Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss.

No description available.

No description available.

<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

When departments within schools for various reasons are unable to house its students in theirregular buildings, pavilion schools are frequently used as a replacement. The Academic world isin constant change and hence in continuous need to adapt to new and updated requirementsand demands. This entails that the way how buildings traditionally are built must bereconsidered due to its adaptability. These days, pavilion schools, are viewed as expensive andtemporary solutions simultaneously as the population of schools in Sweden are both old andoutdated. When building a school in Uppsala today, Uppsala Skolfastigheter, must build it to ahigher standard than what is normally used when building a pavilion school. The society itselfhas started to adept in the idea of building a temporary module permanently, some of them withthe utmost standards, but the academic world is still resilient.The following work is performed in collaboration with Uppsala Skolfastigheter, the municipaladministrator of the academic population in Uppsala. The idea of the work is to enlighten oneaspect in the debate of pavilion schools’ opportunities that has not been treated earlier,meaning the pavilion schools’ construction and its durability. Initially the work started with ascreening of the module trade, in which a broader understanding of the suppliers’ view wasadapted. Interviews with operating technicians, project leaders and executive directors wascompleted in addition to visits at the chosen schools, to spark an insight in how a pavilionschool contradicts from a permanently built school regarding to quality and durability.Additionally, the schools’ plans of maintenance and rapports of errors was compared to seewhere they contradict historically and regarding planned support in the future.The visits to the schools entails information that the school buildings are differently exposed towear depending on the age of the students as well as the section of the building. In preschoolsthe wear is relatively low, in elementary schools it is somewhat higher and in high schools thewear is mainly due to vandalism and sabotage. During the visits the permanently built schoolswas perceived as less worn, the pavilion schools however had less remarks regarding to itsmaintenance and can hence be seen as more durable. From the interviews it is clear that theacademic world is still resilient towards pavilion schools, regarding expenses, quality andcomfort. Nonetheless, their view might need to change going forward, thus the pavilion schoolsare high in quality and brings possibilities in how the continuous change of needs and demandscan be dealt with in the future. / Modulskolor används frekvent runt om i landet för att inhysa elever som av olikaanledningar inte kan vistas i sina befintliga lokaler. Skolans värld är föränderligoch det ställs hela tiden nya krav på byggnaderna som i det traditionella sättetatt bygga är svåra att följa. Modulbyggnader ses idag som dyra temporäralösningar samtidigt som Uppsalas skolbestånd är gammalt och utgånget. Idagmåste Uppsala skolfastigheter bygga skolor i Miljöbyggnad silver, vilket ärutmanande vid moduluppställningar. I andra delar av branschen användsmodulära byggnader med hög standard permanent, men skolvärlden ärfortfarande negativt inställda till formatet.Denna studie är utförd i samarbete med Uppsala Skolfastigheter och inriktar sigpå just Uppsaladistriktet i hopp om att belysa en aspekt i debatten ommodulskolor som inte ännu varit aktiv då det är modulers kvalitet sett tillmiljöstandard och beständighet som avses undersökas i rapporten. Arbetetbörjade med en branschundersökning för att få en bredare inblick i hurleverantörer ser på moduler. Intervjuer med drifttekniker, projektledare,förvaltningschef och studiebesök har utförts för att undersöka hur permanentaskolor och modulskolor skiljer sig i kvalitet sett till beständighet samtidigt somfelanmälningslistor och underhållsplaner har jämförts för att se hur skoltypernaskiljer sig historiskt och framåt.Från studiebesöken framkommer det att skolor slits olika mycket och på olikaplatser beroende på elevernas ålder. Förskolor slits relativt lite, grundskolornågot mer och gymnasium slits mestadels i form av vandalisering. Vidstudiebesöken upplevdes de permanenta byggnaderna som mindre slitna, menfrån felanmälningslistor och underhållsplaner ses modulbyggnader som merbeständiga eftersom de har betydligt färre antal felanmälningar.

Många skolor har problem med att införa ny teknik och tyvärr fastnar skolor ofta i en serie av påbörjade införanden där de testar olika lösningar som aldrig leder till fullständigt införande. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur lyckat införande av IT i skolor ser ut samt utvärdera Norrhammarskolans införande av persondatorer till sina elever mellan årskurs 6 till 9 mot detta. Fallstudien är kvalitativ med intervjuer samt en enkät av intressenter på nivåer som berörde införandet och frågorna är framtagna ur en analysmodell som visar hur införande av IT i skolor kan se ut. Denna inkluderar hantering av förändring, införandeprocessen och dess fem faser samt principer på vad lyckat införande av IT i skolan kan innebära. Undersökningen av Norrhammarskolans införande visade problem som saknaden av en lokal grupp på skolan som då heller inte hanterade förändringsarbetet. Konkret införandeplan och lokalt ledningsstöd fanns dessutom inte samt att det fanns behov av bättre resursplanering innan införandet och bättre tillförsel av detta. Mycket som räddade dem var kompetent personal som tog ett stort ansvar, något som skapade nyckelpersoner som nu Norrhammarskolan är beroende av. Trots ett skakigt införande gynnar införandet barn och föräldrar inom Skellefteå kommun samt principerna för lyckat införande av IT i skolor uppnås till stor del.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead. The problematic area is the lack of rules within the school library field and the fact that the independent schools do not show any interest of cooperating with the public library. The conclusion is probably to make an agreement between the schools and the public library and to make the administrators literate about the positive effects which come out of a well provided school library.