Bakgrund: Ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och de livsstilssjukdomar som detta orsakar har pekats ut som ett ökande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Skolsköterskor utgör en viktig del i det preventiva arbetet genom att hjälpa elever att göra hälsosamma val vad gäller kost och fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet gentemot barn, från förskoleklass till årskurs nio, med övervikt eller fetma och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide som utvecklats av författarna. Data analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier med tillhörande underkategorier. Underlättande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete, var att genom hälsokontroller och hälsosamtal tidigt kunna identifiera barn med övervikt eller fetma. Att grunda för goda vanor var viktigt och skolsköterskorna använde olika metoder för förändring. Samverkan och närvaro mellan olika yrkesgrupper inom skolan sågs som betydelsefull. Hindrande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete var bland annat att skolsköterskorna upplevde övervikt och fetma som ett känsligt och tabubelagt ämne att samtala om. För att lyckas med en livsstilsförändring hos barn var dialogen med föräldrarna av stor vikt. Skolsköterskorna upplevde det som en hindrande faktor om inte föräldrarna var motiverade. Slutsats: Skolsköterskornas preventionsarbete gentemot barn med övervikt eller fetma kan vara ett komplext och känsligt område. Att främja hälsosamma levnadsvanor hos barnen sågs som den viktigaste delen i preventionsarbetet. Det kräver engagemang och samarbete med både barn, föräldrar och andra professioner. / Background: Unhealthy eating habits, inadequate physical activity and the lifestyle diseases that this causes, have been identified as an increasing problem among children and adolescents in Sweden.  By helping students to make healthy choices in terms of diet and physical activity, school nurses are an important part of the health preventive work. Purpose: To investigate the school nurse's experiences of health preventive work towards children from pre-school class to grade nine with overweight or obesity and their parents. Method: The study was conducted with qualitative semi-structured interviews.  10 school nurses where interviewed with an interview guide which was developed by the authors. All data was analyzed by using manifest qualitative content analysis. Result: The result is presented under three categories with associated subcategories. The facilitating factors in the school nurse's prevention work were to early identify childhood overweight and obesity through health checks and health-promoting conversations. Founding good habits was seen as an important matter and the school nurses used different methods for this. Collaboration and presence between different professions in the school was considered significant. Impeding factors in the school's prevention work included, among other things, that the school nurses experienced overweight and obesity as a sensitive and taboo subject to talk about. In order to succeed in a lifestyle change among the children, a dialogue with the parents was of great importance. The school nurses perceived it as an impeding factor if the parents were not motivated. Conclusion: The school nurses’ health prevention work towards overweight or obese children can be a complex and sensitive area. Promoting healthy habits for children was considered the most important part of the prevention work. It requires commitment and cooperation with children, parents and other professionals.

Bakgrund : Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem, fler människor i världen dör av övervikt än undervikt. Barn med övervikt och fetma har större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Skolsköterskan möter barn i tidig ålder och har med sin kompetens möjlighet att hjälpa barnen och arbeta preventivt mot övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård relaterat till övervikt och fetma hos barn 6–12 år inom skolhälsovården. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserat enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: föräldrarnas reaktioner, omgivande faktorer, redskap och verktyg, inflytande och skolans ansvar. Skolsköterskan är beroende av många olika faktorer för att ge personcentrerad vård till varje elev. Samtliga skolsköterskor beskriver att föräldrarnas inställning är det som avgör i vilken utsträckning de har möjlighet att hjälpa eleven. Slutsats: Studien visar att skolsköterskan är en viktig del i arbetet mot övervikt och fetma men att rätt förutsättningar behövs för att kunna ge stöd och hjälp till varje elev. / Background: Overweight and obesity are a public health problem, more people in the world die of overweight than underweight. Children with overweight and obesity are at greater risk of later in life suffering from diseases such as cardiovascular disease and diabetes. The school nurse meets the child early in childhood and has the ability to help the children and to work against overweight and obesity. Purpose: To describe school nurses experience of working with person-centered care related to overweight and obesity in children 6-12 years in school health care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Five main categories emerged: the parents' reactions, surrounding factors, tools and instrument, influence and school responsibility. The nurse is dependent on many different factors to provide person-centered care to each student. All school nurses describe that the parents' attitude determines the extent to which they have the opportunity to help the student. Conclusion: The study shows that the school nurse was an important part of the work towards overweight and obesity, but that the right conditions were needed to provide support and assistance to each student.

Bakgrund: Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession på skolan och det ställs höga krav på att en skolsköterska ska kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg i sitt eget kunskapsområde. Psykisk och social ohälsa är ett ökande problem bland elever och skolsköterskor förväntas i större utsträckning identifiera och ge lämplig intervention till elever som riskerar psykisk ohälsa. Forskning inom omvårdnad där sjuksköterskor har fått reflektera över sitt arbete tillsammans med en handledare har påvisat positiva effekter som stressavlastning, ökad arbetstillfredsställelse och psykosocialt välbefinnande. Syftet: Att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse samt att undersöka i vilken utsträckning skolsköterskor erbjuds psykosocial handledning. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Skolsköterskorna upplevde sitt arbete som meningsfullt samtidigt som det ställdes höga känslomässiga krav. Majoriteten av skolsköterskorna var tillfredsställda med sitt arbete. Skolsköterskorna ansåg att psykosocial handledning är viktigt för arbetet. De som inte fick handledning ansåg att det kunde bero på ekonomiska faktorer, okunskap hos ledning eller att de var en bortprioriterad arbetsgrupp. Konklusion: Vidare studier behövs för att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö, samt vilket stöd som erbjuds i ett arbete som är känslomässigt krävande. Det behövs fler studier som beskriver vilken effekt handledning har för skolsköterskor och hur handledningen utformas. / Background: School nurses are usually alone in their profession at school and high demands are placed on a school nurse to be able to work independently, make their own decisions and be safe in their own area of expertise. Mental and social illness is an increasing problem among students and school nurses are expected to identify and provide appropriate intervention to students at risk of mental illness. Research in nursing where nurses have had to reflect on their work together with a supervisor has shown positive effects such as stressrelief, increased job satisfaction and psychosocial well-being. Purpose: The purpose of the study was to investigate the school nurse's psychosocial work environment, job satisfaction, and investigate the extent to which school nurses are offered psychosocial guidance. Method: A prospective cross-sectional study with quantitative approach. Result: The result shows that the school nurses perceived their work as meaningful while at the same time setting high emotional demands. Most school nurses were satisfied with their work and they considered that psychosocial supervision was important for their work. Those who did not receive supervision felt that it could be due to economic factors, ignorance of management or that they weren’t a prioritized group. Conclusion: Further studies are needed to investigate the school nurse's psychosocial work environment, as well as what support is offered in a job that is emotionally demanding. More studies are needed that describe the effect supervision has on school nurses and how the supervision can be designed.

Bakgrund: Elevers skärmtid ökar i såväl skolan som på fritiden och kan påverka deras hälsa i både positiv och negativ riktning beroende på hur skärmen används. I skolsköterskans uppdrag ingår bl. a. att motivera och vägleda elever till en hälsosam livsstil. Således har skolsköterskan inom ramen för sitt hälsofrämjande arbete en unik möjlighet att vägleda elever i positiv riktning så att de etablerar hälsosamma skärmvanor.Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter gällande förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete kring elevers skärmvanor.Metod: Data samlades in genom individuella intervjuer med skolsköterskor (n=12) och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter av förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet presenterades i fyra kategorier: att vara medveten om elevers skärmvanor, att vara engagerad i elevers skärmvanor, att kunna hantera elevers skärmvanor, att samverka kring elevers skärmvanor.Konklusion: Studiens resultat har synliggjort avsaknad av kunskap och riktlinjer i skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande elevers skärmtid samt att det finns behov av ytterligare forskning inom området. / Background: Pupils´ screen time increases in school as well as in leisure time and can affect their health both positively and negatively depending on how the screen is used. In their health promoting work, school nurses have an opportunity to help students create healthy screen usage.Aim: The aim of the study was to illuminate school nurses’ experiences regarding conditions for health promoting work around pupils’ screen habits.Method: Data were collected by individual interviews with school nurses (n = 12) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.Results: School nurses’ experiences of preconditions health promoting work was presented in 4 categories: to be aware of pupils’ screen habits, to be engaged in pupils’ screen habits, being able to handle pupils’ screen habits, to collaborate around pupils’ screen habits.Conclusion: The study’s results have highlighted the lack of knowledge and guidelines in school nurses’ health promotion work regarding pupils’ screen time and that there is a need for further research in the area.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är de vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionerna, vilket drabbar miljontals människor världen över och kan i vissa fall leda till cancer. HPV-vaccin ingår i svenskt barnvaccinationsprogram för flickor sedan 2010 och från 2020 inkluderas även pojkar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av HPV-vaccination. Metod: Åtta skolsköterskor från två kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: Att information främjar följsamheten, att bemöta frågor och skapa trygghet, att arbetsbelastningen ökat, att möta tveksamhet till vaccin samt att bemöta elevers vilja. Slutsats: Skolsköterskor strävade efter att ge tydlig och aktuell information om HPV-vaccin till elever och vårdnadshavare. Utvecklandet av nationella rutiner för information är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras arbete och öka vaccinationstäckningen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för psykiska tillstånd som orsakar lidande och innebär vissa svårigheter att fungera i vardagslivet. Tonåren är en tid av såväl psykiska som fysiska förändringar och gör därför tonåren till en sårbar period för psykisk ohälsa. Cirka tio procent av tonåringarna har så omfattande psykiska problem att det påverkar den dagliga livsföringen. Skolsköterskan är en av de första att träffa tonåringar med psykisk ohälsa och utgör därför en viktig del av tonåringens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys. Litteratursökning utfördes i tre databaser; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt tolv kvalitativa artiklar analyserades och inkluderades i litteraturöversikten. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen; Saknar verktyg och kunskap om psykisk ohälsa, Tidsbrist och arbetsbelastning, Vikten av teamarbete och Meningsfullt arbete men känslomässigt tärande. Resultatet visade att skolsköterskorna efterfrågade verktyg och mer kunskap om tonåringars psykiska ohälsa. Vidare upplevde skolsköterskorna tidsbrist och att de inte alltid kunde vara så tillgängliga för tonåringarna som de önskade. Teamarbetet med övriga professioner och externa aktörer kunde bli bättre då skolsköterskorna inte alltid kände sig accepterade i sin yrkesroll. Även om skolsköterskorna upplevde arbetet som känslomässigt tärande så kände de ändå att deras arbete var meningsfullt för den enskilde tonåringen.  Slutsats: Skolsköterskorna saknade kunskap, verktyg och resurser i arbetet med tonåringar med psykisk ohälsa. De upplevde att tidsbristen försvårar det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa och att de inte alltid kände sig accepterade av andra professioner. Det är av stor vikt att skolsköterskan i klinisk praxis kan erbjudas mer kunskap, tid och resurser för att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is an overall term for mental conditions that cause suffering and involve certain difficulties in functioning in everyday life. Adolescence is a time of both mental and physical change and therefore makes adolescence a vulnerable period for mental illness. About ten percent of teenagers have such extensive mental health problems that it affects their daily life. The school nurse is one of the first to meet teenagers with mental illness and therefore forms an important part of the teenager's well-being.  Aim: The aim was to investigate school nurses' experiences of working with adolescents with mental illness.  Design: A literature review with integrated analysis. Literature search was performed in three databases; Cinahl, PubMed and PsycINFO. A total of twelve qualitative articles were analyzed and included in the literature review. All included items were quality reviewed using a quality review template.    Results: Four categories emerged in the analysis; Lacks tools and knowledge about mental illness, Lack of time and workload, The importance of teamwork and Meaningful work but emotionally consuming. The results indicated that school nurses need tools and more knowledge about teenagers' mental illness. Furthermore, school nurses experienced a lack of time and that they could not always be as accessible to the teenagers as they wanted. The teamwork with other professions and external actors could be better as the school nurses did not always feel accepted in their professional role. Even though the school nurses experienced the work as emotionally consuming, they still felt that their work was meaningful to the individual teenager.  Conclusion: School nurses lack knowledge, tools and resources in working with adolescents with mental illness. They experience that the lack of time complicates the preventive work for mental illness and that they do not always feel accepted by other professions. It is of great importance that the school nurse in clinical practice can be offered more knowledge, time and resources to work preventively against mental illness.

Bakgrund: HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Flickor vaccineras redan mot HPV, från hösten 2020 kommer pojkar vaccineras. Vaccinationstäckningen är lägre än övriga vaccin i vaccinationsprogrammet. Information och rekommendation från vårdgivare har visat sig ha betydelse för vaccinationstäckningen. Syftet: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors syn på sin roll som vaccinationsförespråkare vid införandet av HPV-vaccination till pojkar i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Metod: Kvalitativ metod användes i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i Stockholmsområdet genomfördes. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Betydelsen av att ge information, Utmaningar med att vara vaccinationsförespråkare, Betydelsen av egen kunskap, Ansvar som vaccinationsförespråkare. Ur resultatet framträdde temat Ett livräddande engagemang. Konklusion: HPV-infektioner spelar en stor roll för uppkomsten av cancer och orsakar många dödsfall varje år. Skolsköterskors arbete för att uppnå en hög vaccinationstäckning har därför stor betydelse och kan i förlängningen ses som en insats som förhindrar lidande och räddar liv. För att uppnå hög vaccinationstäckning måste skolsköterskor ha goda kunskaper för att ge aktuell och adekvat information till elever och vårdnadshavare. Vaccinets sexuella koppling, relationen till vårdnadshavare och samhällets syn på vaccinet ses av skolsköterskorna som utmaningar för nå en hög vaccinationstäckning. / Background: Human papillomavirus (HPV) is the most common sexually transmitted disease in Sweden. Girls are already vaccinated against HPV and from the autumn of 2020 boys will be initiated. The vaccine uptake is lower compared to other vaccines in the national vaccination program. Information and recommendation from healthcare providers has been proven to be important for vaccine uptake. Aim: The aim of the study was to describe school nurses view on their role as opinion leaders during introduction of HPV-vaccine to boys in the national vaccination program for children. Method: A qualitative methodology was used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active around Stockholm were accomplished. The results were analyzed by content analysis. Results: The analysis resulted in four categories; The importance of giving information, Challenges being an opinion leader, The importance of individual up to date knowledge and Responsibility as an opinion leader. From the result a theme appeared A lifesaving commitment. Conclusion: HPV-infections plays an important role for the appearance of cancer and causes many deaths each year. School nurses’ assignment to achieve high vaccination uptake has a major importance and may in long term prevent suffering and save life. To achieve high vaccine uptake school nurses need knowledge to be able to give current and adequate information to students and parents. The sexual connection, the relationship to parents and society’s view on the vaccine are seen as challenges to achieve a high vaccine uptake by the school nurses.

Bakgrund: Skolsköterskors huvuduppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Barn med övervikt är ett växande problem i hela världen. Överviktiga kan leda till olika följdsjukdomar och ett försämrat psykiskt mående i vuxen ålder. Skolsköterskans samtal med vårdnadshavare är en viktig del i att förebygga övervikt. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En kvalitativ studie. Datainsamlingen skedde via mailintervjuer. Sexton skolsköterskor intervjuades med öppna frågor som var kopplade till syftet. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var: Svårigheter att möta föräldrars reaktioner, Insikt skapar förutsättningar för en gemensam plan och stöd till skolsköterskor. Subkategorierna var: Att möta motstånd, Att möta bristande insikt, Att skapa motivation, Att lyfta familjens erfarenheter, att lägga upp en plan tillsammans, Att skapa positiva möten. Konklusion: Samtal kring övervikt möts ofta av starka reaktioner. Att se familjen som helhet på individnivå hjälper skolsköterskorna i mötet. Fördelar är att vara öppen och lyssna på familjens historia och förutsättningar, och prata om hälsa som helhet. Skolsköterskor kämpar för att hjälpa eleven att främja hälsa, det genom att skapa ett bra samarbete med familjen. / Background: The school nurse main task is to work preventional with health. Children with overweight are a growing problem throughout the world. Overweight children are at greater risk of remaining overweight even in adulthood. The school nurse´s conversation with guardians is an important part of preventing overweight. Purpose: To explore school nurses’ experience of talking with parents to children with overweight. Method: A qualitative approach was chosen. The data collection took place via mail interviews. Sixteen school nurses were interviewed with open questions. It was analyzed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The result ended up in three different categories and six sub-categories. The categories were: Difficulty meeting parents' reactions, Insight creates the conditions for a common plan and support for school nurses. The subcategories were: To meet resistance, To meet lack of insight, create motivation, lift the family's experiences, put together a plan together, create positive meetings. Conclusion: Conversations around overweight are often met by strong reactions. Seeing the family and the individual helps the school nurses in the meeting. Benefits are seen as being open and listening to family history and conditions and talking about health as a whole in the first place.

Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vardag i skolan, det som händer där har påverkan på deras hälsa och utveckling. Att utsättas för mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser för barns hälsa. Skolsköterskan uppmärksammar elevers mående och har en viktig roll i att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att arbeta med elever som utsätts för mobbning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes som analysmetod. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Att uppmärksamma mobbning och Att ge stöd till den utsatta eleven. I temat Att uppmärksamma mobbning framkom tre subtema: Skolsköterskans kunskap som ett redskap för att uppmärksamma mobbning, Medvetenhet om vart mobbning sker och Faktorer som påverkar skolsköterskans möjligheter att uppmärksamma mobbning. I temat Att ge stöd åt den utsatta eleven återfinns tre subtema: Att bygga en god relation, Att stärka den utsatta eleven och Att samverka med andra. Konklusion: Skolsköterskor har kunskap om mobbningens påverkan på elevers hälsa och att det finns elever med ökad risk att utsättas. De är medvetna om att mobbning kan ske i miljöer som är dolda. Att bygga en god relation med elever ses som viktigt. Skolsköterskor behöver få möjligheten att involveras mer i skolans arbete med mobbning. / Background: Children and young people spend a large part of their everyday lives at school, what happens there has an impact on their health and development. Being exposed to bullying can lead to serious consequences for children's health. The schoolnurse pays attention to students' well-being and plays an important role instrengthening the student's physical, mental and social well-being. Aim: To describe school nurses' experiences of working with students who are exposed to bullying. Method: Systematic Literature Review with meta-synthesis as analysis method. Results: The analysis revealed two main themes; To detect bullying and To provide support to the vulnerable student. In the theme To detect bullying, three sub-themes emerged: The school nurse's knowledge as a tool to detect bullying, Awareness of where bullying takes place and Factors that affect the school nurse's opportunities to detect bullying. In the theme Giving support to the vulnerable student, there are three sub-themes: Building a good relationship, Strengthening the vulnerable student and Collaborating with others. Conclusion: School nurses have knowledge of the impact of bullying on students' health and that there are students with an increased risk of being exposed. They are aware that bullying can take place in hidden environments. Building a good relationship with students is seen as important. School nurses need to be given the opportunity to be more involved in the school's work with bullying.

Bakgrund: Att klara skolan är en viktig faktor för elevers framtida hälsa. Skolsköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt bidra till att främja psykisk hälsa, lärande och utveckling. Arbetet innefattar bland annat hälsosamtal, varvid skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera riskfaktorer samt främja elevens delaktighet och psykiska hälsa. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa bland elever inom grund- och gymnasieskolan. Metod: En litteraturöversikt med metasyntes som metod. Totalt användes elva artiklar som analyserades med kvalitativ metodik. Resultat: Ur analysen framkom ett huvudtema; Att räcka till – underlättande och försvårande aspekter som inverkar på individ- och organisatorisk nivå. Därefter bildades sex subteman; Tillgänglighet, Bygga relationer och skapa tillit, Samverkan, Brist på tid och resurser, Behov av kompetenshöjande insatser samt Struktur och organisation. Konklusion: Skolsköterskor upplever det hälsofrämjande arbetet som viktigt, där tillgänglighet och möjlighet till god samverkan är något som underlättar. Arbetet kan dock försvåras av brist på tid och förtroende till egen profession. Ett tydliggörande av skolsköterskors roll och kompetens behövs för att skapa en ökad förståelse och på så vis ett tydligare arbetssätt samt bättre samverkan i och utanför elevhälsoteamet. / Background: Making it through school is an important factor for school children’s future health. School nurses’ have a task in promotive and preventive health work, as well as promoting mental health, learning and development. The work involves health dialogue, where school nurses have an important role in identifying risk factors and involving the student to promote their own mental health.' Aim: The aim of this metasynthesis was to illuminate school nurse’s experiences of promoting students mental health. Method: A literature review with metasynthesis as a method. The study is based on eleven articles that were analyzed with a qualitative methodology. Results: From the analysis one main theme and six subthemes emerged; To be enough- facilitating and aggrevating aspects, Availability, Build a relationship and create trust, collaboration, Lack of time and resources, A need of competence-enhancing inputs and Structure and organization. Conclusion: School nurses’ find health promotion work as important, where being available and having the opportunity for a good collaboration is something that facilitates the work. This work aggravates by lack of time and trust to the profession. A clarification of the school nurses’ role and competence is needed to create an increased understanding and more clear work methods and a better collaboration within and outside the student health care team.