Bakgrund: Övervikt och fetma hos elever är ett växande problem i samhället. Majoriteten av insatser som görs förebyggande sker i skolmiljö. Tidigare forskning visar att samtal om övervikt och fetma är utmanande för skolsköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av samtal med elever och föräldrar om övervikt eller fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 8 skolsköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom manifest tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Av skolsköterskornas erfarenhet varierar den känslomässiga responsen i samtal om övervikt och fetma och både positiva och negativa reaktioner framkommer. Det finns ett behov av att använda strategier i samtal för att förmedla kunskap vilket gör att skolsköterskorna lägger fokus på hälsoaspekten för att skapa förståelse. Det framkom att utmaningar kan uppstå i samtal om övervikt och fetma. De största utmaningarna som beskrivs är brist på insikt och motivation samt utmaningar i föräldraansvaret. Skolsköterskorna uttrycker även ett behov av bättre stöd och samarbete. Slutsats: Samtal om övervikt eller fetma är utmanande för skolsköterskor och ämnet beskrivs som svårt och känsloladdat. Den känslomässiga responsen i samtalen varierar vilket innebär att samtalen behöver anpassas utifrån elevens och föräldrarnas förutsättningar. Även om skolsköterskor använder liknande strategier saknas en struktur för hur samtal ska föras vilket leder till att samtalen sker på olika sätt. Därav finns ett behov av vidare forskning i ämnet för att göra det möjligt att ge ytterligare stöd till skolsköterskor i samtal om övervikt eller fetma. / Background: Overweight and obesity in students is a growing problem in society. The majority of preventive efforts are made in a school environment. Previous research shows that conversations about overweight and obesity are challenging for school nurses. Aim: The aim of this study was to illustrate school nurses' experiences of conversations with students and parents about overweight or obesity. Method: A qualitative interview study was conducted with 8 school nurses. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through manifest thematic analysis with an inductive approach. Results: From the school nurses' experience, the emotional response in conversations about overweight and obesity varies and both positive and negative reactions emerge. There is a need to use strategies in conversations to convey knowledge, which leads to school nurses focusing on the health aspect to create understanding. It emerged that challenges can arise in conversations about overweight and obesity. The biggest challenges described are lack of insight and motivation as well as challenges in the parental responsibility. The school nurses also express a need for better support and cooperation. Conclusion: Conversations about overweight or obesity are challenging for school nurses and the subject is described as difficult and emotionally charged. The emotional response in the conversations varies, which means that the conversations need to be adapted based on the student's and parents' conditions. Even though school nurses use similar strategies, there is no structure for how conversations should be conducted, which leads to information being given in different ways. Hence, there is a need for further research in the subject to make it possible to provide additional support to school nurses in conversations about overweight or obesity.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Bakgrund: Skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande och verka för elevers rätt till likvärdig skolgång oavsett huvudman. Det har påvisats skillnader mellan möjligheter till att samverka mellan skolsköterskor anställda vid friskolor och kommunalaskolor vilket kan påverka skolsköterskors arbetssituation.Syfte: Att belysa privatanställda skolsköterskors upplevelser av samverkan med kommunal elevhälsa. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt nio intervjuer genomfördes i olika kommuner. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av datamaterial.Resultat: Analysen ledde till ett tema; Delaktighet kring samverkan, två huvudkategorier: Utebliven samverkan och Önskan om samverkan. Huvudkategorierna mynnade sedan ut i fyra underkategorier: Att exkluderas, Bemötas med negativ attityd, Eget ansvar och initiativ, Positiva effekter av en god samverkan.Konklusion: Privatanställda skolsköterskors möjligheter till samverkan med kommunal elevhälsa är viktig för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. De tycks som att de privatanställda skolsköterskorna och deras elever är utlämnade till kommuners benägenhettill samverkan. För att möjliggöra samverkan mellan friskolor och kommunal elevhälsa behövs tydliga riktlinjer med syfte att bidra till elevers bästa, oavsett skolhuvudman. / Background: The school nurse shall work to promote health and prevent unhealth and work for an equal schooling regardless of the principal. Investigation has shown differences between independent schools and the municipality's schools, which can affect the school nurse's work situation.Aim: To illustrate experiences of privately employed school nurses about collaboration with the municipality's school health.Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. A total of nine interviews were conducted in several municipality. The data was analysed with qualitative content analysis.Results: The analysis of the data material led to a theme; Participation of cooperation, two main categories: Missed collaboration and The wish for collaboration. The main categories then resulted in four subcategories: To be excluded, To be treated with a negative attitude, Own responsibility and initiative, Positive effects of a good collaboration.Conclusion: The privately employed school nurse possibility to cooperation with municipalities student health is important in the work to promote health and prevent unhealth. It perceived the privately employed school nurses and their students have been handed over to the municipalities' will for collaboration. To enable cooperation between independent school and the municipality´s schools students health clear guidelines are needed, with aim the students best, regardless school principal.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

Bakgrund: Sömn är grundläggande för alla människor, en av förutsättningarna för en god hälsa är en god sömn. Idag är det vanligt förekommande med sömnsvårigheter hos ungdomar. Främja hälsa och en god sömn, är en del i skolsköterskans profession. Idag finns det begränsad forskning på hur skolsköterskor arbetar med ungdomars sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur skolsköterskor arbetar med ungdomar som har sömnsvårigheter. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetar med ungdomar på högstadium och gymnasium. Resultat: Resultatet mynnar ut i fyra kategorier, tio underkategorier och ett övergripande tema. Kategorierna påvisar att hur skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter är genom att främja en relation, att identifiera sömnsvårigheter, att stödja ungdomar och att motivera till förändring. Det övergripande temat genom dessa kategorier är den meningsfyllda dialogen. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter genom en dialog. Dialogen sker i samtal med ungdomar för att stödja dem i att få en förståelse för deras sömnsvårigheter och sambandet med hälsan. Att främja en relation är viktigt för att kunna samtala. I samtalet är delaktighet betydande. Att motivera till förändring är en stor del av skolsköterskans arbete med sömnsvårigheter, vilket görs genom motiverande samtal. / Background: Sleep is fundamental for all humans, one of the requirement for a good health is a good sleep. Today, sleep difficulties are common among adolescents. To promote health and a good sleep is a part of the school nurse’s profession, but today there is limited research on how school nurses work with adolescents’ sleep difficulties. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how school nurses work with adolescents who have difficulty sleeping.  Method: To answer the purpose a qualitative content analysis was used. The data material consists of nine semi-structured interviews with school nurses who work with adolescents at high school and senior high school.  Result: The results were categorized in four categories, ten subcategories and an overarching theme. The categories demonstrate that school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of fostering a relationship, identifying sleep difficulties, supporting adolescents and motivating change. The overarching theme of these categories is the meaningful dialogue. Conclusion: The school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of dialogue. The dialogue takes place in conversation with adolescents to support them to gain an understanding of their sleep difficulties and the connection with health. To foster a relationship is important to be able to talk. In the conversation, participation is important. Motivating change is a large part of the school nurse’s work with sleep difficulties, which is done through motivational talks.

Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Övervikt hos barn är ett stort och ökande problem. Övervikt kan leda till hälsorisker och försämrad psykosocial livskvalitet för barnet. Studiens syfte var att belysa skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan. En kvalitativ design användes och insamlade data från två fokusgruppintervjuer med totalt fem skolsköterskor analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att skolsköterskor är måna om att i det hälsofrämjande arbetet mot övervikt utgå från ett respektfullt bemötande, dels för att värna elevers och familjers självkänsla, dels för att det är en förutsättning för att nå framgång i att motverka övervikt hos eleven. En trygg relation mellan skolsköterska och elev/familj är grundläggande liksom respekt för elevens och familjens autonomi. Skolsköterskorna upplever att relationsbyggandet kan ta tid, vilket innebär en utmaning då tidsbrist är vanligt förekommande. Skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan består av att identifiera och följa elever med övervikt, kunskapsförmedlande på individ- och gruppnivå samt samarbete med andra, såsom föräldrar, skolpersonal och sjukvård. Studien visar att skolsköterskor upplever svårigheter att bedöma när en elevs övervikt är så pass betydande för hälsan att den bör påtalas samt efterfrågar ett större fokus på förebyggande av övervikt hos barn generellt i samhället. / Overweight in children is a large and increasing problem. Overweight can lead to health risks and decreased psychosocial quality of life for the child. The purpose of this study was to illuminate school nurses´ health promotion strategies against overweight among pupils in elementary school. A qualitative design was used and data from two focusgroup interviews with a total of five school nurses was analyzed trough qualitative content analysis. The result shows that school nurses focus on respectful treatment, in order to protect students´ and families´ self-esteem and because it is a prerequisite to succeed in preventing overweight in students. A trustful relationship between the school nurse and the student/family is fundamental as well as respect for the student´s/family´s autonomy. Building such relationships may take time which can be challenging since lack of time is common. School nurses´ health promoting strategies against overweight consist of identifying and following pupils with overweight, educating strategies in individual and in group level and to cooperate with others such as parents, school staff and health care services. School nurses experience difficulties in deciding when a student´s overweight is of such severeness that it should be pointed out and they request a greater focus on overweight in children in general in society.

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara. / Background There has been an increase in the proportion of adolescents who show symptoms of mental illness. It is clear from previous research that physical activity affects the mental health and it is a current issue. It is, however, unclear exactly how it affects the mental health then it is a complex issue. In their everyday work school nurses get close relationship to adolescents and get an insight of how the mental and physical health situation looks like among adolescents. Aim: The aim of this study was to highlight the interaction between mental health and physical activity based on the school nurses experience in the student health team among high school students. Method: The study is a qualitative interview study with phenomenographic analysis. Data was collected from interviews, the study group consisted of eight school nurses who worked within Karlstad kommun and were working with adolescents in high schools. Main result: The school nurses shared the common experience that many of the adolescents suffered from poor mental health, and it is mainly observed in girls. They also experienced that adolescents are less physical active and that the adolescents are having an increased sedentary behavior. Something that also emerged from the school nurses stories was that the demands of the sport has increased. Conclusion: Many are experiencing too high demands from their sport which can result in mental illness for some children, especially among girls. To get adolescents to increase their physical activity is it important to look over the approach within sport so that it becomes the fun, social and relaxing activity it is supposed to be.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.