Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga i skolåldern fortsätter att öka. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta förebyggande inom detta område. Trots skolsköterskans formella kompetensupplevs det brister i arbetet när det gäller att förebygga eller identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans behov för att kunna identifiera psykisk ohälsa bland skolbarn. Metod: I denna studie användes semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Skolsköterskorna upplevde att befintliga verktyg inte är funktionella i nuläget för att identifiera psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde en avsaknad av utbildning om psykisk ohälsa hos skolbarnen, de känner sig inte tillgängliga för skolbarnen samt att de inte har bra samarbete med yttre aktörer. Skolsköterskorna påpekar att utbildning inom psykisk ohälsa, tillgänglighet och samarbete med yttre aktörer är det viktigaste behovet för att barn med psykisk ohälsa ska kunna identifieras. Resultaten samlades i tre kategorier: Behov av ökad kunskap, behov av mer tillgänglighet och behov av samarbete. Slutsats: Verktygen som finns idag för att identifiera psykisk ohälsa är inte tillräckliga för att skolbarnen med psykisk ohälsa ska identifieras.Skolsköterskorna betonade att de främsta behoven för att identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn var mer kunskap, bättre tillgänglighet och ökat samarbete. / Background: Mental illness among school-age children and young people continues to increase. School nurses have been identified as a profession with good opportunities to work preventively in this area. Despite the school nurse's formal competence, there are shortcomings in the work when it comes to preventing or identifying mental illness in school children. Purpose: The purpose was to highlight the school nurse's need to be able to identify mental illness among school children. Method: In this study, a semi-structured interview study has been used. Results: The school nurses felt that existing tools are not functional at the moment to identify mental illness. The school nurses experienced a lack of education about mental illness among school children, they do not feel available for the school children and that they do not have good cooperation with external actors. The school nurses point out that education in mental illness, accessibility and cooperation with external actors are the most important need for children with mental illness to be identified. The results were collected in three categories: Need for increased knowledge, need for more accessibility and need for collaboration. Conclusion: The tools available today to identify mental illness are not sufficient to identify schoolchildren with mental illness. The school nurses emphasized that the main needs for identifying mental illness in school children were more knowledge, better accessibility and increased cooperation.

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara. / Background There has been an increase in the proportion of adolescents who show symptoms of mental illness. It is clear from previous research that physical activity affects the mental health and it is a current issue. It is, however, unclear exactly how it affects the mental health then it is a complex issue. In their everyday work school nurses get close relationship to adolescents and get an insight of how the mental and physical health situation looks like among adolescents. Aim: The aim of this study was to highlight the interaction between mental health and physical activity based on the school nurses experience in the student health team among high school students. Method: The study is a qualitative interview study with phenomenographic analysis. Data was collected from interviews, the study group consisted of eight school nurses who worked within Karlstad kommun and were working with adolescents in high schools. Main result: The school nurses shared the common experience that many of the adolescents suffered from poor mental health, and it is mainly observed in girls. They also experienced that adolescents are less physical active and that the adolescents are having an increased sedentary behavior. Something that also emerged from the school nurses stories was that the demands of the sport has increased. Conclusion: Many are experiencing too high demands from their sport which can result in mental illness for some children, especially among girls. To get adolescents to increase their physical activity is it important to look over the approach within sport so that it becomes the fun, social and relaxing activity it is supposed to be.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Forskning visar på en stark koppling mellan elever som utsätts för kränkningar och på psykisk och fysisk ohälsa. Kränkningar som sker på nätet upplevs av tonåringar som extra skadligt på den mentala hälsan. Skolsköterskor har möjlighet att förebygga kränkningar och främja hälsa på tre olika nivåer; individ, mellanmänsklig och systemnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att förebygga kränkningar i skolor och på nätet. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och resultatet analyserades genom innehållsanalys. Sju skolsköterskor i Sverige har intervjuats via e-post. Resultat: Tre kategorier framträdde i resultatet: att vara tillgänglig för elever och vårdnadshavare, att samtala med elever, och att samverka. Konklusion: Studien visar att skolsköterskorna visar på bred erfarenhet av att förebygga kränkningar. Dessa erfarenheter beskrivs framförallt i det individinriktade- och mellanmänskliga arbetet. Arbetet på systemnivå tenderar att vara eftersatt. Fynd visar på varierad erfarenhet av normkritiskt perspektiv som arbetsmetod. / Background: Research shows a strong connection between pupils exposed to harassment and to physical and mental illness. Harassment occurring on the internet are perceived by teens as extra harmful to their mental health. School nurses have the opportunity to prevent harassment and to promote health on three different levels; individual,- interpersonal,- and system level. Aim: The purpose of the study was to investigate the school nurses’ experiences in preventing harassment in schools and on the internet.  Method: A qualitative methodology was used in the study and the results were analyzed by content analysis. Seven school nurses in Sweden have been interviewed by email.  Result: Three categories appeared in the result: to be available to pupils and their guardians, to talk with pupils and to cooperate.  Conclusion: The study shows that school nurses demonstrate broad experiences in preventing harassment. These experiences occur primarily in the individual-oriented and interpersonal work level. Experiences at the system level are less occuring. It appears there were varied experiences of norm-critical perspective as a working method.

Sammanfattning Bakgrund: Sverige har aldrig tidigare tagit emot så många flyktingar under så kort period som man gjorde under 2015. Många av dessa flyktingar kommer från länder med krig och förföljelse. Skolsköterskan möter flyktingbarnen och deras hälsorelaterade problem i skolan. Studien handlar om skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av arbetet med och kring flyktingbarnen. Syfte: Syftet är att belysa skolsköterskans erfarenheter av arbetet med flyktingbarn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex skolsköterskor intervjuades från Kalmar och Nybro kommun i södra Sverige. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna hade erfarenheter av att arbetet med flyktingbarnen påverkade och förändrade deras arbetssituation. Det som utmärkte sig i skolsköterskornas erfarenheter av arbetet med flyktingbarnen var dels ett ökat arbete med journalgranskning inför vaccinationer. Det framkom också att skolsköterskorna hade erfarenheter av ökade behov av hälsovårdande insatser inom följande områden hos flyktingbarnen: svårtolkade uttrycksformer från flyktingbarnen för olika hälsotillstånd, kulturella skillnader i attityder om hälsa och egenvårdsråd, brister i tolksituationen, samt att de önskade mer utbildning kring arbetet med flyktingbarn, framförallt inom psykisk ohälsa.   Slutsats: Skolsköterskans arbete med flyktingbarnen utmärkte sig genom en ökad arbetsbelastning. Det ställdes nya krav på skolsköterskornas kompetens och arbete då andra uttrycksformer och attityder till hälsa och ohälsa gestaltades från flyktingbarnen än de som skolsköterskan tidigare var vana vid. Även brister i tolksituationen framkom. Detta var faktorer som påverkade arbetssituationen för skolsköterskorna och det framkom flera idéer om förbättring inom området. / Abstract Background: Sweden has ever received as many refugees as during the year of 2015. Many refugees migrate from countries with war and persecution. The nurses meet the refugee children on a regular basis and are confronted with their health-related problems in school. This study investigates the experience of the nurses related to their work with these children. Aim: The aim is to highlight the experience from the school nurses perspective of working with refugee children within school health care. Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semi- structured interview questions. Six school nurses were interviewed from Kalmar and Nybro, cities in the south of Sweden. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses generally felt that the work with the refugee children affected their work situation. It was also found that the school nurses experienced these children were in need of an increased amount of health care attention. The results of this study showed that the nurses needed to spend more time on reading the medical records before vaccination appointments with refugee children, as well as it was time consuming to read up on the need of supplementary vaccinations. Moreover, they found that the refugee children had different ways of communicating health care related problems and had different perspective on self-care advices. Honor-related complications as well as lingual misunderstandings were some of the new challenges for the nurses. Finally, the nurses signaled that they wanted to learn more about the work with refugee children, especially within the field of mental illness. Conclusion: The school nurse's work with the refugee children was characterized by a workload. The nurses experienced that the refugee children were communicating health care related problems differently from what the nurses were used to. There were also shortcomings in the interpretation situation. This was all factors which changed their work tasks and work situation.  The study revealed several areas of improvement regarding the school nurse's work with refugee children. These were factors that affected the workforce of the school nurses

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med psykisk hälsa, att identifiera och stödja elever med psykisk ohälsa. Tonårspojkar med psykisk ohälsa uppsöker skolsköterskor i liten utsträckning och kan uppvisa varierande uttryckssätt på psykisk ohälsa. Skolsköterskor har en central roll för att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och för att kunna initiera stöd till tonårspojkar med psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av hur stöd kan ges till tonårspojkar med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med elva skolsköterskor och materialet analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier; att identifiera signaler på psykisk ohälsa, att skapa förtroendefulla relationer, att stödja tonårspojkars egen förmåga att hantera sin situation samt att samverka med andra aktörer. Konklusion: Grundläggande för att initiera stöd till tonårspojkar är att skolsköterskorbesitter goda kunskaper att identifiera signaler på psykisk ohälsa hos tonårspojkar. Genom hälsosamtal, hälsobesök och öppen mottagning kan skolsköterskor skapa förtroendefulla relationer och stödja tonårspojkarnas förmåga att hantera sin situation. Skolsköterskor ger stöd genom professionellt och normkritiskt förhållningssätt, elevcentrerat arbetssätt och i samverkan med andra aktörer. / Background: The mission of school nurses is health promotion and prevention with mental health, identifying and supporting students with mental health problems. Teenage boys with mental health problems seek out school nurses to a small extent and may exhibit varying modes of expression of mental health problems. School nurses have a central role in drawing attention to signs of mental health problems and to initiate support for teenage boys with mental health problems. Aim: The aim was to describe school nurses' perceptions of how support can be provided to teenage boys with mental health problems. Method: A qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with eleven school nurses were carried out and data was analysed with phenomenographic approach. Results: Four description categories: to identify signs of mental health problems, to create trusting relationships, to support teenage boys' own ability to handle their situation and to interact with other actors. Conclusion: Fundamental to initiating support is that school nurses possessknowledge to identify signs of mental health problems in teenage boys. Through health talks, health visits and open reception, school nurses create trusting relationships and support teenage boys' ability to manage their situation. School nurses provide support through a professional and norm-critical approach, student-centered methods and in collaboration with others.