<p>Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. </p><p>Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.</p>

<p>Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik</p><p>Abstract</p><p><p>Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.</p><p>Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word <em>dance</em> is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3].</p><p>The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school.</p><p>The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.  </p><p>Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools</p><p>[1] Lija, 2005, sid 7</p><p>[2] Bjertoft, 2004, sid 6</p><p>[3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29</p></p> / nej

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.</p><p>Metod</p><p>Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.</p><p>Resultat</p><p>Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan.</p><p>Slutsats</p><p>Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.</p>

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik Abstract Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge. Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3]. The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school. The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.   Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools [1] Lija, 2005, sid 7 [2] Bjertoft, 2004, sid 6 [3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29 / nej

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa. Metod Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor. Resultat Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan. Slutsats Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ”vanliga” grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med studien är att beskriva den fysiska och psykosociala skolmiljön på två olika högstadieskolor utifrån ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv på gruppnivå. Metoden är en strukturerad observations studie utifrån en egen utformad checklista. Där de på grupp nivå studeras hur skolmiljön är utformad i förhållande till de aktiviteter som ska utföras. Resultatet är en beskrivning av skolmiljön på två kommunala högstadieskolor. Resultatet visar att arbetsterapeutens kompetens behövs för att se över skolans lärandemiljöer och arbetsmiljöförhållanden utifrån hur miljön påverkar eleverna. Anpassningar av miljön, schemats utformning, ljudnivån, ergonomi, rastmiljön och möjligheter till daglig fysisk aktivitet är viktiga moment i arbetsterapeutens roll i skolan. Arbetsterapeuter kan använda sina kunskaper tillsammans med andra professioner för att förebygga ohälsa hos barnen både i och utanför hälso- och sjukvården. Sökord; Arbetsterapi, aktiviteter, skolor, skolhälsovård, folkhälsa.

Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa". Syftet med studien är att undersöka tillgängligheten i idrottssalarna hos kommunala grundskolor för att se hur miljön är tillgänglig för rullstolsburna. Studien som utfördes var en observationsstudie där författarna undersökte totalt 11 skolor fördelat i två olika kommuner. Som instrument konstruerades en checklista med olika bedömningspunkter tagna främst från instrumentet Housing Enabler. Det som observerades var idrottssalen med tillhörande utrymmen så som entréer, omklädningsrum, WC och duschar. Data samlades in främst genom mätningar och jämförelser utifrån måttrekommendationer från anvisningar i Bygg ikapp och Handisam. Insamlade data sammanfattades i övergripande tabeller som visar hindrens omfattning per skola, per kommun samt per kategori i checklistan. Resultatet visade på brister inom flera områden i de undersökta lokalerna, från mindre omfattande till hinder som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. De största hindren identifierades inom omklädningsrum, nödutgångar samt WC. De resultat som framkom i studien kan sättas i relation med tidigare studier som gjorts på tillgänglighet och hinder inom grundskolans lokaler. Resurser i miljön identifierades främst i utomhusmiljön.

Syftet med denna undersökning är att mäta och identifiera eventuella förändringar över tid, vad gäller arbetsmiljön och måluppfyllelsen, under implementeringen av Quadriceps-pedagogiken på Ekhammarskolan. Arbetsmiljö definieras i denna studie som mål vilka Quadricepspedagogiken vill uppnå. Med måluppfyllelse menas niornas meritvärden och andelen elever som når alla målen i nian. Studiens metod utgår från en kvantitativ longitudinell utvecklingsstudie genomförd som en survey-undersökning där resultaten tolkas med en ansats som lutar åt skoleffektivitetsforskning. Resultatet kvantifieras till ett antal positiva och negativa förändringar över tid. Mätningen av arbetsmiljön gjordes utifrån frågeställningar där man vill uppnå det arbetssätt som Quadricepspedagogiken förespråkar. Frågeställningarna i enkäterna gav svar som eventuellt kan indikera positiva och negativa förändringar i arbetsmiljön. Enkäterna genomfördes åren 2006-2009. Resultatet visar att av 22 frågeställningar som ställts upp i problemformuleringen upplevdes 12 som positiva förändringar, 3 som oförändrade och 7 som negativa. Det mest utmärkande var att eleverna upplevde att lektionernas startblock gav en lugnare och tystare ingång till och början på lektionen, att börja-med-uppgiften underlättade för dem att komma igång med lektionen och att koncentration under lektionerna blev bättre. Studien av måluppfyllelsen, det vill säga meritvärdena samt andelen elever som når målen, varierade kraftigt under åren 2006-2009. Variationen kan inte ha något samband med Quadricepspedagogikens införande. Det behövs ytterligare forskning för att kunna fastställa hur meritvärdena förändras över tid. Författaren föreslår i diskussionen yterliggare studier av flera skolor som infört Quadricepspedagogiken och hur deras meritvärden förändras över tid.

Bakgrund: Barn tillbringar mycket tid i skolan. Många studier visar att föräldrar till barn med diabetes inte känner sig trygga med stödet som skolpersonalen ger till deras barn under skoltiden. Syfte: Att beskriva skolpersonalens stöd till elever med diabetes, om handlingsplaner finns och hur skolans personal ser på sin kompetens relaterat till sjukdomen diabetes. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med en enkät på webben. Ett randomiserat och stratifierat urval av skolor gjordes. Totalt deltog 19 skolor från 19 olika län fördelade över Sverige. Sextiosju respondenter (rektorer, skolsköterskor, idrottslärare, skolbespisningspersonal, fritidspedagog, fritidsledare och resurspedagog) svarade. Data analyserades med hjälp av deskriptiv och inferens statistik. Resultat: Resultaten från denna studie indikerar att det skulle behövas en översyn av skolornas handlingsplaner angående omhändertagande av elever med diabetes. Endast i tre skolor hade hela personalen samma kunskap om riktlinjerna. Studien visade att skolpersonal behöver regelbunden utbildning om diabetes och att de behöver upprätthålla sin kompetens. Samarbetet mellan skolan och föräldrarna angavs fungera bra. Konklusion: Handlingsplaner för stöd till barn med diabetes under skoltid behöver ses över och all personal i skolan måste bli medvetna om var dessa kan hittas och vad de innebär.