a hero. However, a branch of more recent research takes a critical approach to this view. This critical perspective assumes that leadership is influenced and affected by other phenomena than just a strong leader. These phenomena can possibly be described as ideological or institutional. This paper aimes to critically analyze and problematize general assumptions and ideas about leadership.The study is based on interviews with six leaders from different businesses consisting of open-mindedly formulated questions about leadership. Among them are questions of the role of the leader and if there is a difference between being a leader and to excersise leadership. Also how they obtained the knowledge they possess about leadership. The study shows that people who are in a situation of leadership tend to describe it in relation to different types of leaders. These types of leaders seem to be categorizied as belonging to different generations and to them supposed ideals. The study also shows that there is a mutual dependence between leaders and followers, increasingly founded on cooperation and thereby acceptance and equality. / Ledarskap är något de flesta har en uppfattning om, vare sig det är självupplevt eller inlärt. Stora delar av tidigare ledarskapsforskning är centrerad kring ledaren, dennes attribut och funktion. Den framgångsrike ledaren anses, sett ur detta perspektiv, ha egenskaper som gör denne till någon särskild och extraordinär - en hjälte. En förgrening inom senare forskning intar dock ett kritiskt förhållningssätt till denna syn. Detta kritiska perspektiv utgår från att ledarskap influeras och påverkas av andra fenomen än en stark ledargestalt. Dessa fenomen kan möjligen beskrivas som ideologiska eller institutionella. Denna uppsats syftar till att kri- tiskt analysera och problematisera allmänna antaganden och idéer om ledarskap. I genomfö- randet av studien har sex stycken ledare från olika verksamheter intervjuats och öppna frågor har ställts om ledarens roll, eventuella skillnader mellan att vara ledare och att utöva ledarskap samt hur de erhållit den kunskap de besitter om ledarskap. Studien påvisar att personer i le- darställning tenderar att beskriva ledarskap i relation till olika typer av ledare. Dessutom ver- kar dessa ledarskapstyper kategoriseras som tillhörande olika generationer och dåvarande, påstådda, ideal. Studien visar även på att det existerar ett ömsesidigt beroende mellan ledare och följare som alltmer bygger på samarbete och därigenom acceptans och likställdhet.

<p>Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.</p><p>This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.</p>

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap. This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar. Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer. Det är således hög tid att på allvar ifrågasätta det psykiatriska paradigmets dominans som enskild förklaringsmodell.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

No description available.

The aim of the study was to examine the knowledge that school counsellors in Swedish schools have about young women with anxiety disorders. The study also examines how the counsellors act when there is a suspicion or a case of anxiety in a female student. With a qualitative approach eight school counsellors were interviewed. The theoretical approach that was used is the sociology of knowledge. Some of the study’s conclusions are that anxiety disorders are frequent among young girls. School counsellors have different types of education and work experiences which can affect their understanding of anxiety disorders. There are similar opinions among the school counsellors regarding the definition of anxiety and that it is a serious condition where the affected needs some sort of support or help to handle it. The results and conclusions confirm and extend the previous research made on the subject.

En försvarsmakts förmåga att hantera förändringar har genom historien varit avgörande för utgången av ett slag eller krig. Likaså är utgången beroende av att slaget kunnat försörjas. Flexibilitet ses av Försvarsmakten som svaret på överraskning och de osäkerheter som karakteriserar krig. Flexibilitet ses även som en av grunderna för genomförandet av gemensamma operationer. Att uppnå flexibilitet kräver en förståelse för vad begreppet flexibilitet innebär. Ett begrepp kan ha många betydelser och skilda föreställningar om begreppet kan leda till missförstånd samt ett felaktigt uppträdande. Den här uppsatsen avser att utforska vad begreppet flexibilitet betyder för logistiker i Försvarsmakten på operativ stab och försvarsgrensstaber. Detta i syfte att djupare förklara begreppet flexibilitet ur en militärlogistisk aspekt samt genom en jämförelse med teorier ur ett krigsvetenskapligt perspektiv bidra till en vidare definition av begreppet flexibilitet för logistiken. Studien visar att det finns skillnader mellan hur begreppet tolkas mellan staberna samt en differerande syn jämfört med teorierna. Studien visar även att begreppet flexibilitet för logistiken inte kan förklaras med enbart en teoretisk utgångspunkt, flera teorier måste sammanfogas och anpassas för att fungera med Försvarsmakten. Finkels flexibilitetsteori tillsammans med utforskade logistikteorier ger en teoretisk grund som svarar mot logistikens praktiska behov och behovet av operationskonst inom logistiken.