Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag.

Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Övervikt är vanligt förekommande bland barn i grundskolan. Ansvaret för att arbeta med överviktsprevention på olika nivåer med skolbarn faller ofta på skolsköterskor. Forskning har visat att det finns svårigheter och utmaningar i detta arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med överviktsprevention i grundskolan.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med 11 skolsköterskor. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första var Fokus på ett hälsofrämjande perspektiv med underkategorierna Övervikt - ett vanligt och komplext problem; Angeläget att nå ut till alla; Individens hälsa och behov främst. Den andra kategorin var Föräldrarollens betydelse med underkategorierna Ett ofrånkomligt ansvar; Inställningen - en nyckelfaktor. Den tredje kategorin var Utmaningar i samarbete och kommunikation med underkategorierna Ett känsligt ämne; Vikten av en fungerande samverkan med andra aktörer. Samtliga skolsköterskor arbetade med överviktsprevention på grupp- och individnivå och betonade det hälsofrämjande perspektivet. Det visade sig att föräldrarna var nyckelpersoner i ett framgångsrikt arbete med överviktiga barn.Slutsats: Överviktsprevention innebar ett tålamodskrävande arbete som krävde kunskap och engagemang hos skolsköterskorna. Den främsta utmaningen låg i att skapa goda relationer till föräldrarna och att motivera dem till ändrade livsstilsvanor, samt att få till ett samarbete med andra aktörer. Resultatet gick att koppla till Sex-Cs utvecklingsekologiska modell. Nyckelord: barn, grundskola, prevention, skolsköterskor, övervikt / Background: Child overweight is a common problem in primary schools where school nurses are aimed to take responsibility for overweight- and obesity prevention on different levels. Research has shown that school nurses face challenges and difficulties in this task.Aim: The aim of this study was to illuminate school nurses experiences of working with overweight prevention in primary school. Method: A qualitative approach. 11 semi-structured interviews were conducted. The data was analysed through thematic content analysis. Result: The result was presented through three categories with associated subcategories. The first category was Focus on health promotion with subcategories Overweight - a common and complex problem; Urgent to reach everyone; The individual’s health and needs first. The second category was The significant parent roll with subcategories An inevitable responsibility; Attitude - a key factor. The third category was Challenges in cooperation and communication with subcategories A sensitive subject; The importance of a functional collaboration with other parties. All school nurses worked with overweight prevention on both group- and individual level and emphasized the health promotive perspective. Parents were shown to be key persons for reaching success in the work with child overweight. Conclusion: Working with child overweight prevention required school nurse’s patience, knowledge and engagement. The biggest challenge was to create good relationships with the parents and to motivate them to make changes in their lifestyle, as well as collaborating with other parties. The result was applicable to Six-Cs developmental ecological model. Keywords: children, overweight, prevention, primary school, school nurses

Bakgrund: Barnfetma rapporteras vara ett av de största världsomfattande folkhälsoproblem som finns i nutid. Skolsköterskan med uppdrag att arbeta hälsofrämjande träffar samtliga elever på en skola med ansvar att sätta in åtgärder till barn med ohälsosam vikt. Tidigare studier påvisar att skolsköterskor anser övervikt och fetma hos barn vara komplext och svårt att arbeta med. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelse av kommunikation med barn och vårdnadshavare om barnets övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes, elva skolsköterskor deltog. Materialet analyserade med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. De fyra kategorierna är: Strategier, Varierande reaktioner, Förhållningssätt och Flertalet utmaningar. Av resultatet framkom att skolsköterskorna sällan kommunicerade enskilt med barnen gällande deras övervikt eller fetma, istället påpekades vårdnadshavarnas betydelsefulla roll. Variationer förelåg i hur skolsköterskorna upplevde att barnen och/eller vårdnadshavarna reagerade i samtalen. Emellertid påpekade skolsköterskorna att ämnet avseende övervikt och fetma hos barn var komplext där skolsköterskorna vidtog försiktighet i samtalen. Slutsats: Studiens resultat lyfter fram skolsköterskornas upplevelser av kommunikation med barn och vårdnadshavare om barnets övervikt eller fetma. I resultatet skildras strategier i hur samtalen strukturerades men också förhållningssätt som upplevdes mer eller mindre gynnsamma. / Background: Child obesity is reported to be one of the largest worldwide public health problems that exist today. The school nurse with the task of promoting health promotion meets all the students at a school with the responsibility of introducing measures to children with unhealthy weight. Previous studies have shown that school nurses consider overweight and obesity in children to be complex and difficult to work with.Aim: The aim of this study was to illuminate school nurses experience of communication with children and caregivers about the child’s overweight or obesity.Method: Qualitative method with semi-structured interviews was used, eleven school nurses participated. The material was analyzed using thematic content analysis.Result: The result is reported in four categories with associated subcategories. The four categories are: Strategies, Different reactions, Attitudes and Challenges. The results showed that the school nurses rarely communicated individually with the children regarding their overweight or obesity, instead the important role of the guardians was pointed out. There were variations in how the school nurses felt that the children and/or guardians reacted in the conversations. However, the school nurses pointed out that the topic of overweight and obesity in children was complex where the school nurses took precaution in the conversations.Conclusion: The study results highlight the school nurses´ experiences of communication with children and caregivers about the child’s overweight or obesity. The result describes strategies in how the conversations were structured but also approaches that could be favorable.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under många år ökat bland ungdomar och andelen som uppger psykiska besvär är betydligt högre idag än på 90-talet. I alla grund- och gymnasieskolor ska det finnas en elevhälsa som i första hand ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I detta arbete har skolsköterskan en viktig roll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbete med psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: Data samlades in genom intervjuer med åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i norra Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskor ofta möter ungdomar som mår dåligt, och som uppvisar olika symtom på psykisk ohälsa. Förebyggande arbete genom hälsosamtal sågs som ett bra sätt att fånga upp dessa ungdomar. Arbetet beskrevs dock påverkas av tidsbrist, varför samverkan med andra professioner och instanser, inklusive vårdnadshavare, hade stor betydelse för att på bästa sätt kunna hjälpa ungdomarna. Skolsköterskor såg att stressen har ökat bland ungdomar under pandemin som inneburit att de måste bedriva distansstudier. Slutsats: En slutsats från resultatet är att skolsköterskor behöver skapa förtroendefulla relationer med ungdomarna för att de ska prata om psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever bristande tid för det hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa, varför insatser behöver sättas in för att möjliggöra deras arbete. Mer information till ungdomar om psykisk ohälsa samt stressens påverkan på hälsan skulle kunna göra att de blev mer delaktiga i främjandet av sin hälsa.

Bakgrund: Barnövervikt och fetma är problematiskt på både individ- och folkhälsonivå vilket  skolsköterskor i ett tidigt skede ska arbeta förebyggande mot. Att ha en god relation och kommunikation med föräldrar är avgörande för det arbetet. Både skolsköterskor och föräldrar upplever att det kan råda en komplexitet i att samtala om detta ämne. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur skolsköterskor kan främja föräldrasamtal om övervikt och fetma. Metod: För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med inspiration av Kritisk incident teknik (CIT). Datamaterialet är uppbyggt av sju telefonintervjuer och en personlig intervju med skolsköterskor. Resultat: Analysen av materialet mynnade i tre huvudområden som är betydande för främjandet av skolsköterskors samtal med föräldrar; Relationsfrämjande förhållningssätt, Samtalsfrämjande strategier och Skolsköterskors egenskaper och förmågor. Slutsats: Resultatet visade att relationsskapandet mellan skolsköterska och förälder är en stor samtalsfrämjande faktor för det ofta känsliga föräldrasamtalet. Skolsköterskor använder sig av olika strategier för att främja kommunikationen i samtalen. I resultatet framträder samtalsfrämjande faktorer som kan användas av skolsköterskor för att förbättra kommunikationen med föräldrar. I förlängningen kan barn med övervikt och fetma få den hjälp de behöver. / Background: Children overweight and obesity are problematic on an individual and public health level which the school nurse is supposed to prevently work against at an early stage. Having a good relation and communication with parents is crucial for that work. Both school nurses and parents experience a complexity in having a dialogue about this subject. Aim: The aim of the study is to illuminate how school nurses can promote parental discussions about overweight and obesity. Method: To achieve the purpose a qualitative method with inspiration of the Critical incident technique (CIT) was used. The data is based on seven telephone interviews and one personal interview with school nurses. Results: Analyze of the material resulted in three main areas which are of great importance in promoting school nurses dialogue with parents; Relationship promoting approach, Dialogue promoting strategies and The school nurses personal characteristics and abilities. Conclusion: The result showed that creating a relationship between school nurse and parent  is an important dialogue promoting factor for the often difficult parental dialogue. School nurses use different strategies in order to promote communication in these discussions. The result clarifies factors that promote dialogue which are usable for school nurses in order to create a better parent communication. By extension, overweight and obese children can get the help they need.

Sammanfattning   Bakgrund Skolsköterskan träffar alla barn under skolgången vid minst tre planerade tillfällen för hälsobesök. Tillsammans med andra professioner i skolan har skolsköterskan möjlighet att identifiera barn som far illa och har lagstadgad anmälningsplikt. Vid misstanke om samt anmälan av barn som far illa finns det risk för att skolsköterskor utsätts för stress och kan uppleva olika etiska dilemman. Detta gör det angeläget att ta reda på deras erfarenheter inom området. Syfte Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av etiska dilemman vid misstanke om att barn far illa samt anmälan därav. Metod Studien genomfördes i två kommuner i sydsverige. Materialet samlades in vid elva intervjuer med skolsköterskor och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat De etiska dilemman som skolsköterskorna upplevde kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Att bygga upp och bevara förtroendefulla relationer med barnen och föräldrarna var viktigt för skolsköterskorna. Viljan att göra rätt upplevdes som en svår uppgift eftersom det innebar att identifiera barn som far illa, att göra sin plikt, men även att göra nytta och inte skada. Skolsköterskorna kunde känna sig ensamma och utsatta i sin profession samt i behov av stöd, både från kollegor men även från andra professioner. De saknade återkoppling från socialtjänsten och önskade att de hade ett bättre samarbete. Slutsats Skolsköterskorna upplevde etiska dilemman i mötet med barn som far illa samt vid lagstadgad anmälan. Handledning, stöd under hela processen samt bättre samarbete med socialtjänsten skulle kunna leda till fler anmälningar. Utbildning samt standardiserade bedömningsinstrument bör kunna medföra att fler barn som far illa identifieras.   Nyckelord Skolsköterskor, barn som far illa, etiska dilemman, anmälningsskyldighet / Abstract Background The school nurse sees all children at least three times during their school years in connection to planned health visits. Together with other school professionals the nurse has the possibility to identify maltreated children and is obligated by law to report it. Suspecting and reporting child maltreatment might implicate an exposure to stress and dealing with various ethical dilemmas. It is therefore important to investigate the school nurses’ experiences concerning this issue. Aim To describe the school nurses’ experiences of ethical dilemmas when suspecting and reporting child maltreatment. Method The study was conducted in two counties in southern Sweden. Data was collected by interviewing eleven school nurses and analyzed by using a qualitative manifest content analysis. Results The ethical dilemmas experienced by the school nurses were categorized in four categories and eleven subcategories. Building and maintaining trustful relationships with the children and their parents was important for the school nurses. The wish to do right was experienced as difficult since it meant to identify maltreated children, to report it, and at the same do good and do no harm. The school nurses felt alone and vulnerable in this situation and needed support both from colleagues and other professionals. They lacked feedback from the child protection services and were yearning for a better collaboration. Conclusion The school nurses experienced ethical dilemmas when meeting maltreated children and being obligated to report it. Supervision, support during the process and a better teamwork with the child protection services may increase the reporting rate. Education and standard assessment instruments might increase the number of identified maltreated children.   Keywords School nurses, child maltreatment, ethical dilemmas, mandatory reporting

Bakgrund: Barnfetma är ett växande, globalt problem och en av de mest allvarliga folkhälsoutmaningar som funnits under detta århundrade. Barn med övervikt/fetma löper risk för utanförskap och ökad risk att utveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes senare i livet. Övervikt/fetma kan förebyggas och skolsköterskan är viktig i detta arbete. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar skolsköterskans arbete gällande barn med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL och PubMed och resultatet baseras på 17 artiklar med kvalitativ (8), kvantitativ (5) och mixad metod (3). Resultat: Skolsköterskans självförtroende i yrkesrollen var viktigt och påverkades av utbildning och kompetens inom övervikt/fetmaprevention, den personliga bakgrunden och skolsköterskans oro för barnet. Samverkan med barn och familjer framträdde också som en påverkande faktor där barnets bakgrund och hemmiljö, föräldrarnas uppfattning om barnets vikt och föräldrar och barns motivation till förändring var av betydelse. Organisatoriska förhållanden påverkade skolsköterskans arbete och samarbetet med övrig skolpersonal, brister gällande riktlinjer/rutiner samt hög arbetsbelastning och tidsbrist illustrerade detta. Slutsats: Skolsköterskans självförtroende behöver stärkas och därför behövs insatser, till exempel utbildning. Barnets hemmiljö var en nyckelfaktor och samverkan med föräldrar var viktigt. Föräldrar behöver erbjudas stöd/ utbildning i syfte att skapa ökad förståelse och förhöjd motivation. Hög arbetsbelastning och tidsbrist framkom som det största hindret i arbetet mot övervikt/fetma. Avsaknad av vetenskapligt underbyggda nationella riktlinjer var också något som påverkade. Därav behövs ökade resurser för att minska arbetsbelastningen och ett vetenskapligt nationellt program behöver utarbetas. / Background: Obesity is a growing, global problem and one of the most serious public health challenges that has existed during this century. Children with overweight / obesity are at risk of exclusion and increased risk of developing sequelae such as heart disease, stroke and diabetes later in life. Overweight / obesity can be prevented and the school nurse is important in this work. Aim: To describe factors that affect the school nurse's work regarding children with overweight or obesity. Method: A literature review with data collection from the databases CINAHL and PubMed and the result is based on 17 articles with qualitative (8), quantitative (5) and mixed method (3). Result: The school nurse's self-confidence in the professional role was important and was influenced by education and competence in overwight / obesity prevention, the personal background and the school nurse's concern for the child. Collaboration with children and families also emerged as an influential factor in which the child's background and home environment, the parents 'perception of the child's weight and the parents' and children's motivation for change were of importance. Organizational conditions influenced the school nurse's work and the collaboration with other school staff, shortcomings regarding guidelines / routines and high workload and lack of time illustrated this. Conclusion: The school nurse's self-confidence needs to be strengthened and therefore efforts are needed, for example education. The child's home environment was a key factor, and collaboration with parents was important. Parents need to be offered support / education in order to create increased understanding and increased motivation. High workload and lack of time emerged as the biggest obstacle to work against overweight / obesity. The lack of scientifically substantiated national guidelines was also something that affected. Hence, increased resources are needed to reduce the workload and a scientific national program needs to be developed.

Elever som stannar hemma från skolan har uppmärksammats allt mer under de senaste åren och trots den svenska skolplikten i grundskolan och frivilligheten på gymnasiet väljer allt fler elever bort skolan. Elevhälsan har en viktig roll i att främja elevers närvaro i skolan, fokus ligger på att sätta in insatser i tidigt skede vid frånvaro. Syfte: Syfte med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien baseras på sexton mejlintervjuer med skolsköterskor verksamma på gymnasiet och analyserades med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Fyra innebördsteman framkom som beskriver skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro; hälsosamtalet möjliggör att lära känna elever, att skapa en trygg relation till elever, samarbete med andra professioner och vårdnadshavare och betydelsen av rutiner för att främja elevers närvaro. Slutsats: Skolsköterskor behöver bygga upp en förtroendefull relation till elever för att en trygg relation ska uppstå. Det är viktigt att elever blir sedda och hörda på ett respektfullt sätt i mötet med skolsköterskorna så orsaker till den långvariga ogiltiga frånvaron kommer fram. / Students who stay at home from school have attracted increasing attention in recent years. Despite the Swedish compulsory school attendance in primary school and the voluntary nature of high school, more and more students give up school. Students health has an important role in promoting students school attendance, the focus is to put in effort in the early stage at absence. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism. Method: The study was conducted with a qualitative approach. The study is based on sixteen mail interviews with nurses working in high schools that were analyzed using significance analysis. Results: Four meanings were found describing the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism; the health dialogues enables to get to know the students, to achieve a safe relationship with students, cooperation with other professions and guardians and the importance of routines to promote students attendance. Conclusion: School nurses need to build a trustful relationship with students so that a safe relationship can occur. It’s important that students are being seen and heard in a respectful way, in the meeting with school nurses so that the cause of long term absenteeism appears.

No description available.